Bakgrund Sjukvårdspersonal får dagligen handskas med etiska överväganden och beslut. Ställningstagandet om när livsuppehållande behandling ska fortsätta eller avslutas är ett komplext beslut som kräver flera överväganden. Läkaren har det fulla ansvaret vid ställningstagandet om att avsluta livsuppehållande behandling. Sjuksköterskan besitter ofta viktig kunskap och kännedom om patientens behov, vilket kan bidra till beslutsprocessen med betydelsefull information. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och kommunikation gällande det etiska ställningstagandet om att avsluta eller avstå från patientens livsuppehållande behandling. Metod Beskrivande litteraturöversikt av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat Analysen resulterade i två teman; delaktighet och kunskapsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sitt deltagande i ställningstagandet om att bibehålla eller avsluta livsuppehållande behandling som bristande. Sjuksköterskan upplevde att samarbetet med läkaren i beslutsprocessen inte fungerade och kände ofta en frustration över att inte bli tillräckligt lyssnad på. Ytterligare hinder för sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocessen framkom av sjuksköterskors kunskapsbrist gällande lagar, riktlinjer och etik samt bristande arbetserfarenhet och självförtroende.  Slutsats Sjuksköterskans delaktighet i vårdteamet kring ställningstagandet om att bibehålla eller avsluta livsuppehållande behandling är bristfälligt. Ytterligare belyser studien sjuksköterskans behov av ökad kunskap inom lagar, riktlinjer och etik. / Background Healthcare professionals deal with ethical considerations and standpoints on a daily basis. Decision-making about when life-sustaining treatment should be continued or terminated is a complex position that requires several considerations. The doctor has the full responsibility regarding the standpoint to discontinue life sustaining treatment. The nurse often possesses important knowledge and understandings of the patient´s needs, which can provide important information in the decision making. Aim The aim of the study was to illustrate nurse´s experience of participation and communication regarding the ethical decision-making to terminate or refrain from patients life-sustaining treatment. Method Descriptive litterature review of ten qualitative research articles. Results The study resulted in two themes; participation and lack of knowledge. The results show that nurses considered their participation in the stance of maintaining or sustaining treatment as inadequate. The nurses felt that the cooperation with the physician in the decision-making did not work and felt a frustration related to not being listened to. Additional barriers to nurse’s participation in the decision-making appeared by nurse’s lack of knowledge regarding laws, guidelines and nursing ethics, as well as lack of work experience and confidence. Conclusion The nurse’s participation in the caring team about the stance of maintaining or sustaining life support care is inadequate. The study also highlight the nurses need for increased knowledge of laws, guidelines and ethics. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2017</p>

Bakgrund:Hemlöshet resulterar ofta i en signifikant påverkan såväl på livskvalité som förväntad livslängd. Samtidigt är gruppens tillgång till hälso- och sjukvård inkluderat palliativ vård, begränsad. Syfte: Att kartlägga och beskriva de barriärer och strategier som finns för personer som befinner sig i akut hemlöshet att få en god palliativ omvårdnad. Metod: Allmän litteraturstudie med elva artiklar som rekryterades via databaserna Pubmed och Academic Search Premier. Kvalitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Tre övergripande teman identifierades; samtal om döden, socialt nätverk och vårdpersonalens upplevelser samt relation till vårdpersonal. Utifrån dessa övergripande barriärer framkom flera subteman. Flera möjliga strategier finns, exempelvis ett empatiskt bemötande, personcentrerad vård, och stärkning av individens autonomitet. Slutsats:Studien visar att personer i akut hemlöshet möter flera barriärer för att få en god palliativ omvårdnad. Barriärerna kan minskas genom ökad utbildning för sjuksköterskor om sociala determinanters påverkan på hälsan och omvårdnaden, men även ett holistiskt, empatiskt personcentrerat förhållningssätt kan förbättra den palliativa omvårdnaden för akut hemlösa.Klinisk betydelse: Kunskaper från denna studie ska kunna tillämpas av sjuksköterskor i den palliativa vården men även andra vårdenheter där hemlösa befinner sig. / Background: Homelessness often results in a significant impact on both quality of life and life expectancy. At the same time, the group's access to health and medical care including palliative care is limited. Aim: The aim of the study was to map and describe the barriers and strategies that exist for people who are in acute homelessness to get a good palliative care. Method: A general literature study with eleven articles recruited via the databases Pubmed and Academic Search Premier. Qualitative articles were included and reviewed on the basis of a content analysis. Results:Three overall themes were identified; talks about death, social network and the healthcare staff's experiences as well as relation to healthcare staff. Based on these overall barriers, several subthemes emerged. Several possible strategies exist, such as empathic treatment, person-centered care, and strengthening of the individual's autonomy. Conclusion: The study shows that people in acute homelessness face several barriers to get a good palliative care. These barriers can be reduced through increased training for nurses on how social determinants affect health and nursing, but also a holistic, empathically person-centered approach can improve the palliative care for the acute homeless. Clinical significance: Knowledge from this study can be applied by nurses in palliative care, but also by other care units where homeless people are in. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2019</p>

Bakgrund: Nästan 90 procent av alla som årligen avlider i Sverige är 65 år eller äldre och det egna hemmet är den plats många önskar att få palliativ vård i. Sjuksköterskan skall ha ett holistiskt förhållningssätt i vården av den döende patienten och yrkesansvaret innefattar att lindra lidandet, ett värdigt bemötande av patienten och personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet Metod: En litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa och en kvantitativ artikel inkluderats och som inhämtats från databaserna CINAHL Complete, Ageline och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och kategoriserades med utgångspunkt i Fribergs  analysmetod. Resultat: Fyra teman uppkom Känslomässiga erfarenheter, Vårdrelationens betydelse, Teamarbetets betydelse och Behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskor beskrev både positiva och negativa upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kände en meningsfullhet i den palliativa vården där de skapade en stark relation till den döende. De negativa upplevelserna grundade sig i yttre faktorer som gjorde att sjuksköterskorna kände sig maktlösa och utsatta i sin yrkesroll. Sjuksköterskorna uttryckte bristande samarbete i teamarbetet samt behov av stöd och utbildning från arbetsgivare. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver styrkor och svagheter i litteraturöversikten. Resultatet diskuterades utifrån bakgrunden och tidigare forskning samt valda delar av Katie Erikssons teori om vårdande, lidande och begreppet hälsa. / Background: Almost 90 percent of the total amount who dies annually in Sweden is 65 or older and their own home is the place that many choose getting palliative care in. The nurse should have a holistic approach in end of life care and the professional responsibility include alleviate the suffering, a dignified treatment of the patient and person-centered care.  Aim:To describe the nurse experience of palliative care to elderly patients in their home.  Method: A literature review has been carried out in which nine qualitative and one quantitative article were included. They were extracted from the databases CINAHL complete, Ageline and PubMed. The quality of the articles follows the guidelines of Friberg’s analysis method.  Results: The analysis resulted in four themes Emotional experiences, Importance of nurse-patient relations, Importance of teamworkand Need of support and education. The nurses described both positive and negative experiences of end of life care to elderly patients in their home. The nurses felt satisfaction in end of life care where they created a strong relationship with the dying patient. The negative experiences were based on external factors that made the nurses feel powerless and vulnerable in their professional role. Discussion: The method discussion raises strengths and weaknesses in the literature review. The authors discussed the results based on the background and previous research, along with parts of Katie Eriksson’s theory of caring, suffering and the concept of health.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs. I de undersökta kommunerna är enhetschefen inom kommunal hälso- och sjukvård distriktssköterskornas närmaste chef och den som är ansvarig för att underordnad personal får stöd och fortbildning. Syftet med studien är att belysa kommunala enhetschefers uppfattning om behovet av stöd till distriktssköterskor som vårdar patienter i livets slutskede.I studien har författarna använt sig av en kvalitativ intervjumetod där kommunala enhetschefer intervjuades. Sex intervjuer genomfördes och analyserades. Resultatet presenteras i tre teman: Organisatoriskt stöd, individuellt stöd och teambaserat stöd. De subteman som framkom var: enhetschefens betydelse, ekonomins betydelse, stöd att planera arbetet, utbildning som stöd, handledning som stöd, reflektion som stöd, distriktssköterskors stöd till varandra samt tvärprofessionellt samarbete som stöd.Studien visar att den kommunala enhetschefen kan hjälpa distriktssköterskan att växa i sin yrkesprofession genom olika former av stöd. Författarna finner att regelbunden handledning är ett viktigt stöd för distriktssköterskorna för att de ska våga möta sina egna existentiella rädslor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja välbefinnande hos patienter som lider av en dödlig sjukdom. Palliativ vård delas in i två faser och skiljer sig åt mellan länder och kulturer. De flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med patienter i palliativt skede under sin yrkeskarriär och behöver då kunna se hela människan bakom patienten för att relationen ska vara vårdande. Syfte: Att belysa förutsättningar för sjuksköterskor att ge god palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt med induktiv design och kvalitativ metod. Analysen består av elva kvalitetsgranskade artiklar. Utifrån analysen växte en ny helhet fram som bildade resultatet. Resultat: Fyra förutsättningar framträder (1) Utbildning och kunskap: kontinuerlig utbildning inom kommunikation, förbättringsarbeten och vårdande av patienter med svår demenssjukdom. (2) Goda relationer och bra samarbete: med goda relationer och bra samarbete mellan vårdpersonal, patienter och närstående blir den palliativa vården god och effektiv. (3) Öppen och ärlig kommunikation: när kommunikationen fungerar blir vården säkrare och patienten slipper onödigt lidande (4) Tydlig dokumentation: patientens behov, utförda åtgärder samt utvärdering av dessa ska vara tydligt dokumenterat. Konklusion: Sjuksköterskor behöver kontinuerlig utbildning, kommunikationen behöver fungera för att skapa goda relationer samt att dokumentationen är i behov av utveckling. / Background: Palliative care should relieve suffering and promote well-being of patients suffering from a fatal disease. Palliative care is divided into two phases and there are differences between countries and cultures. Most nurses meet patients in palliative stages during their professional career and need to be able to see the whole person behind the patient for the relationship to be caring. Aim: To illuminate the prerequisites for nurses to provide good palliative care. Method: Literature review with inductive design and qualitative method. The analysis consists of eleven quality-reviewed articles. Based on the analysis, a new entirety was found which formed the result. Result: Four prerequisites emerge (1) Education and knowledge: continuous education in communication, improvement work and caring for patients with severe dementia. (2) Good relations and good cooperation: with good relations and good cooperation between healthcare professionals, patients and relatives palliative care becomes good and effective. (3) Open and honest communication: when communication works care becomes safer and the patient avoids unnecessary suffering (4) Clear documentation: the patient's needs, actions performed by healthcare professionals and their evaluation must be clearly documented. Conclusion: Nurses need continuous education, the communication needs to work to create good relations and the documentation needs development.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög mortalitet och förr eller senare uppstår behov av palliativ vård.  Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsbehov samt omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt i palliativt skede. Metod: Den metod som användes var systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades. De granskades och huvudkategorier med underkategorier bildades. Resultat: De sex kategorier som framkom var; Brister i kommunikation, information och stöd; Existentiella; Dyspné; Fatigue och depression; Ångest och Minskad rörelseförmåga. Patienternas behov var symtomlindring, god omvårdnad och bättre kommunikation vid vård i livets slutskede. Konklusion: Distriktsköterskan fungerade som en länk åt patienten. Samarbete med andra professioner var önskvärt. Kunskap, information, symtomlindring och god vård spelade en viktig roll i omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt. De resultat som framkom ger en vägvisning om vilka faktorer som spelar roll för omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt i palliativt skede. / Background: Heart failure is a serious illness with high mortality and sooner or later arises the need for palliative care. The aim of this study was to describe the care needs and care measurses for patients with heart failure in a palliative stage. Method: the method used was a systematic literature study. Nine articles were included. They were reviewed then categories and subcathegories was formed. Results: The six categories that emerged were deficits in communication, information and support; Existential; Dyspnea; Fatigue and Depression; Anxiety and Reduced mobility. Patients’ needs where symptom relief, good care and better communication at the end of life. Conclusion: The districtnurse acts as a link to the patient. Cooperation with other professions is desirable. Knowledge, information, symptom relief and good care play an important role in the care of patients with heart failure. The result that emerged gives a guidance on which factors play an important role in care of patients with heart failure in the palliative phase.

Cancer kan drabba alla, oavsett kön eller ålder. När sjukdomen ej längre är kurativ och döden blir förutsägbar så bedöms patienten vara i sent palliativt skede. Sjuksköterskor möter dessa patienter samt deras närstående vid olika instanser i vården där det krävs ett palliativt förhållningssätt och goda kunskaper kring en förebyggande omvårdnad i livets slutskede. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer i livets slutskede. En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes och baserades på tolv vetenskapliga artiklar, alla kvalitativa. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Utifrån resultatet i artiklarna identifierades likheter som resulterade i teman och subteman. Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudteman, Tillhörighet, Meningsfullhet och personlig utveckling, Behov av stöd och Stress. Två subteman framkom även; Meningslöshet ochRädsla. Styrkor och svagheter i metoden såsom eventuell förförståelse och tillvägagångssätt diskuteras genom arbetet. I resultatdiskussionen är det tidigare forskning som berör sjuksköterskors upplevelser, författarnas egna reflektioner samt Watsons teori om mänsklig omsorg med två caritativa processer; ett kärleks och omsorgsfullt sinnelag – att bry sig om samt att vara autentiskt närvarande som ligger till grund för diskussionen. / Cancer can affect everyone regardless of gender or age. When the disease no longer is curable and death is inevitable the patient is then assessed to be in a late palliative stage. Nurses´ meet these patients and their close relatives at various care instances where a palliative approach and good knowledge about preventive care in the end of life is required.  The aim of this study was to illustrate nurses´experiences caring for patients with cancer at end of life.  A literature review according to the method of Friberg was conducted and based on twelve scientific articles, all qualitative. The articles were published between 2008 and 2018. The searches were completed in the CINAHL complete and PubMed databases. Similarities in the results of the articles were identified and categorized in to themes and sub themes. Analysis of the articles resulted in four main themes, Affiliation, Meaningfulness and personaldevelopment, Need of support and Stress. Two sub themes also emerged; Meaninglessness and Fear. Strenghts and weaknesses of the method such as preunderstanding and approach will be discussed and the basis of the result discussion will include; previous research regarding nurses` experiences, the authors’ reflections and Watsons theory of human care including two of the caritive processes; a loving and caring mind-caring and to be present autenticly.

<p>Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.</p>

Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.

Bakgrund: När botande vård inte längre är möjligt krävs en klar och noga övervägd vård för att hjälpa både patient och närstående. Inom den palliativa vården ses döden som ett normalt skeende, och varken påskyndar eller skjuter upp döden. Vården ger individer stöd att leva med värdighet och bästa möjliga omvårdnaden i livets slutskede. I palliativ vård ses patienten och närstående som en helhet för att möjliggöra att de får den bästa möjliga vården. Syfte: Syftet är att utifrån ny forskning beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Genom hela studien är hoppet en viktig aspekt, som diskuteras av både närstående och sjuksköterskor. Hoppet är viktigt för att hantera upplevelsen av död samt för att skapa en god relation mellan sjuksköterskor och närstående. En god relation kräver tid för samtal och förståelse. Resultatet presenteras i fem kategorier som tillsammans skapar en god helhetsbild av studien. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om värderingar som är viktiga för de närstående då de kommunicerar. Sjuksköterskan ska leda konversationen, men närstående ska ges tolkningsföreträde. / Background: When curing care is no longer possible it requires a personal and deliberate approach in care to help both patient and relatives. In palliative care death is seen as a normal process, palliative care neither speed up or postpone death. Palliative care support people to live with dignity and welfare in the end of life. In palliative care patient and relative is seen as a unit, to guarantee that they receive the best care possible. Aim: To describe communication among nurse and relative in palliative care. Method: A literature review that includes both qualitative and quantitative articles. Result: Through the study hope is a great aspect of importance, discussed by both relatives and nurses. Hope is an important factor to deal with experiences of death and to create a good relation between nurses and relatives. A good relation requires time for conversation and understanding. The result is present in five categories that explain aspects of importance in communication. Conclusion: It´s important that nurses is aware of relative’s values of importance when they communicate. A nurse is supposed to guide the conversation but relatives should be given priority of interpretation.