I det svenska samhället idag är jämställdhet ett omdebatterat ämne och det förs en hel del statistik uppdelad efter kön för att uppmärksamma skillnader mellan könen. Ett område där statistiken visar på en stor skillnad är fördelningen av föräldrar med ensam vårdnad, där mammorna dominerar och papporna står för mindre än tio procent. Syftet med denna studie var därför att undersöka om svenska domstolar, vid vårdnadstvister, lägger olika betydelse vid vad som är viktigt för en mamma respektive en pappa i sin roll som förälder. För att besvara syftet har en kvalitativ studie av 14 tingsrättsdomar som behandlar vårdnad genomförts och materialet har analyserats med en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Genom innehållsanalysen har tre olika nyckelteman kunnat urskiljas; omsorg, samarbete och maktutövande. Resultatet i studien visar att tingsrätterna i de domar som har studerats inte bedömer mammor och pappor olika när de utför likvärdiga handlingar. Resultatet visar att rätten inte heller värderar handlingar eller egenskaper olika beroende på vem som utför dem. Något som dock framkommer är att män och kvinnor verkar handla olika när det kommer till att utöva makt mot den andra parten något som visar sig skapa en fördel för mammorna och en nackdel för papporna. Mammorna använde sig i stor utsträckning av exkludering av den andra föräldern och papporna använde sig i stor utsträckning av fysiskt våld mot den andra föräldern. Detta visar att det verkar finnas ett samband mellan föräldrars kön och hur de använder sig av makt, och att detta i sin tur påverkar utfallet av vårdnadstvister. När mammorna i domarna på något sätt exkluderade papporna, fungerade detta snarast som en fördel för mamman, som då hade spenderat mest tid med barnet och därmed hade större chans att tilldelas ensam vårdnad.

Mer än 30 procent av alla familjer i Sverige står för vårdnadshavare som separerat och därmed inte längre utgör en kärnfamilj. År 2021 avgjordes 6066 tvistemål rörande vårdnad av barn (inklusive mål rörande boende och umgänge), vilket visar på att vårdnadshavarna i många fall inte kan lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge på egen hand utan behöver tvista om det i domstol. För att domstolen ska kunna besluta om gemensam vårdnad krävs det att vårdnadshavarna sätter barnets behov främst och tar ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. Om det tidigare funnits våld inom relationen kan samarbetet mellan vårdnadshavarna brista samtidigt som domstolen i alla beslut rörande vårdnad, boende och umgänge, måste beakta risken för att barnet far illa.   Arbetets syfte är att utreda hur samarbetssvårigheter presenteras samt påverkar utgången av en vårdnadstvist när det framkommit uppgifter om våld i nära relation. Materialet utgörs av 42 rättsfall från hovrätten, vilka hämtas från JP Student Social genom att använda sökorden ”våld” och ”samarbetssvårigheter”. Arbetet använder sig av en rättsdogmatisk metod för att kunna konstatera vad som framgår av de olika rättskällorna samt en rättsanalytisk metod för att kunna analysera alla rättsfall. Efter en presentation av alla rättskällor genomförs en analys för att besvara frågeställningarna.  Analysen konstaterar att det saknas uppgifter om vad som är samarbetssvårigheter, hur dessa tolkas när svårigheterna uppstått på grund av uppgifter om våld eller andra övergrepp samt hur de i sin tur påverkar en vårdnadstvist eftersom domstolens bedömningar varierar från fall till fall. Analysen visar på att domstolen fortsatt anser att den gemensamma vårdnaden i utgångspunkt är det bästa för barnet och därför krävs det tydliga bevis och allvarliga händelser för att vårdnaden istället ska anförtros ensam till en av vårdnadshavarna. Den nuvarande ordningen tyder på oförutsebarhet och påverkar därmed rättssäkerheten i domstolarnas beslut. Det i sin tur bidrar till att domstolens bedömningar grundar sig i normer och föreställningar.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen. Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).   Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s. 238). När de misshandlade kvinnorna slutligen lämnar relationen utsätter de sig ofta för stora risker i samband med uppbrottsprocessen och även under en lång tid efter separationen. Genom att kvinnorna ofta stannar kvar i de våldsamma relationerna eller går tillbaka till sina våldsamma män, medför det att de våldsutsatta kvinnorna inte uppnår brottsofferstatus i allmänhetens ögon (Lundgren et al., 2001, s. 17). Graden av brottsofferstatus kan ge stora konsekvenser i kommande vårdnadstvister och vårdnadsutredningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad fem professionella anser på de misshandlade mödrarnas situation och hur den påverkas av gemensam vårdnad, där mödrarna har brutit upp från en destruktiv relation med barnets/barnens fäder. Nyckelinformanterna har noga valts ut efter sina mångåriga erfarenheter av arbete med misshandlade mödrar och problematiken med gemensam vårdnad. Resultatet av intervjustudien med de professionella tyder på att de flesta av de misshandlade mödrarna får en mycket allvarlig, psykiskt tung, ekonomiskt svår och oviss levnadssituation efter att de har lämnat de våldsamma fäderna till deras gemensamma barn. Ovissheten består dels av att mödrarna inte längre råder över sina liv, utan är utelämnade till myndighetspersoner i olika enheter och hur dessa ser på frågor som rör våld. Synen på och hanteringen av de misshandlade mödrarnas situation i de olika enheterna, kan verka avgörande i domsluten vid vårdnadstvister. Domstolarnas beslut i vårdnadstvisterna kan få långtgående konsekvenser för de misshandlade mödrarnas liv, med tanke på deras personliga säkerhet vid t.ex. hämtning och lämning av barnet/barnen. Men även rätten att fatta viktiga beslut utan att behöva samarbeta med barnens fäder påverkas beroende om domslutet blir gemensam vårdnad eller ej. Likaså påverkas mödrarnas ekonomi av hur domstolarna dömer i vårdnadstvister.

No description available.

<p>Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.</p>

<p>Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?</p><p>Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen. I de fall där uppbrottet var stormigt blev också konflikterna kring barnen större efter separationen. Konflikterna gällde pengar, hur mycket barnen skulle bo med respektive förälder och att ingångna överenskommelser och avtal inte har hållits. Dessa oenigheter förvärrades genom uppkomna lojalitetskonflikter för barnens del, fysiskt våld mellan föräldrarna och att myndigheter och sociala institutioner använts som ett verktyg i den maktkamp som följde. Fäderna uppvisade en stark misstro mot tjänstemän på olika myndigheter och sociala institutioner. Framför allt gällde detta familjerättens arbetsmetoder, värderingar och hur fäderna har blivit bemötta i samtal/utredningar. Det nuvarande systemet med boförälder och umgängesförälder ansågs konfliktdrivande då det bidrog till ett asymmetriskt förhållande till regelverken hos myndigheter och sociala institutioner. I de fall där fäderna fick ut mest av domsluten, och mödrarna därför minst, tenderade konflikterna att öka efter domslut. Där konflikterna varit tämligen moderata medförde domslutet avtagande konflikter. Även i det fall där fadern ”förlorat” mest framstod det som att konflikterna avtagit något. I det fall där konflikterna varit stora under tämligen lång tid tycktes relationerna vara lika konfliktfyllda som tidigare och hade alltså inte påverkats nämnvärt av det senaste domslutet. Domslutens konsekvenser för samarbetsklimatet mellan föräldrarna såg alltså ut att kunna variera. De fäder som hade haft mycket tid med sina barn, såväl före som efter separationen från mödrarna, framstod som tämligen trygga i sin föräldraroll. Konflikterna med mödrarna tycktes därför inte ha påverkat bilden av föräldrarollen i särdeles hög grad. Detta medan de övrigas faderskapsroll framstod som mera bräcklig.</p><p>Efter teorianknytning framför jag tre sammanhängande hypoteser som berör grunden till uppkomna konflikter: a) Mödrar vars identitet kan domineras av ägandets livsform; b) fäder som söker bekräftelse på sitt faderskap; c) tidigare relationer mellan mödrar och fäder som framstått som mer eller mindre fjärran från den rena relationen.</p>

<p>Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhållandet när två parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagändringar. Uppsatsen delar in kritiken i områdena: Barnets talan, Gemensam vårdnad och bestämmanderätt, Fastställande av vårdnaden om barnet, Umgängesrätt och umgängessabotage, Ekonomi, Verkställighet och Övriga ämnen, som redovisas var för sig. Dessa områden tar sikte på något enskilt problem. Två större lösningsförslag är av mer genomgripande karaktär: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Dessa redovisas också var för sig. I analysen diskuteras om framförallt Föräldrabalken har spelat ut sin roll och om det finns juridiska luckor och juridiska brister som ger skäl för att drastiska lagändringar är nödvändiga. Uppsatsens slutsats är att det bara finns en möjlig lucka inom området Gemensam vårdnad och bestämmanderätt samt några lagar som behöver översyn men att det juridiskt sett inte finns skäl för att genomföra förslag som Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Genomgående i uppsatsen redogörs också för politiska och samhälleliga synvinklar på problematiken. Dessa kan däremot i sig själva ge skäl till att genomföra förslagen.</p>

Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv. De professionella aktörerna har makt medan barnet har inskränkt handlingsförmåga i rätten, det råder en hierarki i vårdnadstvister. Barnets röst kan vara svår att urskilja då föräldrarnas konflikt har en tendens att dra allt fokus till sig.

This study highlights the problematic situation fathers encounter when they require help and support in a custodial dispute. Previous research shows the emergence of a new, more involved father. In the light of this earlier research, this study will show a father that is willing to fight for his rights to be a present and engaged parent in the case of a separation from the mother. The aim was to analyze the subjective perceptions of five fathers in custodial dispute. This analysis did not only show how they perceive their role as a father and their masculinity but also the way they feel about the help they got from social services and other institutions. The fathers show feelings of subordination and discrimination of their parenthood compared to the one of the mother’s; as a result of the treatment they got from social services and other institutions.