I denna uppgift kommer jag presentera resultatet av min självstudie där jag lär mig tekniken vandrande bas på elbas genom lärarledda elbaslektioner. Denna process är videoinspelad, semistrukturerad intervju har hållits och dokumentationen analyseras genom transkription. Jag kommer bearbeta begreppet kunskap och redovisa några teorier om vad kunskap är och hur man kan kategorisera detta begrepp genom antingen uppdelande av praktisk och teoretisk kunskap. Jag kommer också undersöka huruvida pragmatismens kunskapssyn är applicerbar på denna studie. Studien behandlar hur jag använt mig av mina kunskaper som klassisk gitarrist i min inlärning av elbas. Hur jag kan använda mina kunskaper funna i elbasspelet i mitt klassiska gitarrspel. Även hur de pedagogiska upptäckterna jag gör i elbasspel kan användas i min framtida roll både som elbaslärare och gitarrlärare. Detta behandlas med ett sociokulturellt perspektiv i grunden samt mästarlära. Resultatet visar att förkunskaper i klassisk gitarr är mycket användbart om man vill lära sig elbas och att flera aspekter av gitarrspelet är direkt eller indirekt överförbara till elbasen. Det kommer också visa sig att det finns flera olikheter som kan försvåra inlärandet av elbas. Jag har också hittat grundläggande kunskap i metodik för elbasspel på nybörjarstadium. / In this project, I will present the result of my self-study where I learn the technique of walking bass on electric bass through teacher-led electric bass lessons. This process is video-recorded, semi-structured interview has been held and the documentation is analyzed by transcription. I will process the concept of knowledge and report some theories on what knowledge is and how to categorize this concept through either the division of practical or theoretical knowledge. I will also examine whether the knowledge view of pragmatism is applicable to this study. The study deals with how I used my knowledge as a classical guitarist in my learning of electric bass. How I can use my knowledge found in the electric bass game in my classic guitar play. Even how the pedagogical discoveries I make in electric bass games can be used in my future role both as electric bass teacher and guitar teacher. This is dealt with a socio-cultural perspective in the basics and master-apprentice perspective. The result shows that prior knowledge of classical guitar is very useful if you want to learn electric bass and that several aspects of the guitar play are directly or indirectly transferable to the electric base. It will also show several differences between the instruments that can make learning electric bass more difficult. I have also found basic knowledge in methodology for electric bass games at the beginner stage.

The purpose of this essay is to investigate how I as a leisure-time teacher can help children who have difficulty playing and how it is possible to do enough as a teacher in a large group of children. As a starting point, I have used events from my professional life which I have shaped in the form of a scientific essay. My questions have been the following: How should I, as a leisure-time teacher, respond to the children who find it difficult to play with their classmates? How is it possible to pay attention and suffice for all children when there are so many in a group? In my reflective research, I have used established theories of play and practical knowledge. My conclusions have been that leisure-time teachers have a great responsibility to create the conditions for play and to help children with difficulties. At the same time, the leisure-time teachers find it difficult to suffice as they work in large groups of children. Quiet children are at risk to become invisible and forgotten. One solution to this could be that the leisure-time teachers work more actively in creating the conditions for play. Such work, in return, requires that the leisure-time teachers are given more planning time. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur jag som fritidshemslärare kan hjälpa barn som har svårt att leka och hur det är möjligt att räcka till som pedagog i en stor barngrupp. Som utgångspunkt har jag använt händelser ur mitt yrkesliv, som jag har gestaltat i form av en vetenskaplig essä. Mina frågeställningar har varit följande: Hur bör jag som pedagog bemöta de barn som har svårt att själva hitta en plats i klasskamraternas lek? Hur är det möjligt att uppmärksamma och vara en trygghet för alla barn i en stor barngrupp? I min reflekterande undersökning har jag använt mig av etablerade teorier om lek och praktisk kunskap. Mina slutsatser har varit att fritidshemslärare har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för lek och att hjälpa barn med svårigheter in i leken. Samtidigt har de svårt att räcka till då de arbetar i stora barngrupper och tystlåtna barn riskerar att bli osynliga och glömmas bort. En lösning på detta skulle kunna vara att fritidshemlärarna arbetar mer aktivt med att skapa förutsättningar för lek. Ett sådant arbete kräver i sin tur att fritidshemlärarna får utrymme och planeringstid för att utföra den typen av arbete.

Vattenkraftverk utgör vandringshinder för den akvatiska faunan i vattendrag. Den vandrande fisken hindras från att nå sina lekområden vilket har lett till ett minskat bestånd. Omprövningen som ska ske av vattenkraften i Sverige kommer att ställa högre krav på miljöanpassningar och bevarandet av ekologin. Elbristen i Europa har lett till en paus av omprövningen. Pausen möjliggör för att få ytterligare kunskap kring utförandet av restaureringsarbetet innan implementeringen. Studiens syfte var att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns med restaureringsarbetet av vattenkraft, både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Metoden utgjordes av ett flertal intervjuer med personer som för studien hade relevant kunskap. Resultatet visar på att det finns möjligheter och utmaningar inom samarbete, finansiering och restaurering. Slutsatsen av studien var att omprövningen är en grund till förbättrat arbete som bidrar med tydligare riktlinjer för samarbete, en miljöfonden som kan finansiera miljöanpassningarna och att restaureringsåtgärder faktiskt kommer implementeras. Utmaningarna som identifierades var konflikten mellan olika intressen, den varierande effektiviteten av en fiskväg och kostsamma miljöanpassningar. En utrivning ger snabba positiva förändringar och kan också därför anses vara den mest effektiva miljöanpassningen. Slutligen, restaurering av vattendrag är värdefullt för den akvatiska faunan. / Hydroelectric power plants constitute migration barriers for the aquatic fauna in watercourses. The migrating fish are prevented from reaching their spawning areas, which has led to a reduced stock of fish. Omprövningen of hydropower in Sweden will place higher demands on environmental adaptations and the preservation of ecology. The electricity shortage in Europe has led to a pause of omprövningen. The pause makes it possible to gain additional knowledge about the execution of the restoration work before the implementation. The purpose of the study was to identify which challenges and opportunities exist with the restaureation of watercourses with hydropower, both from a social and ecological perspective. The method consisted of several interviews with people who had relevant knowledge for the study. The results showed that there are opportunities and challenges with cooperation, financing and restoration. The conclusion was that the omprövning contributes with possibilities such as clearer guidelines for cooperation, the environmental fund that can finance the environmental adaptations and that restoration measures will actually be implemented. The identified challenges were conflicts between different interests, the varying efficiency of a fish passage and financing the expensive adaptations. A removal produces rapid positive change and can therefore be considered the most effective environmental adaptation. Finally, restoration of watercourses is valuable for the aquatic fauna.