Sammanfattning – ”Hur uppnås framgång på lång sikt med varumärkesutvidgningar?” Frågeställning: - Hur kan Hennes & Mauritz's varumärkesutvidgning studeras och beskrivas för att ett företag inom klädbranschen ska kunna ta del av denna information och lyckas utvidga framgångsrikt på lång sikt?- Hur ställer sig konsumenter mot utökningar av ett varumärke? Syfte:         Syftet med denna uppsats är att studera varumärkesutvidgning ur ett långsiktigt perspektiv genom att analysera företaget Hennes & Mauritz. Detta genom att undersöka skillnader mellan det företaget vill förmedla med sina varumärkesutvidgningar och hur konsumenterna upplever det. Dessutom är syftet att ge rekommendationer till vad företag inom klädbranschen bör tänka på vid planer på vidareutvidgningar, samt att ge förslag på hur även H&M kan stärka sina vidareutvidgningar. Metod:         Uppsatsen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ studie    där all empirisk material har arbetats samman med teoretiskt ramverk. Teorin behandlar varumärken och hur den är uppbyggd, samt varumärkesutvidgning med ett fokus på framgångsfaktorer. Empiriskt material består av tre intervjuer: personlig, e-post, samt enkätundersökning. Slutsats:          Det går att konstatera att anledningen till att många företag misslyckas med sina utvidgningar på lång sikt beror på att viktiga faktorer har förbisetts. Den största anledningen kan bero på att företag inte anpassar sina utvidgningar till det varumärket förmedlar, där en passform eller liknelse mellan produkterna är väldigt viktigt att uppnå för att lyckas utvidga på lång sikt. Respondenterna har visat en positiv ställning och öppenhet för utökningar av ett varumärke. / Abstract - ”How to achieve long term success with brand extensions?” Research questions:    - How can Hennes & Mauritz's brand extensions be studied and described in order that a company in the clothing industry could take advantage of this information and succeed to expand successfully over the long term?- What thoughts do consumers have of brand extensions? Purpose:       The purpose of this essay is to study brand extension from a long term perspective by analyzing the company Hennes & Mauritz. This by examining the differences between what the company wants to convey with their brand extensions and how consumers perceive it. Furthermore, the purpose is to provide recommendations to what companies in the clothing industry should take in consideration when planning further extensions, but also to provide suggestions on how even Hennes & Mauritz can strengthen their further extensions. Method:        The essay is a combination of qualitative and quantitative study in which all empirical material has been worked together with the theoretical framework. The theory deals with brands and how it is built, as well as brand extension with a focus on success factors. Empirical material consists of three interviews: personal, email and survey. Conclusion:   It is possible to conclude that the reason why many companies fail with their extensions is because the important factors have been overlooked. The main reason may be that companies do not adjust their extensions to what the brand conveys, where a fit or simile between the products is very important to achieve in order to succeed with extensions in the long term. Respondents have shown a positive attitude and openness for brand extensions.

I dagens konsumtionssamhälle är det vitalt att kunna utmärka sig från sina konkurrenter. Att ha ett starkt varumärke är något som blivit framstående för organisationer för att kunna positionera sig rätt på marknaden och hamna i konsumenternas intresse. Varumärken har vuxit sig till att bli en stor betydelse när konsumenter väljer produkter och tjänster vilket leder till att det är en central del att anställda på en organisation arbetar och strävar efter ett starkt varumärke. Vi har studerat om de anställda på Lindex arbetar efter Living the Brand och i så fall hur de gör det genom att intervjua Lindex Marknadsdirektör Johan Hallin, butikschefer på tre Lindex- butiker samt butiksanställda på vardera Lindex-butiker. Utöver intervjuerna utfördes även observationer för att komplettera vad som sagts under intervjuerna med respondenterna. Valet av företag grundas i en på förhand vetskap gällande Lindex varumärkesarbete som bland annat berör dess hållbarhetsarbete. Totalt utfördes en informantintervju och nio respondentintervjuer. Resultatet visar på att en organisation behöver engagerade medarbetare som besitter en förståelse för organisationens varumärke och känner att de kan stå bakom det och dess värderingar för att kunna Living the Brand. Vårt resultat visar på att de anställda på Lindex lever och agerar efter dess varumärke. Tidigare forskning som berör begreppet Living the Brand kom fram till att personalen på en organisation bör ha en förståelse för varumärket för att kunna Living the Brand samt ha engagerade medarbetare vilket även vårt resultat tyder på.

Digitaliseringen förde med sig möjligheter att synas i fler medier. Artister har idag ett behov av att ha ett bredare varumärke. Denna rapport behandlar hur ett albumomslag kan användas som en del i ett transmedialt berättande. Detta besvaras genom en fallstudie med popartisten Sia och hennes album This is Acting. I denna görs en undersökning av hennes varumärkeselement, användning av sociala medier och en bildanalys på omslaget till albumet. Enligt studien är artistens starkaste varumärkeselement en svart och blond peruk, namnet samt en rosett. Sia sprider ut kommunikationen för albumet över en lång tid, i flertalet medier och på ett sätt som länkar ihop de olika delarna i det transmediala berättandet. Omslaget symboliserar normen och pressen att passa in. Som slutsats kan albumomslaget i det här fallet verka som ett fönster in till albumkonceptet samt varumärket genom att innehålla varumärkeselement i kombination med en uttrycksfullhet. Denna studie är begränsad i omfattning och skulle kunna utvecklas med en djupare undersökning med fler artister som fall.

Syfte: Målet är att undersöka hur olika organisationer resonerar i termer kring möjligheter och risker i samband med samarbeten med influencers på Instagram. Syftet med detta är att belysa vilka eventuella för- och nackdelar organisationerna ser vid samarbeten med influencers i förhållande till organisationernas egna värderingar och varumärke samt hur potentiella risker vid ett samarbete vägs in. Frågeställningar:  Hur resonerar organisationerna ifråga kring användningen av influencers i sin marknadsföring på Instagram?  Hur resonerar organisationerna ifråga kring varumärkesstrategier i sina samarbeten med influencers på Instagram?  Vilka strategier använder de aktuella organisationerna för att hantera de risker som finns i och med ett samarbete med influencers på Instagram? Metod och material: Kvalitativ undersökning med fyra semistrukturerade intervjuer. Huvudresultat: Undersökning visar på betydelsen av att organisationer använder sig av influencers genom samarbeten på Instagram för öka möjligheten att få ett starkare varumärke eller nå ut med sina budskap. Till sist visar undersökningen på att organisationerna är medvetna om vilka risker som finns genom samarbeten med influencers.

Brands have grown to become a bigger part in our daily life, brands can be seen wherever we go. Due to growing competition in markets brands have become more keen to find new ways to compete. Purpose marketing is one tool to tackle the growing competition. Purpose marketing have grown to become an effective tool to differentiate in competitive markets. This essay intends to study how companies use purpose marketing in the process of building a brand. The research methodology has semi-structured intervievs with a qualitative approach. All of the respondents work in Swedish companies within the marketing or communication section. The theoretical framework consist of theories about branding, brand positioning and purpose marketing. The result showed a glimpse of similarities in terms of how companies use purpose marketing though no major conclusions could be drawn from the results. / Varumärken har blivit en del av vår vardag, det växande intresset för varumärken visar på hur marknader blivit allt mer konkurrensutsatta där fler aktörer erbjuder likartade varor och tjänster. Ett sätt att differentiera sig på marknaden är att bygga ett varumärke för att ha ett till sätt att konkurrera med. Ett tydligt varumärke kan underlätta för konsumenten i de val som blir allt fler. För att bygga ett starkt varumärke krävs en tydlig strategi och riktning för organisationen. I takt med ett minskat intresse för reklam har syftesdriven marknadsföring blivit vanligare. Allt fler konsumenter väljer varumärken som delar deras värderingar, att skapa en emotionell koppling till kunden blir allt viktigare. Syftesdriven marknadsföring innebär att organisationen använder sig av positiva effekter företaget har på samhället för att marknadsföra sig. I takt med att sociala medier växt till att bli en del av vardagen blir det svårare för företag att förmedla ett budskap och sedan inte leva efter det. Att lyfta företags positiva effekter på samhället är en central del i syftesdriven marknadsföring vilket kan bidra till ökad lojalitet hos kunder samt motivation hos anställda. I denna kvalitativa studie undersöks hur företag använder sig av syftesdriven marknadsföring vid uppbyggnad av varumärket. Syftesdriven marknadsföring som har blivit allt vanligare bland företag att använda sig av men som det inte finns mycket forskning inom. Uppsatsen har för avsikt att försöka bidra med en djupare förståelse kring hur syftesdriven marknadsföring används av företag vid uppbyggnad av varumärket. En kvalitativ forskningsdesign i form av en komparativ studie har tillämpats för att undersöka hur olika företag skiljer sig åt men även om det finns några likheter mellan företag inom olika branscher som använder sig av syftesdriven marknadsföring. Studien omfattar fyra svenska företag med en respondent med beslutsfattande position inom marknadsföring från varje företag. Teorierna som valts är varumärkespositionering, varumärkesbyggande, CSR och syftesdriven marknadsföring som anses vara relevanta för studien. Analys av den empiriska data mot uppsatsens teorier har visat på hur respondenterna använder sig av syftesdriven marknadsföring till vis del men inte bidragit med några generella slutsatser kring hur företag använder sig av syftesdriven marknadsföring. De olika företagen har alla använt sig av syftesdriven marknadsföring på sitt egna vis, däremot har det visat på likheter i grundtankar kring syftesdriven marknadsföring.

Färre fasta anställningar har fått journalister att söka alternativa vägar och metoder för att överleva. Journalistyrket tangerar idag yrken som marknadsföring och affärskommunikation och på arbetsmarknaden premieras nya egenskaper som allt oftare går att kopplas till entreprenörskap. Denna kvalitativa studies frågeställningar behandlar de egenskaper journalister själva upplever krävs för att vara attraktiv på arbetsmarknaden idag, vad den enskilda journalistens plattform och publiken på sociala medier har för betydelse samt vilka varumärkesbyggande strategier som journalister använder sig av i arbetet med en journalistisk profil. Med semistrukturerade intervjuer som underlag undersöker denna studie på ett mer djupgående sätt hur svenska profilerade journalister upplever arbetsmarknaden samt hur de arbetar för att öka sin konkurrenskraft. Resultatet vittnar om att det går att dra paralleller mellan journalisters arbete med profilering respektive sociala medier och klassiska varumärkesbyggande strategier. Sociala medier utgör idag en viktig distributionskanal för både enskilda journalister och arbetsgivare. Att bygga en plattform på sociala medier och få en stor egen publik går att likställas med en form av eget kapital som journalister använder när de konkurrerar om jobb.

Syftet med denna studie är att utveckla en förståelse för mottagarnas upplevelse av företags samarbeten med influencers. Forskningsfrågorna för studien är: Hur upplever mottagarna behovstillfredsställelsen när företag samarbetar med influencers? och Varför uppstår en parasocial relation mellan mottagarna och företag? Det teoretiska ramverket är uses and gratifications samt parasocial relation. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod, som baseras på fyra fokusgrupper med tre respondenter i varje grupp med en abduktiv forskningsansats. Resultaten av studien kommer fram till att mottagarna upplever att de tillfredsställer identitets-, förströelse- , underhållnings-, samt informationsbehov genom samarbeten mellan influencers och företag på Instagram. Resultaten visar vidare att en parasocial relation kan uppstå mellan mottagaren och influencern om kriterierna relaterbarhet, samhörighet, trovärdighet samt autenticitet uppfylls i samarbetet.

För att uppnå hållbar konsumtion krävs förändrade konsumtionsbeteenden. Beteendeförändringar i form av långsiktigt lärande är en tids- och energikrävande process som kräver medvetenhet, reflektion och repetition av önskvärda beteenden. Företag har möjlighet att uppmuntra beteendeförändringar genom nudging, grön marknadsföring och varumärkesbyggande som strategier för att kommunicera hållbar konsumtion. Studien undersöker hur de olika strategierna används för att påverka kunder till långsiktigt lärande relaterat till hållbara konsumtionsbeteenden. Kvalitativ studie genomfördes via intervjuer med respondenter insatta i kommunikation och hållbarhet samt observation av IKEA:s faktiska kommunikation och implementering av strategierna. Resultatet visar att IKEA främst använder en varumärkesbyggande strategi i kommunikationen för att skapa förtroende att IKEA är det hållbara konsumtionsvalet. Analysen indikerar samtidigt att en kombination av olika strategier skapar mest förutsättning för att uppnå beteendeförändring hos kunder. Slutligen är det kundens ansvar att genomföra processen för långsiktigt lärande men IKEA:s strategier har möjlighet att uppmuntra och förenkla processen.

Sociala mediers framfart har möjliggjort för en ny typ av varumärken att utvecklas och växa. Det handlar om varumärken som inte säljer produkter, utan istället säljer sig själva – de personliga varumärkena. ”Influencers” är personer med många följare på sociala medier som via dessa plattformar publicerar bilder och delar med sig av sina liv, och samtidigt tjänar pengar på det genom betalda samarbeten med företag. Denna uppsats syftar till att studera likheter och skillnader mellan de strategier som influencers använder för att bygga sitt personliga varumärke, och de som nämns i varumärkesbyggnadsteori för företag. Studien utgår från två kvalitativa metoder; innehållsanalyser och intervjuer. Innehållsanalyserna har studerat tio svenska influencers Instagram-konton, där varje kontos 50 senaste bilder och tillhörande bildtexter analyserats. Som ett komplement har även kvalitativa intervjuer med tre andra svenska influencers genomförts. Resultatet tyder på att många av de strategier som nämns i varumärkesbyggande teori för företag även används frekvent för personligt varumärkesbyggande bland influencers. Resultatet ger dock också stöd för att vissa av strategierna är mindre betydelsefulla för influencers än för företag. Utifrån resultatet diskuteras även vad detta skulle kunna bero på. En majoritet av studieobjekten kunde regelbundet ses publicera bilder tillsammans med andra influencers, som en form av cross-promotion. Studien identifierar detta som potentiellt ytterligare en varumärkesbyggande strategi, och diskuterar varför den skulle kunna vara mer effektiv för influencers än företag. / The rise of social media has enabled a new type of brand to develop and grow. Instead of selling products, this brand is selling itself – the personal brand. ”Influencers” are people with a lot of followers on social media that post pictures of themselves and share their lives, while at the same time making money off of it through paid collaborations with companies. This essay aims to compare the personal branding strategies used by influencers to strategies from branding research for traditional companies. The study uses two qualitative methods; content analysis and interviews. The content analyses consist of ten Swedish influencers’ Instagram accounts, where each account’s 50 latest pictures and their captions have been analyzed. As a complement, qualitative interviews with three other Swedish influencers have also been conducted. The results show that many of the strategies mentioned in branding research for companies are also frequently used for personal branding among influencers. The results also imply that some of the strategies are less significant for influencers than for companies. Feasible reasons for this are also discussed, based on the results. A majority of the objects of study could regularly be seen publishing pictures with other influencers, as a form of cross- promotion. The study identifies this as a potential additional branding strategy and discusses why it could be more effective for influencers compared to companies.

No description available.