Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke. Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys. Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014. Riksdagspartierna har själva fått definiera vilken film som de anser vara deras officiella valfilm för respektive år. Slutsats: De viktigaste resultaten som framkom av undersökningen är att vänsterpartierna tenderar att använda sig mer av logos och informerande budskapsstrategier mer än Allianspartierna.  Negativt kampanjande förekommer heller inte i någon större utsträckning förutom hos Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Endast tre partier håller kvar vid samma varumärkesbyggande profilfrågor i de två valfilmerna, övriga skiftar profilfråga mellan valen. Högerpartierna använder sig också i en högre grad av personifikation genom att använda sig av partiledaren i bild mer än vad vänsterpartierna gör.

Digitaliseringen har öppnat upp hela världen som konkurrensfält för modevarumärken. Alltsåkan det vara ännu svårare att nå fram och väcka intresse på grund av nya digitala kanaler som företag kan använda i sin marknadskommunikation. Trots den stora möjligheten att nå ut tillkunderna, är det fortfarande svårt att synas och skapa engagemang. Det är både en konst och en vetenskap att bygga ett varumärke och det kräver noggrann planering, en kreativ och väl genomförd marknadsföring och ett långsiktigt engagemang. Idag har det blivit något som är avgörande för vilket modernt företag som helst. Ett varumärkes betydelse och värde för ett företag kan urskiljas från de marknadsfördelar som varumärket skapat. En strategisk tillgång som marknadsförs i egna eller köpta kanaler, som görs tillgänglig på egen plattform och syftet är att påverka ett beteende som leder till affärsnytta, ökad varumärkeskännedom samt stärka kundlojalitet. Content marketing är utmanande och det krävs mycket resurser och ansträngning för att kunna skapa bra content som bidrar till engagemang, delningar och försäljning. På en marknad med hög konkurrens räcker det inte bara att producera content, det krävs att få det att stå ut genom att göra det hjälpsamt och autentiskt. Om content i slutändan inte syns av den tänkta målgruppen har företaget slösat tid och pengar till ingen nytta. Istället för att använda content för att engagera sin publik och lyssna på vad dem har att säga, produceras content idag för att upprätthålla företagets redaktionella planering. Att endast skapa content för contents skull bidrar inte till trafikökning och får inte kunder att vilja köpa en produkt. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om varumärkesbyggande, som avser att studera hur content marketing används för att bygga varumärken, i modebranschen. Studien visar hur fallföretaget ger exempel på hur modeföretag kan jobba med content marketing för att bygga varumärken. Studien visar även vad för typ av content som produceras i olika former för olika kanaler. För att bygga ett lyckat varumärke genom content marketing är det viktigt att skapa en personlig och känslomässig länk mellan varumärket och publiken. Det är även viktigt att ha en röd tråd i sitt budskap som ska ligga i linje med vad varumärket och företaget står för. Ett lyckat varumärke behöver vara konsekvent med sin content, och följa en röd tråd som människor kan relatera till samt känna igen. Dessutom är det viktigt att skaparelevant content som publiken ständigt efterfrågar. Modeföretag kan dra stor nytta av storytelling på flera plan i sin content marketing, hur de berättar om företagets historia och dess värderingar, hur de beskriver sina produkter och hur de berättar berättelser om sinakunder. Det storytelling kan bidra med inom content marketing är att skapa den känslomässiga länken mellan varumärket och dess publik. Företagets publik attraheras av berättelser och karaktärer som de kan relatera till, och fokus läggs istället på berättelsens budskap snarare än på företaget. Vår fallstudie undersöker ett modeföretag från Göteborg där fallföretaget endast är ett exempel på hur det kan se ut. Studien bygger på insamlad teori inom områdena marknadskommunikation, varumärkesbyggande och content marketing som sedan ihop med det empiriska materialet från de netnografiska fältobservationer och den semistrukturerade intervjun som genomförts vävs samman i en diskussion. / The digitalization has opened up the whole world as a competitive market for fashion brands. Thus, it may be even more difficult to reach and raise interest because of new digital channels that companies can use in their market communication. Despite the great opportunity of reaching out to customers, it is still difficult to perceive and create engagement. It is both an art and a science to build a brand and it requires careful planning, creative and well-run marketing and long-term commitment. Today, it has become something that is crucial to any modern business. The significance and value of a brand can be distinguished from the market benefits that the brand has created. A strategic asset marketed in own or purchased channels, made available on its own platform, is aimed at influencing behavior that leads to business benefits, increased brand awareness and strengthening customer loyalty. Content marketing is challenging and it requires a lot of resources and effort to create good content that contributes to engagement, sharing and sales. In a market with high competition, it is not enough to just produce content, it is necessary to make it stand out by making it helpful and authentic. If content is not seen by the intended audience, the company will have wasted it’s time and money with no revenue. Instead of using content to engage their audience and listen to what they have to say, today content is produced to maintain the company's editorial planning. Creating content just for the purpose of creating content alone does not give traffic and does not make customers buy products. This study is a qualitative case study on branding, which aims to study how content marketing is used to build brands, in the fashion industry. The study shows how the case company provides examples of how fashion companies can work with content marketing to build brands. The study also shows what kind of content is produced in different forms for different channels. To build a successful brand through content marketing, it is important to create a personal and emotional link between the brand and the audience. It is also important to have a silver thread in its message that should be in line with what the brand and the company stands for. A successful brand needs to be consistent with its content, and follow a silver thread that people can relate to and recognize. In addition, it is important to create relevant content that the audience is constantly asking for. Fashion companies can benefit from storytelling on multiple levels in their content marketing, how they tell about the company's history and its values, how they describe their products and how they tell stories about their customers. The way storytelling can contribute in content marketing is to create the emotional link between the brand and its audience. The company’s audience is attracted to stories and characters that they can relate to, focusing instead on the story’s message rather than on the company. Our case study is written in Swedish and investigates a fashion company from Gothenburg where the case company is just an example of how the industry works when it comes to building a brand via content marketing. The study is based on a collected theory in the fields of market communication, brand building and content marketing, which together with the empirical material from the netnographic field observations and the semi-structured interview weighed together are intertwined in a discussion.

Kondomer är ett preventivmedel som både skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar och graviditet, det kan användas av alla och är enkelt att få tag på. Ändå är Sveriges ungdomar bland de sämsta i Europa på att använda kondomer. Det är pinsamt, säger många. Pinsamt att prata om, pinsamt att inneha och pinsamt att köpa. Den här studien syftar därför till att undersöka hur ett kondomvarumärke kan se ut för att det ska kännas mindre pinsamt för ungdomar att köpa i butik och istället ge positiva associationer. Genom designforskning togs en kondomförpackning fram, vars utseende baserades på trendspaning, designanalyser och enkätundersökningar som ledde fram ett antal värdeord. Designen värderades på 15 ungdomar utifrån överensstämmande med associationer och hur den skulle kännas att köpa i butik. Utifrån det kunde det konstateras att en ljus förpackning med en avslappnad tonalitet och ett diskret uttryck uppskattades av målgruppen och var att föredra över de kondomvarumärken som fanns idag. Ett humoristiskt namn, mjuk typografi, sparsam information och en lugnande färganvändning tillsammans ett ljust uttryck och en rak-på-sak-tonalitet i text blev beståndsdelarna i det fiktiva kondomvarumärket “NAJS”.

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians’ shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle. Several signs of personal branding and identity were also found.

Föreliggande rapport utfördes i samarbete med Josef Davidssons Eftr. Josef Davidssons säljer vedspisar och kaminer och stod vid tidpunk ten för arbetet inför en stor digital transformation. Syftet med föreliggande rapport var att skapa en ny visuell identitet och en grafisk manual genom en fallstudie över processen i ett varumärkesbyggande. Processen avsåg 6 möten med en projektgrupp från företaget och en handläggare på Almi. Utifrån informationen från mötena togs den nya visuella identiteten fram med hjälp av Sless sjustegsmodell. På mötena framkom det bland annat att kärnvärderna var Hög kompetens och trygghet, familjära och ärliga, innovativa och engagerade. Mötena gav bra underlag till framtagningen av den nya visuella identiteten och logotypen och de slutliga förslagen skapades. / This report was conducted in collaboration with Josef Davidssons Eftr. Josef Davidssons is selling cast iron stoves and fireplaces, and was at the time of this project facing a large digital transformation. The purpose of this report was to create a new visual identity and a branding manual through a case study of the process of brand building. The process was conducted into six meetings with a project team from the company and an administrator at Almi. Based on the information from the meetings the new visual identity was developed using the Sless model. The meetings revealed among other things that the core values are the high level of expertise and security, familiar and honest, innovative and committed. The meetings gave a good basis for the development of the new visual identity and logo and the finished propositions were created.

Den globala modeindustrin är idag en av de mest konkurrenskraftiga branscherna i världen där särskilt premiumsegmentet har haft stor tillväxt på senare tid. I takt med att det regelbundet tillkommer nya företag på marknaden är det svårt för företag att särskilja sig från sina konkurrenter. Premiumvarumärken inkluderar exklusivitet men grundar sig desto mer i ett känslomässigt engagemang från kunderna. Med detta i beaktning är premiumvarumärken i särskilt behov av att lyfta fram sina betydande egenskaper och bygga starka varumärken. Modevarumärken inom premiumsegmentet är mindre beforskat i jämförelse med de andra segment, vilket belyser relevansen av denna studie. Således var syftet med denna studie att identifiera hur modeföretag inom premiumsegmentet på den skandinaviska modemarknaden arbetar med varumärkesbyggande, avseende varumärkesidentitet och produktmix. Studiens teoretiska ramverk utgår från två huvudområden: varumärkesidentitet och produktmix och nyttjades för att få en grundläggande förståelse för studiens forskningsområde. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar nyttjades en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i fem stycken intervjuer med skandinaviska modevarumärken. Intervjuerna var av strukturerad och semistrukturerad karaktär och genomfördes genom onlinemöten och mail. Resultatet visar att varumärkesidentitet är särskilt centralt för modevarumärken inom premiumsegmentet med hänsyn till att den bör genomsyra alla delar i varumärket såsom produkter, pris, distribution och service. Produkten verkar vara särskilt betydelsefull för hur identiteten ska kommuniceras. Likväl är produkten extra viktig för modevarumärken inom premiumsegmentet med hänsyn till att de har ett högre pris och därmed större förväntningar på dess värde. I studien framgår det även att distribution är särskilt utmärkande då många var överens om att det fanns en strävan efter att befinna sig tillsammans med andra lyxiga varumärken. Slutligen visar resultatet att varumärkesidentiteten och produktmixen bör vara tydlig och konsekvent för modevarumärken inom premiumsegmentet. / The fashion industry is today one of the most competitive industries in the world where especially the premium segment have had a significant growth recently. As new companies regularly enter the market, it is difficult for companies to separate themselves from their competitors. Premium brands include exclusivity and are based on an emotional interest from customers. With this in mind, premium brands are in particular need to highlight their significant attributes and build strong brands. Fashion brands within the premium segment are less researched in comparison to the other segments, which highlights the relevance of this study. Accordingly the purpose of this study was to identify how fashion companies within the premium segment of the Scandinavian fashion market work with branding, regarding brand identity and product mix. The theoretical framework of this study is based on two main areas: brand identity and product mix and was used to gain a fundamental understanding of the research area. In order to be able to answer the purpose of the study, a qualitative research method was used based on five interviews with Scandinavian fashion brands. The interviews were of a structured and semi-structured quality and were conducted through online meetings and email. The result shows that brand identity is particularly central for fashion brands in the premium segment, considering that it should permeate all parts of the brand such as products, price, distribution and service. The product seems to be particularly important for how the identity is communicated. Nevertheless, the product is especially important for fashion brands in the premium segment, considering that they have a higher price and therefore bigger expectations of its value. In the study, it also appears that distribution is particularly distinctive as many agreed that there was an aspiration to be together with other luxury brands. Finally, the result shows that the brand identity and product mix should be clear and consistent for fashion brands in the premium segment.

Bakgrund: Den ökade globaliseringen har ökat konkurrensen på B2B marknaden markant. Detta har bidragit till att det blir allt mer aktuellt att se till interaktionen som sker mellan olika företag och till det värde som uppstår i samspelet mellan olika aktörer för att kunna differentiera sitt värdeerbjudande från konkurrenterna. Den expanderande marknaden lämnade även utrymme för mjuka värden som går att spåra tillbaka till marknadsföraren - som länge ansetts vara av liten vikt inom B2B, såsom relationer och intellektuellt kapital. Syfte: Studien syftar till att addera ett perspektiv på värdesamskapande processer inom B2B genom att se till den externa marknadsföraren i interaktion och i olika faser av varumärkesbyggande. Eftersom varje aktör gör stort avtryck inom B2B bidrar studien till befintlig forskning genom att observera marknadsföraren som extern aktör i en kontext där deras roll hittills är bristfälligt granskad. Metod: Studiens metod består av semistrukturerade intervjuer som hade utgångspunkt i en intervjuguide, en fallstudie som innehöll flertalet deltagande observationer och som pågick under 4 månader samt dokumentstudier. Metoden och kodning av materialet utgick från studiens valda referensram; tjänstelogiken och Servbrand Framework. Den valda metoden identifierades som mest lämplig för att komma åt respondenternas och de studerade objektets egna erfarenheter och perspektiv inom den valda domänen. Resultat: Resultatet visar att marknadsförarens roll är av essentiell karaktär inom alla faser. De egenskaper som var mest avgörande initialt visade sig vara marknadsförarens förmåga att tolka kunden och alla omständigheter som präglade varumärket samt att kunna tydligt kunna kommunicera dess värden i interaktion. Denna kommunikation visade sig genomgående vara viktigt att upprätthålla för att bygga ett starkt varumärke. Slutsatser: Studien bekräftar att Servbrand Framework är en relevant modell för varumärkesbyggande inom B2B även ur marknadsförarens perspektiv. De kvaliteter knutna till marknadsföraren som var avgörande för värdesamskapande kunde härledas från de aspekter som ingick i de olika faserna. Det är när immateriella resurser hos marknadsföraren saknas som man misslyckas med att skapa värde i interaktion. / Background: The increased globalization has significantly promoted competition in the B2B market. This has contributed to the growing importance of considering the interaction that takes place between different companies and the value that emerges from the interplay among various actors, in order to differentiate one's value proposition from competitors. The expanding market has also created room for intangible values that can be traced back to the marketer – which previously have been regarded as of little importance in the B2B context – such as relationships and intellectual capital. Purpose: The study aims to add a perspective on value-creating processes in the B2B market by looking at the external marketer in interaction and in different phases of branding. Since each actor makes a big impression in B2B, the study contributes to existing research by observing the marketer as an external actor in a context where their role has so far been insufficiently examined. Methodology: The study utilized a mixed-methods approach, incorporating semi-structured interviews based on an interview guide, a case study involving multiple participant observations conducted over a four-month period, and document analysis. The methodology and coding of the material were guided by the chosen theoretical framework of service dominant logic and the Servbrand Framework. The selected method was deemed most appropriate for capturing the respondents' and the studied objects' own experiences and perspectives within the chosen domain. Findings: The results indicate that the role of marketers is of essential nature across all phases. The characteristics that were most crucial initially were found to be the marketer's ability to interpret the customer and all the circumstances that influenced the brand, as well as effectively communicating its values in interactions. This communication was found to be important for maintaining a strong brand. Conclusion: The study confirms that the Servbrand Framework is a relevant model for brand building in B2B, even from the marketer's perspective. The qualities associated with the marketer that were crucial for value creation could be traced back to the aspects included in the different phases. It is when the marketer lacks intangible resources that value creation in interactions fails.

Denna studie undersöker digital-marknadsförings inverkan i skapandet av konsumentbaserat varumärkeskapital (KBVK) hos klädföretag. I synnerhet fokuserar studien på att undersöka hur konsumenters attityder till reklam, dess frekvens och grad av personalisering påverkar KBVK och dess dimensioner. Studien prövar även hur konsumenters attityd till att motta reklam via SMS, E-mail och internet påverkar dimensionerna. Baserat på en enkätundersökning på 99 konsumenter, som samtliga var Uppsalastudenter, visade studien att konsumenters attityder till reklam har en stark påverkan på varumärkeskapitalets dimensioner. Slutsatserna var således att konsumenters attityder till reklam liksom frekvent och personaliserad reklam bidrog till att stärka KBVK. Vidare visade resultatet att användning av E-mail som reklamkanal bidrog till att positivt öka varumärkeskapitalets dimensioner, och därmed i förlängningen varumärkeskapital. Ingen slutsats kunde dras om huruvida SMS och internet som reklamkanal kan bidra till att öka varumärkeskapitalet. Studien ger implikationer för hur företag kan optimera byggandet av varumärkeskapital och generera ett ökat värde för konsument och företag genom att ta hänsyn till de marknadsföringsåtgärder som påverkar varumärkeskapitalets dimensioner.

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

Den svenska modebranschen är en hårt konkurrensutsatt bransch och för mindre modeföretagi tillväxtfas är ett starkt varumärke och image en viktig del i att särskilja sig och sinaprodukter från mängden. I ett mindre modeföretag kan varumärkesfrågor lätt komma attbortprioriteras med främsta motivet att budgeten inte ger utrymme för den typen av satsningarsamt att kompetensen inom företaget ofta brister på just dessa punkter. Som alternativ har denexterna varumärkesprocessen presenterats som ett mer realistiskt alternativ för det mindremodeföretaget då det går ut på att låta sitt kringliggande externa nätverk i större utsträckningstyra och påverka varumärket. Detta branschnätverk kan bestå av allt från media, regering ochintresseorganisationer till mer närliggande aktörer som återförsäljare, PR-byrå ochleverantörer.Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett varumärkesperspektiv, beskriva vilket inflytandeexterna branschaktörer har på ett mindre modeföretags tillväxt. För att exemplifiera problemethar en enkel fallstudie på det svenska modeföretaget Stylein genomförts, som med sinpositionering i det svenska medelprissegmentet och tillväxtfas befinner sig inom ramen förden problematik som beskrivs. För att belysa alla aspekter av de externa aktörernas påverkanpå varumärket och dess utveckling och tillväxt har en triangulerande forskningsstrategianvänts bestående av metoder som intervjuer med återförsäljare och branschexperter samt endokumentanalys och mailenkät till medieaktörer.Resultatet av undersökningarna har lett till att tre huvudsakliga effekter av de externaaktörernas påverkan har identifierats; direkt försäljning, ökad varumärkeskännedom ochimageskapande. Vilken effekt som erhålls beror i sin tur på vilken image varumärket lyckasetablera i medvetandet på de olika inflytelserika aktörerna i det externa branschnätverket.The Swedish fashion industry is highly competitive and it is important for smaller fashionbrands in the phase of growth to have a strong brand and image in order to better distinguishthe brand and the products from the mainstream. In a smaller fashion company, issuesregarding the brand might easily be overlooked or not prioritized at all due to limitations inbudget or competence missing in the company for this type of activities. The external brandprocess has been presented as a realistic alternative for the small fashion brand to strengthentheir image by letting their surrounding external industry network influence the brand andgetting greater control in its growth. The industry network includes media, government andnon-government organizations to closer actors such as retailers, PR-agencies and suppliers.The purpose of this thesis project is, from a branding perspective; to describe what power theexternal actors has on SMEs opportunities to grow. Through a case study on the small fashioncompany Stylein the problem is exemplified and highlighted in a clearer context. In order toillustrate all aspects of the external actors' influence on the brand, its development andgrowth, a triangulated research method has been chosen as strategy consisting of a mix ofinterviews with retail wholesalers and industry experts, a document analysis and mail surveyto media actors.The result of the external actors' impact has been identified to three main effects: directincreased sales, increased brand awareness and image creation. Which of the three effects thatthe company will receive depends on the image the brand succeed to establish in the minds ofthe various powerful actors in the external network. / Program: Textilekonomutbildningen