Internet har förändrat sättet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidsträckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som också visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. Frågan är emellertid om formatet passar företag som enkom opererar på renodlade industriella marknader, så kallade B2B-företag. Avsikten med studien är att undersöka detta, och därigenom bidra till förståelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut på Internet. Undersökningen utförs genom en kartläggning av de nordiska industriföretagens närvaro på YouTube, samt via en innehållsanalys av videokommunikationen ur ett varumärkesperspektiv. Resultatet visar att YouTube-användandet är etablerat bland nordiska industriföretag och att största delen av kommunikationen är fokuserad kring produkter, följt av innehåll som beskriver verksamheten i stort. Även kommunikation med ett medarbetarperspektiv förekommer. I studien framkommer dessutom intressanta iakttagelser vilka renderar i införandet av ytterligare en innehållsrelaterad dimension. Dels återfinns en profilerande typ av kommunikation, som pekar ut företagens strävan efter att uppfattas som exklusiva, dels framkommer en kommunikation med ett normaliserande innehåll som pekar ut företagens strävan efter legitimitet. Med hjälp av fyndet framträder en mer nyanserad bild av innehållet, som vidare möjliggör att kommunikationens övergripande syfte bättre kan urskiljas. Studien lämnar ett bidrag till den teoretiska diskussionen kring varumärkeskonceptet, samtidigt som det medför förslag till framtida forskning och implikationer på ett praktiskt plan.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades. Modellen utgår från beståndsdelarna identitet, betydelse och synlighet och kallas Personal-based brand equity (PBBE).

Idag är samhället väldigt miljöinriktat och allt fler människor uppskattar ett utbud av hållbara resurser för en hållbar utveckling. Många företag tillämpar detta i sitt varumärkesbyggande jämsides med andra strategier och faktorer för att uppnå ett starkare varumärke. Vi har valt att avgränsa oss till elbolaget Telge Energi som befinner sig konkurrenspräglad bransch för att undersöka hur de byggt upp sitt varumärke. Ett av till att vi valt Telge Energi är på grund av att företaget gått ut med att de har blivit utsedda Sveriges grönaste elbolag.1Förutom att vi har god access till företaget är ytterligare ett att de även säger sig erbjuda förnyelsebar el och utmanar därmed de större konkurrenterna inom den svenska elbranschen. Med utgångspunkt i att få ökad förståelse för Telge Energis varumärkesbyggande har som mål att belysa viktiga faktorer och strategier som företaget tillämpat och som företag kan inspireras av. Dessa faktorer och strategier som vi har fastställt ur studien även försökt illustrera i en egen modell. Dessutom har vi även tagit fasta på brister i Energis varumärkesbyggande i relation till vår valda teoretiska referensram, som kan vara hjälp och användning för företaget i framtiden. Den teoretiska referensramen är främst baserad på David A. Aaker, men även Mats tidskriften Strategic decision, Bhimrao M. Ghodeswar och Elisabet Garriga och Domènec. Deras teorier har varit relevanta för denna uppsats och behandlar brand equity, framgångsrikt varumärkesbyggande, varumärkesidentitet, varumärkesledarskap, varumärkesorientering CSR (Corporate Social Responsibility). Dessa olika områden som författarna berör har oss att öka förståelsen för varumärkesbyggande samt besvara studiens syfte. Genomförandet av uppsatsen har bedrivits med hjälp av en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Primärdatat består av djupintervjuer med Telge Energis ledning och sekundärdatat används främst i problembakgrunden för uppsatsen. I analysen har vi jämfört den teoretiska referensramen med empirin, som erhållits från djupintervjuerna för att i synnerhet uppnå en ökad förståelse för Telge Energis varumärkesbyggande samt belysa viktiga faktorer i företagets varumärkesbyggande. Resultatet från analysen visar att de faktorer och strategier som har varit till fördel för Telge Energi vid uppbyggnaden av det egna varumärket är varumärkesdifferentiering, att ha en lojal kundbas, att utnyttja ett flertal kommunikationskanaler, att skapa en bra bild av företaget med hjälp av CSR samt med hjälp av kärnvärden införliva valda tekniker och strategier för varumärkesbyggande i företagets alla funktioner och verksamheter.

Syftet med denna uppsats är att analysera en enkät som Expansiva Växjö genomfört för att få en bild av Växjös image och undersöka hur nära denna ligger den önskade profilen. Därefter jämförs den strategi som valts för platsvarumärket Växjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillämpas. Utifrån vår analys av Växjös image och strategi, samt med hjälp varumärkesteori, undersöks också om skapandet av varumärket har potential att bli framgångsrikt eller ej.

<p>Bakgrunden till uppsatsen ligger i den ökande betydelsen av varumärken och bristen på litteratur som behandlar språkets roll, särskilt ur ett språkvetenskapligt perspektiv, i varumärkesbyggandet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur varumärkesstrategin speglas i den språkliga utformningen av ett företags annonser. Tillvägagångssättet för undersökningen är en språkvetenskaplig textanalys av ett antal annonstexter vars resultat sedan jämförs med exempelföretagets varumärkesstrategi. Som exempelföretag används Sandvik AB. Information om Sandviks varumärkesstrategi har inhämtats främst genom sekundärdata men kompletterats med primärdata. Resultatet av undersökningen är att de undersökta texternas utformning tämligen väl speglar varumärkesstrategin. Vidare har en teoretisk diskussion kring varumärkesbyggande, kommunikation och språk, med exempel från undersökningen, lett fram till att den språkliga utformningen av kommunikationsmaterial är av betydelse då den fungerar som en förlängning av företagets identitet. Om den språkliga utformningen stödjer eller förstärker varumärkesstrategin underlättas kommunikationen vilket i förlängningen ökar företagets varumärkeskapital. Slutligen har undersökningen visat att det finns utrymme för fortsatt forskning inom detta område.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera en enkät som Expansiva Växjö genomfört för att få en bild av Växjös image och undersöka hur nära denna ligger den önskade profilen. Därefter jämförs den strategi som valts för platsvarumärket Växjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillämpas. Utifrån vår analys av Växjös image och strategi, samt med hjälp varumärkesteori, undersöks också om skapandet av varumärket har potential att bli framgångsrikt eller ej.</p>

In a time where information overload is a fact, well formulated messages is required and communication is a big contributing element for building strong brands. In the north of Sweden, Norrmejerier is one of the big actors with dominance on the dairy factor market. Through making milk products that lands in the consumers refridgerators, they are not only working for economical interest but also for improving the nature of the north of Sweden.   Through visual communication, Norrmejerier shows the consumers a beneficial view of the north of Sweden which corresponds to the populations own impression of their part of the country. This contributes to a feeling of belonging that makes strong and loyal consuments. The feeling of belonging is also reflected in Norrmejeriers commercial movies, that uses the consumers conscience to make costumers.   By two group interviews and a semiotic analysis of Norrmejeriers commercial movies, this study aims to examine how Norrmejerier uses qualities of the north of Sweden when building their brand. The results shows that the consumers opinion of Norrmejerier is positive, and the participants of the group interview sees Norrmejerier as a symbol for the north of Sweden. The commercials makes the consumers feel proud of their heritage. Many of the participants in the group interview feel that the north of Sweden is seperated from the rest of the country, which contributes to the desire of doing everything on their own. The feeling of belonging is one of the factors that Norrmejerier is a strong brand in the north of Sweden. / I en tid då informationsflödet ständigt ökar ställs högre krav på bra utformade budskap, och kommunikation blir en bidragade faktor till ett lyckat varumärkesarbete. I norra Sverige är Norrmejerier en stor aktör, som genom att producera mjölk som hamnar i konsumenternas kylskåp inte bara verkar för kommersiella intressen utan också för hela Norrlands levande landsbygd.   Genom visuella bilder förmedlar Norrmejerier en syn på Norrland som stämmer överens med norrlänningarnas egna bild av hembygden. Detta skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet hos konsumenterna, vilket bidrar till stor köplojalitet. Denna gemenskapskänsla beror till stor del på Norrmejeriers reklamfilmer, som anspelar på en samvetsaspekt hos mottagarna som genom att välja norrländska produkter gör gott för Norrland.   Genom två fokusgruppsintervjuer och en semiotisk bildanalys på tre av Norrmejeriers reklamfilmer syftar denna studie till att undersöka hur Norrmejerier använder sig av norrländskhet i sitt varumärkesbyggande. Resultatet visar att konsumenternas uppfattning om Norrmejerier är positiv, och deltagarna i fokusgruppsintervjuerna ser Norrmejerier som en symbol för Norrland. Reklamfilmerna visar en fördelaktig bild av Norrland som gör att konsumeterna känner sig stolta över sin hembygd, trots att det många gånger är en region som upplevs som frånkopplad från övriga Sverige. Känslan av utanförskap kan vara en av de bidragande faktorerna som gör att Norrmejeriers konsumenter är märket troget, som ett uttryck för en önskan om att klara sig själva oberoende av resten av landet.

Berättelser har sedan urminnes tider fängslat och fascinerat människor men idag är berättelsen inte bara ett sätt att förmedla sagor och fabler utan sker även inom företag och organisationer. Kraften i berättelser har under de senaste decennierna börjat användas inom företagsvärlden för att förmedla berättelser om företag och varumärken. Detta sätt att använda berättelser har kommit att kallas storytelling och är en populär strategi inom marknadsföring idag. Storytelling har blivit ett allt viktigare inslag i marknadsföring hos företag inom livsmedelsbranschen då konkurrensen från inhemska och utländska varumärken har ökat i samband med Sveriges inträde i EU. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur företag använder storytelling i sin marknadsföring för att stärka sitt varumärke. Studien är också ett försök att upprätthålla ett analysverktyg utifrån de teoretiska begreppen brand identity, brand heritage och core &amp; extended identity för att teoretisera begreppet storytelling och hur det används i marknadsföring av varumärken. Resultatet påvisar att stortyelling används i marknadsföringen för att uttrycka vilka företagen är men också berätta den historia som ligger bakom varumärket samt de värderingar och budskap som varumärket vill förmedla. Studien indikerar att det framtagna analysverktyget kan vara ett möjligt sätt att teoretisera och förklara hur företag kan arbeta med storytelling i sin marknadsföring, då den empiriska undersökningen visar att de valda teoretiska begreppen är tydliga inslag i samtliga företags arbete med storytelling.

The purpose of this study is to create an understanding of how a company selling commodity products works to create interest and loyalty among customers and how to stand out relative to competition. Based upon present theories within marketing communication, a comparison is made with actual market information to understand how well the theory can predict reality. The study is applied to the dairy industry with the company Valio as the bench mark. In total four persons have been interviewed, marketing manager and category manager at Valio Sweden, and also project manager and art director from their advertising agency. The qualitative data obtained has been compared to predications given by theory. The result shows that in order to increase interest and loyalty and to differentiate yourself from competition, there are three corner stones that have to penetrate all marketing communication. These are added value, high quality and a strong identity. The study has proven that the practical results obtained from reality have a strong correlation to predications made by the theoretical framework that has been used.

The purpose of this research is to examine how a ogranization can create Word-of-Mouth and how they can use this type of marketing to make their brand stronger. / Med denna studie har vi till syfte att undersöka hur ett företag skapar, främjar och använder Word-of-Mouth i sin marknadsföring och om detta kan bidra till att stärka ett varumärke. Undersökningen kommer även att ha till syfte att besvara hur denna typ av marknadsföring uppfattas ur både ett företags- och medlemsperspektiv.