Det finns en splittrad image kring platsen och dess identitet. Med hjälp av fokusgruppen går det att se att en del upplever staden som naturnära med ett stabilt utbud av aktiviteter, medan andra inte känner till staden eller inte ser staden som sin framtida plats. Det visar att det även finns ett stort behov av kommunikativa och strategiska åtgärder för att sätta platsen på kartan samt attrahera flera till platsen. Sundsvall kommun har under de senaste åren kontinuerligt arbetat med att ta fram en kommunikations- ochvarumärkesstrategi för platsen. Sundsvall kommun visar att de är väl medvetna om vilka utmaningar som de står inför i arbetet med att stärka platsvarumärket. Det finns utrymme för förbättring för att stärka platsvarumärket inom vissa områden. Eftersom Sundsvalls kommun påvisar en stor medvetenhet kring vilka utmaningar de står inför, och vilka styrkor respektive svagheter de besitter, så har Sundsvall kommun dock i framtiden goda förutsättningar att ha ett konkurrenskraftigt platsvarumärke.

Coronapandemin medförde stora förändringar för svenska mikrobryggeriers verksamheteroch resulterade i stora konsekvenser, främst i att krog- och restaurangbranschen i principslogs ut. Den här studien syftar till att undersöka om, och isåfall hur, mikrobryggeriersförsäljningsstrategier förändrades i samband med krisen. Det med utgång i teorier somförklarar två huvudsakliga faktorer - vikten av att reagera och anpassa sig efter omgivningensamt strategier under kriser. För att samla in ett underlag har en kvalitativ metod använts,inkluderandes åtta medverkande bryggerier - med syftet att samla in relevant material för attkunna besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att de flesta bryggerier tog till nyatyper av åtgärder för att anpassa sig efter de förändrade omständigheterna, men också attvarje aktör påverkades i olika hög grad - främst på grund av hur verksamheten såg ut innankrisen bröt ut.

Syfte: Syftet med studien är att bidra till forskningen kring hur SMMS kan gynna professionella fotbollsklubbar i deras varumärkesarbete. Studien ämnar specifikt att fylla luckan i forskningen kring de senaste trenderna på sociala medier.   Teori: Studien bygger på tidigare forskning om sociala mediers användning inom professionell fotboll, SMMS inom idrottsklubbar, relationsmarknadsföring (Rm), varumärkesidentitet och varumärkeslojalitet  Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra marknadschefer i klubbarna Hammarby FF, IFK Göteborg, IFK Värnamo och Brommapojkarna (BP)  Empiri och Analys: Empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och har analyserats utifrån studiens teorier.  Slutsatser: (1.) SMMS ger klubbarna enkla och effektiva sätt att kommunicera med sina intressenter. Detta hjälper klubbarna att sprida information samt utveckla och underhålla goda relationer med sina supportrar. (2.) SMMS hjälper klubbarna att synas och skapa samt bibehålla engagemang kring klubben. (3.) SMMS ger klubbarna en viss kontroll över det som syns och framställs, då de själva kan skapa en stor del av innehållet. / Purpose: The purpose of the study is to contribute to the research on how SMMS can help professional football clubs with their branding. The study specifically means to contribute to filling in the gaps in research of the latest social media trends.  Method: The study uses a qualitative research method with four semi-structured interviews that were conducted with the heads of marketing in football clubs Hammarby FF, Brommapojkarna, IFK Goteborg and IFK Värnamo.    Theory: The study builds off of earlier theories and research on social media use in professional football clubs, SMMS in sport clubs, relationship marketing, brand identity and brand loyalty.  Empirical data & analysis: The empirical data is collected from four semi-structured interviews and has been analyzed in relation to the theories of the study.  Conclusions: (1.) SMMS gives the clubs easy and effective ways to communicate with their stakeholders. This can help the clubs to spread information as well as create and maintain good relationships with their fans. (2.) SMMS helps the clubs to become more visible as well as create and maintain engagement. (3.) SMMS give the clubs a certain amount of control over its image because they are able to create a lot of the content themselves.

Background: Nowadays, customers tend to take product quality and positive brand image for granted, which makes the formation of a new marketing strategy even more vital. In an age characterized by information overload and lack of time, factors such as emotional, cognitive or symbolic values become increasingly valuable in marketing. In contrast to American retail clothing stores such as Abercrombie & Fitch, who to a large extent use ambience as a strategic approach, the authors have not experienced as strong ambience strategies among Swedish retail stores. Therefore, the authors want to investigate if Swedish retailers make use of ambience as a strategic marketing approach and how the ambience is perceived by the consumers. Purpose: The purpose of this thesis is to explore if and how ambience (lighting, fragrance and music) is used as a strategic marketing approach by retailers in Sweden and how the ambience is perceived by the consumers. In addition the authors will examine if the consumers’ perception of the current ambience is reflected in their in-store behaviour (willingness to browse and willingness to buy). Method: In order to fulfil the purpose, a mixed method of explanatory and descriptive design was chosen, by collecting quantitative data in the form of a survey and qualitative data through interviews. The questionnaire consisted of 91 respondents from JC, Carlings and Dressmann. Interviews with store-managers from JC, Carlings and Dressmann were also conducted in order to reflect if and how the current ambience is used as a marketing approach. Conclusion: Swedish retail stores use the ambience merely as a means for creating a pleasant store environment. The perceived atmosphere varies for different customers. The three ambient factors, lighting, music and fragrance, differed in level of importance for the three chosen stores. One conclusion drawn from this is that the age-group plays an important role in how the ambience is perceived. The results show that there is a positive relationship between the consumers’ perception of the ambience, their feelings and in-store behaviour; within all three stores. This indicates that if the positive feelings increase in intensity, so will the consumers’ willingness to browse and their willingness to buy from the store. As a conclusion, Swedish retails should consciously use ambience as a strategic marketing approach to intentionally affect the consumers’ willingness to browse and buy. / Bakgrund: Nuförtiden, tenderar kunder att ta produktkvalitet samt en positiv butiks image för givet, vilket gör att en ny typ av marknadsföringsstrategi blir alltmer betydelsefull. I en tid som kännetecknas av alltför stort informationsflöde och brist på tid, har faktorer som emotionella, kognitiva eller symboliska värden blivit alltmer värdefulla inom marknadsföring. I motsats till amerikanska detaljhandeln för klädesbutiker, såsom Abercrombie & Fitch, som i stor utsträckning använder sig av atmosfären som ett strategiskt marknadsföringsverktyg; uppfattar författarna inte att användandet av atmosfären som marknadsföringsstrategi är lika starkt bland svenska butiker. Författarna vill därför undersöka om svenska återförsäljare använder sig av atmosfär som ett strategiskt marknadsföringsverktyg, samt hur atmosfären uppfattas av konsumenterna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur atmosfären (ljus, doft och musik) används som ett strategiskt marknadsföringsverktyg inom svenska klädesbutiker samt hur stämningen uppfattas av konsumenterna. Därutöver kommer författarna att undersöka om konsumenternas uppfattning om den rådande atmosfären återspeglas i deras butiksbeteende (villighet att gå runt i butiken samt villighet att köpa). Metod: För att uppfylla syftet, valdes en blandad metod med en förklarande och beskrivande design, genom att samla in kvantitativ data i form av en enkät och kvalitativ data från intervjuer. Enkätundersökningen bestod av 91 svarande från JC, Carlings och Dressmann. Intervjuer med butikschefer från JC, Carlings och Dressmann har också genomförts för att undersöka om och hur atmosfären används som ett marknadsföringsverktyg. Sammanfattning: Svenska butiker använder atmosfär enbart som ett medel för att skapa en trivsam butiksmiljö. Den upplevda atmosfären varierar för olika kunder. De tre omgivande faktorerna, belysning, musik och doft, skilde sig åt i nivå av betydelse för de tre utvalda butikerna. En slutsats av detta är att åldern på kunderna spelar en viktig roll för hur stämningen uppfattas. Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan konsumenternas uppfattning av atmosfären, deras känslor och beteende i butiken, inom alla tre butiker. Detta indikerar att om positiva känslor ökar i intensitet, kommer även konsumenternas vilja att vistas och köpa från butiken att öka. Som en slutsats, bör svenska återförsäljare för klädesbutiker medvetet använda atmosfären som ett strategiskt marknadsföringsverktyg, för att avsiktligt påverka konsumenternas vilja att vistas i samt köpa från butiken.

Varumärket, som fenomen, har utvecklats över tid och tagit olika former. Tidigare har varumärken främst varit förknippade med företag men det har nu förändrats. Utvecklingen av kommunikationskanaler, främst sociala medier, har medfört att varje individ och varje företag har en möjlighet att ständigt hålla sig synliga. Utvecklingen har bidragit till att varumärket tagit en ny form: det personliga varumärket. Många individer arbetar på ett företag med ett redan etablerat varumärke men likt en egenföretagare behöver individerna själva differentiera sig från både extern och intern konkurrens för att få kunder att komma till just dem personligen. Den här kategorin hittar vi främst inom tjänstesektorn där bland annat frisörer, personliga tränare, massörer och fastighetsmäklare är inräknade. Individerna måste utveckla ett starkt personligt varumärke för att attrahera kunder annars riskerar de att kunderna väljer kollegan eller en extern konkurrent, och individen står då utan kunder och kanske till och med helt utan inkomst. Den här studien avser därför att skapa förståelse för hur individer i företag med etablerade varumärken utvecklar sin professionella yrkesidentitet genom varumärkesbyggande samt genom val av kommunikationskanaler. För att undersöka just individer inom kategorin som beskrivs ovan används fastighetsmäklare som ett exempel på fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med ett urval från sex olika fastighetsmäklare i Stockholm vilka arbetar under tre större varumärken. Metoden som används i den här studien är semistrukturerade intervjuer som består av fyra huvudfrågor med fler underfrågor som är baserade på teorikapitlet. Studiens slutsats visar att fastighetsmäklare skapar sin professionella yrkesidentitet genom att arbeta med sitt personliga varumärke och kommunicera det genom rätt kanaler. Studien visar även att de bäst lämpade kanalerna för att kommunicera det personliga varumärket är sociala medier samt utskick genom direktreklam. Det är även viktigt att göra sig igenkänd och skapa en relation till kunderna i det område som fastighetsmäklaren är verksam i. Det personliga varumärkesbyggandet för fastighetsmäklaren behöver dock ske i enlighet med företagets varumärke för att inte skapa förvirring för kunderna. / The brand, as a phenomenon, has developed over time and has taken different forms. Previously, brands have mainly been associated with companies, but that has now changed. The development of the communications channels, mainly social media, has resulted in that every individual and every company have the opportunity to constantly stay visible. The development has contributed to the brand taking a new form: the personal brand. Many individuals are working in a company with an already established brand, but similar to a self-employed person the individuals need to differentiate themselves from both external and internal competition to get the customers to come to them personally. We mainly find this category in the service sector where hairdressers, personal trainers, masseuses and real estate brokers are included. Individuals need to develop a strong personal brand to attract customers, or it might be a risk that the customers choose the co-workers or an external competitor, and the individual will be left without customers and might even completely be without emolument. This study therefore seeks to examine how individuals in companies, with already established brands, develop their professional identity through branding and through a selection of communications channels. In order to examine the category of individuals described above, we use real estate brokers as an example of this phenomenon. This study is based on a qualitative research approach with a selection from six different real estate brokers in Stockholm who work in three bigger companies with well-known brands. The method used in this study is semi-structured interviews consisting of five main questions with additional sub questions based on the theory chapter. The conclusion shows that real estate brokers develop their professional identity by working with their personal brand and communicate the brand through the right channels. This study also shows that the best suited channels to communicate the personal brand is social media and direct advertising. It is also important to make yourself recognized and create relationships to the customers in the neighborhood where the real estate brokers are working. However, the personal branding for the individual real estate broker need to align with the corporate brand in order not to confuse the customers.

Syftet med denna uppsats ämnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Därför ska vi undersöka och analysera nätverkets betydelse, barriärers påverkan, val av etableringsstrategier och varumärkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnå syftet med vår studie har nedanstående huvudproblem formulerats:   Hur går svenska modeföretag tillväga vid etablering och varumärkesbyggnad på den internationella marknaden?   Uppsatsens teoretiska utgångspunkt innefattar svenska modeföretags etablering på den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nätverksperspektiv, barriärer, etableringsstrategier samt varumärkesbyggnad. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där fyra fallstudier har tillämpats. I empirin redogörs en jämförelse mellan fallföretagen, vilket leder fram till analysen där empirin ställs mot teorin. Uppsatsens slutsats visar att svenska modeföretags internationaliseringsprocess innebär att företag ställs inför olika utmaningar som val av marknad och att hitta samarbetspartners. Företag väljer etableringsstrategi för företagens verksamhet och bygger upp varumärket på den internationella marknaden. Avslutningsvis presenterar vi det gap vi funnit i teorin, teoretiska bidrag, praktiska rekommendationer samt framhäver förslag till vidare forskning. / The purpose of this paper is to describe the internationalization process of Swedish fashion companies’. Therefore, the network's importance, the barriers impact, choice of market entry mode and brand building in the internationalization will be examined and analyzed. In order to achieve the purpose of our study the following main question were formulated:   How do Swedish fashion companies’ proceed with expansion and brand building in the international market?   The theoretical base of the thesis includes Swedish fashion companies’ establishment in the international market which affects the internationalization process, the network perspective, barriers, market entry mode and brand building. The study is based on a qualitative research method with a deductive approach where four case studies have been applied. In the empirical data a comparison is presented between the four case studies, followed by analysis where the empirical data is compared against the theory. The study’s conclusion implies that Swedish fashion companies’ internationalization process implies that companies’ face different challenges such as the choice of market and finding partners and the choice of market entry mode for the business and brand building on the international market. Finally, we present the gap we found in the theory, theoretical contribution, practical recommendations and highlights suggestions for further research.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan internt varumärkesbyggande och personal som arbetar på distans. Detta för att hjälpa företag att identifiera utmaningar vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Genom att identifiera utmaningar ämnar studien att bistå företagen vid internt varumärkesbyggande. Forskningsfrågor: 1. Vilka utmaningar finns det vid internt varumärkesbyggande när personalen sitter på distans? 2. Hur bygger företaget det egna varumärket internt när personalen sitter på distans? Metod: I denna studie har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiri. Våra respondenter har sen tidigare en bred kunskap om varumärket och har därför valts ut som lämpliga respondenter. Ett hermeneutiskt synsätt har genomförts för att kunna tolka samt förstå internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Slutsats: Våra respondenter har ett väletablerat internt varumärke och det har varit en bidragande faktor till ett lyckat distansarbete. Företag bör bygga upp ett starkt internt varumärke för att lättare kunna implementera distansarbete i sitt företag. Studiens resultat visade även att det finns flertalet utmaningar när det kommer till att bygga internt varumärke när personal sitter på distans. Därav har en egen modell tagits fram för att tydliggöra dessa utmaningar och vi har även identifierat viktiga faktorer som kan underlätta vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. / Purpose The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Reserch question The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Method Eight semi-structured interviews were conducted to collect empirical data. Our respondents have previous knowledge of the brand and have therefore been selected as suitable respondents. A hermeneutic approach has been implemented to be able to interpret and understand internal brand building in teleworking. The study was conducted with a qualitative research method with a mixture of inductive and deductive approach. Conclusion Our respondents have an established internal brand and this has been a contributing factor to successful teleworking. Companies should build up a strong internal brand to iii more easily implement teleworking in their organization. The study's results also showed that there are several challenges when it comes to building an internal brand when having personnel who are at a distance. Hence, a separate model has been developed to clarify these challenges and we have also identified important factors that can facilitate the internal branding of teleworking.

The users of social media channels are today increasing rapidly. Because of this it has become more important for individuals to be seen and stand out of the crowd. The concept of personal branding has become more widespread and is today an important factor for individuals who want to communicate their personality on the Internet.The purpose of this study is to examine the role of personal branding in today’s society and to find similarities in how established bloggers use communication tools to increase their visibility. This has been done through qualitative interviews with individuals who write and shape their blogs depending on how they want to be seen on the Internet.By analysing our findings we came to the conclusion that personal branding is becoming more important in a world that is becoming more and more digitalized. Since the study has been viewed on from a transmitter perspective we have created a model that has the purpose to be an alternative guideline to show how to create a strong personal brand with a blog as the communication tool.

Syfte och forskningsfråga Syftet med den här uppsatsen är att analysera på vilket sätt majorbolagen marknadsför sina artister på sociala medier och hur kommunikationer ser ut mellan artist och fans. Detta gör vi genom att undersöka vilket medvetet arbete som ligger bakom marknadsföringen, hur detta påverkar relationen mellan artist och fans samt hur detta följs upp. Uppsatsens forskningsfråga formulerades med syftet i åtanke och blev följande: På vilket sätt använder majorbolagen sociala medier för att etablera varaktiga relationer mellan artist och fans? Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Insamlingen av material har skett genom primärkällor samt sekundärkällor och det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Vårt urval av respondenter var sex personer med olika positioner inom musikbranschen, detta för att få en bredare syn på forskningsområdet. Slutsatser Vi har i vår analys kommit fram till att majorbolagen anpassar sin kommunikation till vart fansen befinner sig, hur de pratar, rör sig men även att låta dem vara delaktiga och interaktiva. I uppsatsens analys framkom det även att majorbolagen är i sin marknadsföring noga med att artisten inte ska finnas på alla kanaler om den inte har en aktiv kommunikation. Det är även en fördel att visa andra intressen än musiken. / Purpose and research questions The purpose of this study is to analyze the way in which major companies promote their artists on social media and what the communication looks like between artists and their fans. We do this by making it clear whether there is an underlying work that affects how the marketing appears between artists and fans and if it is possible to follow up the work. To answer this purpose we have created a research question: How do major companies use social media to establish long lasting relationships between artist and fans? Method We have chosen to use a qualitative research method in our thesis. The collection of material has been through primary sources and secondary sources and the empirical material consists of semi-structured interviews. Our selection of respondents was six people with different positions in the music industry, in order to get a broader view of research. Conclusions We have in our analysis concluded that the major companies adapt their communications to where the fans are, how they talk, move, but also to let them be involved and interactive. In the analysis of the thesis it is also revealed that the major companies in their marketing are making sure that the artist should not be on all channels if it doesn’t have an active communication. It is also an advantage to show interests other than music.

Filantropi inom företag har sedan länge varit ett fenomen utanför Sverige. Dock har filantropin brett ut sig inom Sverige de senaste åren och blir allt populärare av olika anledningar. Till exempel säger vissa företag att de känner en skyldighet att hjälpa de som har det sämre och de inom sin omgivning.Baserat på svar från intervjuer gjorda med sju olika respondenter från sju olika svenska företag, syftar denna uppsats till att svara på hur svenska företag arbetar med filantropi och vad som motiverar dem till att göra det.Resultatet tyder på att svenska företag arbetar med filantropi på ett centraliserat sätt och att informationen om arbetet kommuniceras mestadels internt, för att engagera och motivera personalstyrkan samt även för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Filantropi kan även användas som en strategi för att stärka ett varumärke, samla politiska resurser och motverka negativ kritik. / Philanthropy within corporations has for a long time been a phenomenon outside of Sweden. However, philanthropy has spread throughout Sweden in recent years and is for various reasons becoming more popular. For example corporations say that they feel an obligation to help those who have it worse and also those in their environment.Based on answers gathered from interviews with seven different respondents from seven different Swedish corporations, this essay means to answer the question of how Swedish corporations work with philanthropy and what motivates them to do so.The result indicates that Swedish corporations work with philanthropy in a centralized manner and that information about this work is communicated mostly internally, to engage and motivate the staff but also to be seen as an attractive employer. Philanthropy can also be used as a strategy to strengthen a brand, gather political resources and combat negative criticism.This essay is written in Swedish.