Uppsatsens syfte är att analysera och klargåra kundens bild av varumärket Erikshjälpen, klargöra organisations identitet och hur man inom organisationen vill att varumärket ska uppfattas på marknaden. En ambition är att analysera butiken som en marknadsföringskanal. Empirimaterialet har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter som har direkt koppling till Erikshjälpen samt fokusgruppsintervjuer bland kunderna i fyra butiker. De slutsatser jag har kommit fram till har baserats på de tendenser som visat sig tydligt i min analys. Då jag inte haft för avsikt att generalisera är detta ett sätt att lyfta fram återkommande påstående från respondenterna. Under uppsatsens gång har det visat sig att ett varumärke har olika författare och som varumärkesinnehavare är det viktigt att vara den som styr, annars blir varumärkets image något annat än vad den ursprungliga tanken var. Det blev också tydligt att butiken har en viktig roll för varumärket som kommunikationskanal både i sin funktionalitet men också emotionellt genom den upplevelse den skapar mot kunden. / To create a strong brand, it is important to continually evaluate the relationship between identity and image. In this thesis, I have investigated what the charitable organization, Erik's Development Partner intends to communicate with their brand (referred to as identity) and how their customers interpret the brand (referred to as image). The purpose was to analyze differences and similarities between identity and image focusing on customers at Erik's Second Hand Stores as a marketing environment. The theoretical framework regards theories such as the different authors of brand development, an exploration of the brand identity - brand image linkage, the relationship marketing process, and the impact of physical surroundings on customers and employees. The study demonstrates both differences and similarities between the identity and image. It became evident that a brand develops through its many different authors and that it is important for the owner to control communications, otherwise the brand image will become something other than what was originally meant to be. It also became clear that secondhand stores have an important role in brand communication, both through their functionality but also emotionally, providing customers with a positive shopping experience.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur sponsorer som förknippas med alkohol kan påverka en idrottsförenings varumärkesimage. Detta kontroversiella fenomen har blivit vanligt inom idrotten idag. Vi ville därför ta reda på vilken effekt det får på idrottsföreningens varumärke.   Metod: En kvantitativ metod har använts och studiens data har samlats in genom en enkätundersökning. Analysen och redovisning av data har skett med hjälp av deskriptiv statistik, korrelationsanalys och regressionsanalys i programmet SPSS.   Resultat & slutsats: Resultaten visar att sponsring från alkoholtillverkande företag generellt har en positiv påverkan på en idrottsförenings varumärkesimage. Detta trots att det är ett omdiskuterat och kontroversiellt förhållande mellan idrotten och alkoholen. Det beror på att förhållandet mellan respektive varumärkesimage inte är samstämmigt och kräver därmed mer tankekraft hos konsumenterna. På så vis befästs sponsorsamarbetet starkare i medvetandet och gynnar varumärkenas image.   Examensarbetets bidrag: Idrottsföreningar bör resonera kring vilka sponsorer som ska exponeras. Resultatet visar att sponsorsamarbeten med varumärken som förknippas med alkohol gynnar idrottsföreningens varumärkesimage. Teoretiskt bidrar studien till den kumulativa forskningen inom marknadsföring och hur sponsring fungerar inom idrott.   Förslag till fortsatt forskning: Studien undersöker hur en idrottsförenings varumärkesimage påverkas av sponsorer som förknippas med alkohol. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka flera föreningar och idrotter för att ytterligare stärka den etablerade forskningen. Ett annat förslag är att göra en liknande undersökning ur idrottsföreningars synvinkel för att ta reda på deras åsikt om sponsring. / Aim: The aim of this study is to examine how sponsoring brands associated with alcohol can influence the brand image of a sports association. This controversial phenomena has become more common in the world of sports today. Consequently we wanted to investigate what effect it has on the brand image of the sports associations.     Method: We have used a quantitative method with a survey design. Data was collected through a questionnaire. Analysis and presentation of data was done in the statistical software SPSS in the form of descriptive data, correlation analysis and regression analysis.     Result & Conclusions: The results from our study show that sponsor partnerships with brands associated with alcohol have a positive influence on the brand image of the sports associations. Even though the partnership between the two is highly controversial. This is because the brand images are incongruent and require more cognitional energy of the consumers and therefore the partnership becomes fortified in the minds of consumers.   Contribution of the thesis: Sports associations should consider which sponsorship agreements to be made. Brands associated with alcohol contribute to the brand image, despite the ethical aspect that they should not belong together. Our contribution to the theoretical framework is another examination to the cumulative research within marketing and how sponsorships work in the world of sports.   Suggestions for future research: Our study examine how brands associated with alcohol influence sports associations brand images. A suggestion for future research is to investigate several other sports associations since our study is limited to a single one. Another suggestion is to conduct a research through the perspective of the sports associations. It would be interesting to see the sports associations view of the matter.

Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka vad generation y anser om algoritmers inflytande på det informationsflöde som når individer genom sociala medier och andra digitala kommunikationsplattformar. Metod: Uppsatsen är utformad utifrån en kvalitativ forskningsmetod, som grundar sig i ett abduktivt arbetssätt, vilket kan beskriver som ett växelspel mellan deduktiv och induktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av femton semistrukturerade intervjuer. Slutsatser: Resultatet visar att generation y upplever såväl fördelar- respektive nackdelar med algoritmer i det digitala samhället. Studien visar på en utbredd okunskap gällande algoritmbegreppet och hur företag arbetar med individanpassad marknadsföring i praktiken. Generation y har mestadels en positiv inställning till individanpassad marknadsföring, men det kan få motsatt effekt ifall marknadsföringen inte stämmer överens med konsumentens individuella preferenser och behov. Ytterligare en aspekt som framkommit är att det råder delade meningar gällande vad generation y anser om algoritmers betydelse för den personliga integriteten. För vissa individer har algoritmer ingen betydelse för den individuella integriteten medan hos andra kunde det upplevas som inskränkande och obehagligt. Nyckelord: Digital marnadsföring, individanpassad marknadsföring, varumärkesimage, algoritmer, integritet, generation y

En av de mest värdefulla immateriella tillgångarna i ett företag är varumärket. Det är kunders uppfattade bild av ett företags produkter och branding är strategin för att skapa och upprätthålla denna bild. Branding är en värdefull strategi och bidrar bland annat till tillväxt, lönsamhet, kundlojalitet och underlättar för företag att stå emot konkurrens på ett effektivt sätt. Branding kan även bidra till att öka värdet av varumärket, det så kallade varumärkesvärdet. Varumärkes -identitet, -image, -kännedom och -positionering är beståndsdelar vilka tillsammans utgör varumärkesvärdet. Inom dessa beståndsdelar finns utmärkande strategier som syftar till öka detta värde.  Forskning kring branding har främst fokuserat på större företag och små och medelstora företag (SMF), men forskning som berör branding i startups är begränsat. Startups kännetecknas som innovativa, yngre än fem år och med ambition att växa. Eftersom startups anses vara nystartade står de inför flera utmaningar såsom att etablera legitimitet inför finansiärer, kunder med flera. En benämning för detta är liability of newness vilket kan medföra finansieringssvårigheter.  Syftet med denna kandidatuppsats är att få förståelse för hur startups arbetar med branding, deras finansieringsmöjligheter och hur arbetet med branding påverkar dessa. Kandidatuppsatsen bygger på en kvalitativ metod där sju personliga intervjuer genomfördes med startups grundare eller VD.  Resultatet visar att startups i uppstartsfasen främst använder privata medel men säger sig inte uppleva svårigheter att få extern finansiering, Samtliga startups anser att arbetet med branding kan vara en förklaring till att de inte upplevt problem med detta, vilket kan indikera att branding är en bidragande faktor till ökade finansieringsmöjligheter. Resultatet visar även att startups har kännedom om varumärkesidentitetens betydelse, de lägger vikt vid skapandet av visuella element som utvecklas av personer med kunskap inom området De vanligaste marknadsföringsstrategier som nyttjas är sociala medier, rykte, nätverkande, mässor och samarbete.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka variabler som påverkar och har signifikanta effekter på det upplevda värdet av kompletterande produkter. De variabler som som har undersökts och analyserats är: upplevda kostnader, upplevd kvalitet, varumärkesimage och den undersökta variabeln upplevt värde. Hypoteserna formulerades baserat på tidigare studier och föreslog att alla tre variabler har positiva signifikanta effekter på upplevt värde. Hypoteserna testades utifrån data inhämtat från Svenska Tesla-ägare som hade använt den kompletterande produkten “Super-Laddare” där två av tre hypoteser kunde accepteras.

För dagens marknadsförare är förståelse för och kunskap om sina kunder grundläggande för att tränga igenom med sitt budskap i mediabruset. I synnerhet på en konkurrensutsatt marknad såsom i livsmedelsbranschen. Det är viktigt att förmedla en tydlig varumärkesidentitet för att särskilja sig från sina konkurrenter och på vilket sätt samt i vilka kanaler varumärket kommuniceras spelar en avgörande roll.   Syftet med denna studie har varit att ur ett företagsperspektiv undersöka hur ett varumärke genom strategiska marknadsföringsåtgärder kan kommunicera en ny varumärkesidentitet. Studien avser även att skapa förståelse för varför ett företag väljer att rikta sin kommunikation till endast ett segment.   Studien är en fallstudie över hur varumärket Eldorado har kunnat kommunicera en ny varumärkesidentitet i ett specifikt segment. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där semistrukturerade djupintervjuer genomförts med de företag som varit involverade i arbetet med Eldorado samt ett utomstående företag.   Resultatet av studien visar på att fundamenten för att kommunicera en ny varumärkesidentitet utgörs av att skapa en enhetlig identitet och image med en tydlig värdegrund, som sedan kommuniceras genom att integrera aktuella händelser och använda kanaler som passar målgruppen. Studien påvisar också att det är viktigt att identifiera det mest lönsamma segmentet att kommunicera till vid begränsade resurser. En viktig del i arbetet är även att ta tillvara på insikter kring målgruppens intressen och omvärld.

Studien behandlar hur företag i den digitala kontexten kan stärka sin varumärkesidentitet med hjälp av fenomenet co-creation of value, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med användandet. Syftet är att undersöka hur B2C-företag som använder digital marknadsföring kan stärka sin varumärkesidentitet, med hjälp av co-creation of value och storytelling för värdeskapande. Studien ämnar även till att bidra till en ökad förståelse för hur fenomenet co- creation of value kan användas i arbetet och processen i en förändrad digital kontext. Studien är en kvalitativ studie med en induktiv ansats där det empiriska materialet samlats in genom intervjuer från sju respondenter från fem olika företag, samt genom en workshop som hölls med fyra respondenter. Teorin underbyggs av forskning inom varumärkesutveckling, co-creation of value, storytelling och medieutveckling.Det har identifierats ett samband mellan de tre olika fenomenen co-creation of value, storytelling för värdeskapande och varumärkesidentitet. I studiens slutsats framgår det hur det sociala samspelet i ett medietekniskt perspektiv kan jämföras vid relationen mellan de tre olika fenomenen. Det går att konstatera att det skett ett maktskifte mellan företag och konsument då företagen inte längre äger kommunikationen. Studiens resultat påvisar att den samskapande relationen mellan företag och konsument är beroende av relevans. Vidare belyses även utvecklingen av co-creation of value i den digitala kontexten med nya tekniker, som sociala medier, som i dagens samhälle naturligt finns i vardagen. / This study discusses how companies in the digital context can strengthen their brand identity using the phenomenon co-creation of value, as well as the challenges and opportunities that exist with the use. The purpose of this study is to investigate how B2C companies that use digital marketing can strengthen their brand identity, using co-creation of value and storytelling for value creation. The study also aims to contribute to an increased understanding of how the phenomenon co-creation of value can be used in the work and the process in a changed digital context. The study is a qualitative study with an inductive approach where the empirical material was collected through interviews from seven respondents from five different companies, and through a workshop held with four respondents. The theory is supported by research within brand development, co-creation of value, storytelling and media development.The study has also identified a relation between the three different phenomena co-creation of value, storytelling for value creation and brand identity. The conclusion shows that social interaction in a media-technical perspective can be compared to the relationship between the three different phenomena. It can be noted that there has been a change of power between companies and consumers since the companies no longer own their communication. The result shows that the relationship between companies and consumers is dependent on relevance. Furthermore, the development of co-creation of value in the digital context with new technologies, such as social channels, which in today's society is naturally present in everyday life, is also illustrated.

I samtidens samhälle uppmärksammas sociala orättvisor bland annat genom att sociala rörelser sprids globalt och engagerar människor som kan identifiera sig i rörelsens budskap. Att engagera sig har även börjat sprida sig till företag och konsumenter kan identifiera vilka sociala frågor eller värderingar som står bakom ett varumärke. Det har lett till att konsumenter kräver att företag ska ta ett socialt ansvar och företag inte längre kan stå tysta när exempelvis sociala orättvisor uppmärksammas. Företag som inte visar hur de förhåller sig till sociala frågor riskerar att bli bojkottade och på lång sikt kan det leda till att varumärkets överlevnad är i fara.  Ett sätt för företag att visa sitt engagemang är att genom sin marknadsföring visa vart de befinner sig i den sociala och den politiska sfären, vilket definieras som kulturell marknadsföring. Strategin går ut på att engagera företaget i exempelvis sociala frågor eller i nya sociala rörelser så att konsumenter kan identifiera var varumärket står i den kulturella kontexten och om varumärket och konsumenten delar värderingar. Tidigare forskning visar att kulturell marknadsföring är en betydelsefull strategi men hur kulturell marknadsföring påverkar varumärkesimage är otydligt.  Vilken relation finns mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage?  I studiens teoretiska referensram redovisas att den kulturella kontexten som återfinns i individens sinne och består av sociala, politiska och historiska influenser skapta av människan. Den kulturella kontexten omfattar både konsumenter och företag eftersom den inkluderar både sociala frågor och nya sociala rörelser, som företag kan nyttja i sin marknadsföring för att ladda sitt varumärke och som konsumenter kan engagera sig i. När företag laddar sitt varumärke från den kulturella kontexten tyder det på att de visar sitt engagemang i sociala frågor, vilket innebär att företaget använder sig av en kulturell marknadsföringsstrategi. Studiens modell visar en möjlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage samt ytterligare relevanta delar för att förstå kulturell marknadsföring från ett företagsperspektiv samt ett konsumentperspektiv. I studien har en kvalitativ metod genomförts där nio respondenter intervjuats utifrån ett kriteriestyrt urval för att kunna besvara forskningsfrågan och syftet, samt uppfylla studiens teoretiska och praktiska bidrag.  Studiens resultat visar att det finns en tydlig relation mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage, då varumärkesimage påverkas av kulturell marknadsföring genom flera faktorer. Vad författarna ser påverka relationen främst är kulturella koder och gemensamma värderingar. Om företag använder samtidens aktuella kulturella koder och gemensamma värderingar mellan konsument och varumärke indikerar resultaten att varumärkesimage påverkas positivt. Resultat visar även att författarna kan fastställa att varumärkesidentifiering blir en effekt av relationen mellan kulturell marknadsföring och varumärkesimage. Desto mer positiva associationer en konsument har av ett varumärke gör att konsumenten upplever en ökad varumärkesidentifiering. Slutligen visar resultat i studien att kulturell marknadsföring och traditionell marknadsföring är två strategier som kompletterar varandra eftersom båda påverkar varumärkesimage.

Att folk inte förstår vad man säger beror på flera olika anledningar. En självklar orsak till att detta är till exempel givetvis om man inte talar samma språk. Men även om man skulle begripa varandra i en konversation betyder inte det att sändarens budskap tolkas på önskat sätt av mottagaren. Kommunikationen är avgörande för att en förståelse mellan två parter ska kunna skapas. Stuart Hall (1973) problematiserar kommunikationsprocessen och kedjan från det att meddelandet produceras till dess distribution och slutliga konsumtion. Kommunikationen mellan kodare och avkodare är aldrig given i sin överenskommelse. Att man talar samma språk betyder följaktligen inte att man förstår varandra fullt ut. Det finns många andra faktorer som påverkar hur meddelandet avkodas av mottagaren. Vi har valt att undersöka hur två hockeyklubbar kommunicerar med sina supportrar. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan de två varumärkena. I respektive varumärkes identitet och image söks likheter och olikheter. Den eventuella varumärkeskongruensen studeras ur ett kommunikativt perspektiv.   Intentionen är att ta reda på hur kommunikativa processer kan påverka varumärkens identitet och image och relationen mellan dem. Det teoretiska ramverk som använts består av marknadskommunikation, encoding och decoding och varumärkesteori. Under varumärkesteorin följer kompletteringar om sport och varumärken, varumärkesidentitet och varumärkesimage. Studien baseras på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av gruppintervjuer som utförts för att fastställa varumärkenas identiteter medan den kvantitativa metoden utgörs av enkäter som identifierar varumärkenas image. En av de slutsatser som presenteras i studien är att det både finns kongruens och skillnader angående överensstämmelsen mellan varumärkesidentitet- och image. Sammanfattningsvis går det att konstatera att resurser utgör den stora skillnaden klubbarna mellan i förutsättningen för att mottagarna ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. / The reason people don’t understand what others are saying can depend on a lot of things. One obvious reason would be that two individuals don’t speak the same language. Even if the two individuals would understand the words in a conversation, it’s not certain that the meaning of the message reaches the receiver the intended way. The communication settles the agreement for understanding between two parts. Stuart Hall (1973) problematizes the communication process and the chain from when the message is created and coded with meaning, through its distribution until its consumption. The communication between an encoder and a decoder are not ever certain. To not speak the same language is the same as not understanding each other. There are many other factors that influence how the receiver decodes a message.   This thesis aims to identify the brand congruence related to two Swedish ice hockey brands. The intention is to examine how communicative processes can influence the differences between how the brand identity and brand image are interpreted. The theory frame used in the thesis concludes of the following theories; Marketing Communication, Encoding and Decoding and Brand Theory. The Brand Theory is specified within the areas of Sports and Brands, Brand Identity and Brand Image.  The thesis includes both a qualitative and a quantitative method. The qualitative interviews are used to establish the brand identities while the quantitative questionnaire study aims to define the brand images. One of the major conclusions is that there are both congruence and differences in the comparison within both of the brands. Another conclusion is that the differences in how substantial the congruence is relates to resources and the brands background.

Titel: Här idag- borta imorgon. En kvalitativ fallstudie om vilka möjligheter och risker pop-up butiker kan medföra för ett varumärkes image och identitet.   Författare: Amanda Andersson och Frida Andersson   Handledare: Leif Rytting Examinator: Kaisa Lund Kurs: Kandidatuppsats 15hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring. Detaljhandel och Service Management, Linnéuniversitetet, VT 2019. Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt pop-up butiker kan stärka ett varumärkes image och identitet samt vilka risker konceptet kan medföra ur ett varumärkesperspektiv inom detaljhandeln.   Forskningsfrågor: ·     Varför väljer Företag att öppna pop-up butiker? ·    Vilka möjligheter och risker finns det med att öppna pop-up butiker utifrån ett varumärkesperspektiv? ·     På vilket sätt kan pop-up butiker bidra till att stärka befintliga relationer mellan varumärken och konsumenter? Metod I studien tillämpades en kvalitativ fallstudie av inredningssektorn. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturerade intervjuer av personer med kunskap om pop-up butiker.       Slutsatser Pop-up butiker kan stärka ett varumärkes och identitet image genom att det ger varumärket en fysisk närvaro där de får chansen att förtydliga sitt varumärke. Den största risken ligger i om var pop-up butikerna inte följer varumärkets övriga helhet samt om varumärken öppnar överallt vilket kan urvattna varumärket. / Title: Here today- gone tomorrow. A qualitative study about the opportunities and risks the affect of pop-up stores have on a brands image and identity. Authors: Amanda Andersson och Frida Andersson Tutor: Leif Rytting Examiner: Kaisa Lund Subject: Bachelor thesis 15 credits. Business administration III - Marketing. Retail and Service Management, Linnaeus University, Spring 2019. Purpose and research question The purpose of this study is to investigate in which way brands can strengthen their image and identity and the risks the concept can entail from a brand perspective.   Research questions ·    Why do companies open pop-up stores? ·    What are the opportunities and risks for opening a pop-up store from a brand perspective? ·    In what way can pop-up stores help strengthen existing relationships between a brand and customer?   Method This study is based on a qualitative case study in the furnishing industry. The empirical material are based on eight semi structured interviews with people with knowledge about pop-up stores.      Conclusion/Findings Pop-up stores can strengthen a brands image and identity by giving the brand a physical attendance to explicate the brand. The risk is if the brands pop-up stores doesn’t follow the themes with the other channels, or if they open pop-up stores everywhere can result in  brand overexposure.