Problemformulering: I vilken grad har varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier för inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen? Syfte: Studiens syfte är att påvisa om det föreligger skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen mellan varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier. Metod: Uppsatsen är utformad efter en kvantitativ forskningsstudie och bygger på en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbenkät som innefattar 223 observationer. Slutsats: Vi har undersökt varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildares inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen. Samtliga faktorer visar olika grad av inflytande och därmed föreligger det skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken. Varumärkesimage är den faktorn som har ett påvisat inflytande, även den faktorn som är högst i rankingen. Därefter kommer opinionsbildare på sociala medier och sist elektronisk word-of-mouth som båda påvisade inget signifikant samband med konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen.

Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga. Enorma resurser av massproduktion leder i sin tur till påfrestningar på världens naturtillgångar och vår miljö. Med bakgrund till det har vi i uppsatsen valt att undersöka om konsumenter finner ett behov av en miljövänlig klädkonsumtion. Syftet med studien är att ta reda på om dagens kunder efterfrågar miljöinriktade kläder hos varumärket Desigual. Frågeställningarna syftar till att undersöka konsumenters attityder och köpbeteende kring kläder och även deras intresse för miljöproducerade kläder. Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökning där vi skickade ut ett frågeformulär via e-mail och en kvalitativ undersökning där vi intervjuat kunder i Desiguals butik i Göteborg. De två olika perspektiven har analyserats och använts tillsammans med teorin för att kunna dra slutsatser. Genom vår analys kan vi dra slutsatsen att det inte finns ett intresse eller behov av miljöinriktade kläder gällande varumärket Desigual, och att dagens konsumenter istället värderar priset som ett av de mest påverkande faktorerna vid inköp av kläder. / Program: Butikschef, textil och mode

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Datainsamlingen har skett genom observationer, en djupintervju samt fyra fokusgrupper. Den insamlade empirin har analyserats utifrån vår teoretiska referensram som innehåller teorier om relationsmarknadsföring, lojalitet, teknologisk marknadsföring, word-of-mouth, swarm marketing samt varumärken.Den teori om relationsmarknadsföring som vi har tagit del av talar för att relationsmarknads-föringens principer kan appliceras på företag i så gott som alla branscher. Vi har funnit att delar av uppsatsens resultat är överensstämmande med teorin. Anledningen till det är att respondenterna i fokusgrupperna gärna vill ha relationer med Gina Tricot, förutsatt att företaget visar intresse för att skapa relationer. Idag försvagas Gina Tricots varumärkesvärde hos kunderna av att företaget inte arbetar med att skapa kundlojalitet, men att tävlingar som engagerar respondenterna samt data base marketing kan bidra till att öka kundlojaliteten. En slutsats i uppsatsen är att det finns möjlighet att stärka företagets varumärkesimage, genom att arbeta med relationer. Vi har även funnit att positiv ryktesspridning inte är utspridd i praktiken. Istället framkom att negativ ryktesspridning är mer vanligt, när respondenterna har varit med om en negativ upplevelse i samband med en varumärkeskontakt. Eftersom resultatet visade på att hemsidan upplevdes som tråkig, finns en stor risk att negativ ryktesspridning sker mellan kunderna, om hemsidan behåller sin nuvarande utformning. Med en ny utformning av hemsidan, som inrymmer relationsskapande aktiviteter kan Gina Tricot visa på ett intresse för relationer, vilket möjliggör för stärkt varumärkesimage och stärkt kundlojalitet.

De senaste åren har varumärkets värdeskapande förmåga fått en allt större uppmärksamhet.Oavsett om det är produkter eller tjänster som ett företag erbjuder så kräver dagens ökandekonkurrens att man på ett effektivt sätt kan särskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ärnågot som har lett till att varumärket som konkurrensmedel har fått en allt större roll förföretagen, då allt fler har insett att ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunnakonkurrera på lång sikt.När man vill bygga och underhålla ett starkt varumärke bör ett av dem främsta målen vara attförsöka se till att företagets varumärkesidentitet överensstämmer med kundernasvarumärkesimage för att på så sätt minimera ett eventuellt gap mellan dessa två. Vårt syftemed denna uppsats har varit att närmare undersöka detta problemområde.För att åstadkomma vårt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumärke, vilken varumärkesidentitet man har samt vaddet är man vill förmedla genom sitt varumärke. Sedan har vi jämfört företagets önskadevarumärkesidentitet med kundernas uppfattning av varumärket, så kallad varumärkesimage.Vår uppfattning av Taxi Göteborgs varumärkesidentitet grundar sig på en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som är anställd som försäljnings och kundansvarig påföretaget. Vi fick även tillgång till intern information som berörde företagetsvarumärkesidentitet. Uppfattningen om Taxi Göteborgs varumärkesimage har vi fått genomatt utföra en enkätundersökning med Taxi Göteborgs kunder. Vid analysen har vi sedanjämfört varumärkesidentiteten med varumärkesimagen för att få en bild av hur väl dessastämmer överens med varandra och om det finns eventuella skillnader. Vidare så har vi ävengjort en analys kring varför dessa likheter och skillnader har uppstått.Vår undersökning visar att det finns stora likheter mellan Taxi Göteborgs varumärkesidentitetoch varumärkesimage. Man vill uppfattas som pålitliga, tillgängliga och professionella, vilketäven vår kundundersökning visar att man faktiskt gör. Detta tror vi beror på att budskapetman vill sända ut genom varumärket grundar sig i företagets tre kärnvärden.Vi har även lyckats identifiera vissa skillnader som gör att det skapas ett visst gap mellanidentiteten och imagen. Dessa skillnader tror vi främst beror på att man tidigare inte har haften långsiktig varumärkesstrategi på företaget, vilket har lett till att vissa brister ivarumärkesuppbyggnaden har uppstått.

I ett allt tuffare marknadsföringsklimat har det blivit viktigare för företag att differentiera sigfrån konkurrenterna. Ett sätt som företagen kan göra det är genom deras kommunikation medmarknaden. Vid marknadskommunikation kan en stark varumärkesimage bli den avgörandekonkurrensfördelen som får konsumenter att välja ett företag framför ett annat. För att byggaen stark varumärkesimage kan företag kan differentiera sig från konkurrenterna genom attanvända nya kanaler för att nå konsumenterna. Ett exempel på en sådan kanal ärmarknadsföring via mobila applikationer.När kanaler används av företag för att kommunicera med deras kunder finns det ett antalviktiga faktorer att ta hänsyn till. Uppsatsen syftar därför till att undersöka vilken påverkanmobila applikationer har på fem faktorer som sägs ha en direkt inverkan på företagsvarumärkesimage. De valda faktorerna för uppsatsen är; uppmärksamhet, engagemang,trovärdighet, lojalitet och integritet. Uppsatsen är utformad som en kvalitativ studie ochdatainsamlingen har skett genom fyra fokusgrupper. Den insamlade empirin har sedananalyserats med hjälp av den teoretiska referensramen som består av teorier kring bådevarumärken och mobila applikationer.Litteratur om mobila applikationer beskriver de stora möjligheter som finns med att användakanalen för att kommunicera med konsumenterna. Teorin påstår teorin att när de fem, föruppsatsen valda, faktorerna påverkas positivt eller negativt av företags agerande, har det endirekt och likvärdig inverkan även på företags varumärkesimage. Enligt respondenternapåverkas de fem faktorerna; uppmärksamhet, engagemang, trovärdighet, lojalitet ochintegritet i varierande utsträckning av mobila applikationer. Det som styr i vilken utsträckningdet sker är vilket intresse som konsumenterna har för företagen och hur underhållande ochengagerande applikationerna anses vara. Vilken effekt som mobila applikationer har påföretags varumärkesimage skiljer sig alltså åt och är beroende av ett flertal tidigare nämndafaktorer.

Ett varumärke är en stor del av företagsstrategin för ett framgångsrikt företag och det är viktigt att skydda och bevara sitt varumärke. För att skapa och utveckla ett varumärke krävs en tydlig varumärkesstrategi, där den viktigaste delen är varumärkesidentiteten som är riktlinje för företagets arbete med varumärket. Varumärkets image syftar på hur konsumenter uppfattar ett varumärke genom dess produkter, service och kommunikation. Därför är det viktigt att företaget vet vad de vill förmedla till marknaden och hur de ska förmedla det. Då varumärken är precis som sin omgivning, under ständig förändring, behöver ett företag alltid vara förändringsbart för att kunna växa. En ompositionering av varumärkesprofilen kan innebära att varumärket förbättras och bli mer relevant gentemot konsumenternas perspektiv, men även det egna företagets och konkurrenternas perspektiv. Det är viktigt att ett varumärke upplevs som aktuellt, men en förändring av ett varumärke skapar inte bara möjligheter utan även risker. Vi har undersökt två textil- och modeföretag – Oscar Jacobson och Hemtex. Valet av företag grundade sig i att företagen nyligen har genomgått en ompositionering av varumärke, dock behöver processen inte vara avslutad, och att företagen var verksamma inom textil- och modebranschen. Undersökning är kvalitativ och baseras på intervjuer med en representant från varje företag. Vi fann att varumärkesidentiteten kan påverkas på många olika sätt genom olika värdebyggande aktiviteter i ompositioneringen av varumärkesprofilen och att varumärkesimagen följaktligen påverkas beroende på hur de här aktiviteterna utförs och vilken effekt de har. Varumärkesimagen påverkas således av resultatet av hur bra den önskade identiteten når fram till konsumenten.Vi fann vidare att riskerna med en ompositionering av varumärkesprofilen är befintliga och båda de undersökta företagen har uppenbara svårigheter att tacklas med redan från ompositioneringens början. De undersökta företagen arbetar på liknande sätt med ompositioneringen av varumärkesprofilen. Eftersom en ompositionering är en långsiktig process, är det svårt att se ett tydligt resultat av företagens respektive förändringar. Det som är viktigt för företagen är att de konsekvent arbetar för att nå de långsiktiga målen och att de inte försöker skapa en snabb lösning för en kortsiktig ökad lönsamhet.A brand is a large part of a successful company’s strategy, and it is vital to protect and maintain the value of the brand. To create and develop a brand, the company needs a coherent strategy for which the brand identity is the core representation of the brand. The brand image represents how the customer perceives the brand through its products, services and communication. It is therefore important for the company to have a clear picture of what they want to communicate on the market, and how they can accomplish that.A brand is like its surroundings, under constant change, and therefore a company always needs to be capable to adapt to be able to grow. The repositioning of a brand can result in an improved brand, which is more relevant both from the consumers’ point of view as from the own company’s and its competitors’ point of views. It is important that a brand is up to date. However, a repositioning of the brand can also come with risks.We have researched two companies in the fashion- and textile industry – Oscar Jacobson and Hemtex. We chose these companies on the basis that they recently repositioned their brands, even if the process is not yet finished, and that they practice in the fashion- and textile industry. Our study is qualitative and based on interviews with representatives from each company.We found that the brand identity can be affected by many activities building brand value, in the reposition process. Following, the brand image is affected by how well these activities are carried out and what outcome they have. The brand image is thus affected of how well and in what way, the consumer perceives the new brand identity.Moreover, we found that the risks with a repositioning of the brand are many and both the companies researched faced obvious difficulties already from the beginning of the repositioning. The researched companies have similar ways of working with the repositioning of the brand. However, it is difficult to see any clear results of the changes, since repositioning is a long-term process. What are important for the companies are to work consistently to reach the long-term goals, and that they are not looking for an easy solution for a short-term growth. / Program: Textilekonomutbildningen

Corporate Social Responsibility, CSR, kan förklaras som ett företags frivilliga samhällsansvar, där grunden för ett lyckat arbete handlar om att finna balans mellan ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Företagen ska inte bara fokusera på dess lönsamhet, utan också bidra till etisk social och miljömässig förbättring, faktorer som idag har blivit en självklarhet för att bidra till en hållbar utveckling men också för att bygga, stärka och bevara varumärket. Ett varumärke anses ofta vara ett företags främsta tillgång vilket också kan skapa värde för ett företag och på så sätt ses som en konkurrensfördel. Företagets varumärkesimage är i sin tur kundens uppfattning om varumärket och är något kunden skapar på en egen hand. En varierande bild av företaget kan då uppstå, eftersom individer har olika uppfattningar om ett varumärke.Gina Tricot är det företag som ligger i fokus för studien då vi anser att de är ett välkänt varumärke inom fast fashion branschen. Fast fashion är en affärsstrategi vars mål är att reducera ledtiderna från idé till butik och strategin syftar till att tillfredsställa kundernas behov av de senaste trenderna på mycket kort tid.Syftet med rapporten är att få en fördjupad förståelse för vad CSR innebär men också hur CSR kan bidra med positiva effekter och gynna Gina Tricots varumärke och dess varumärkesimage. Rapporten har både kvalitativa och kvantitativa utformningar, där datainsamling har skett genom intervjuer med medarbetare på Gina Tricot och en marknadsundersökning utformad som en enkät till tänkbara konsumenter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de litterära och elektroniska källorna vi använts oss av samt vetenskapliga artiklar. Källorna har behandlat CSR, kundbeteende, varumärke, varumärkesimage och fast fashion branschen. Vi kan utifrån resultatet urskilja en något motsägelsefull ställning till hållbarhet och miljömedvetenhet. Att intresset och den rätta attityden finns framkommer i resultatet, men då ingen av respondenterna anser att man medvetet väljer etiskt och ekologiskt tillverkade plagg, framkommer det även att det finns en problematik och ett glapp mellan attityd och handling. Ytterligare en slutsats vi kan dra utifrån empirin är att CSR kan ge både positiva och negativa effekter på ett företag, där det är viktigt för ett företag att se CSR som ett strategiskt tillbehör till den övriga affärsverksamheten och inte som en genväg till framgång. För att Gina Tricots CSR-arbete ska kunna stärka deras varumärkesimage, krävs både ett välutarbetat CSR arbete men också att Gina Tricot är medvetna om kundernas upplevda varumärkesimage.Corporate Social Responsibility, CSR, can be explained as a company´s willingness to contribute in society where the foundations for a successful job is about finding the balance between economic, environmental and social responsibility. Companies must not only focus on its profitability, but also contribute to ethical social and environmental improvement, factors which has become second nature to contribute to sustainable development but also to build, strengthen and maintain the brand. A trademark is often considered a company's greatest asset, which can also create value for a company and thus be seen as a competitive advantage. The company's brand image is the customer's perception of the brand and is something the customer creates on his own. A different picture of the company may then occur because individuals have different perceptions about a brand.Gina Tricot is the company that is the focus of this study since we believe that they are a well-known brand within the fast fashion industry. Fast fashion is a business strategy that aims to reduce lead times from concept to store and a strategy aimed at satisfying customer needs for the latest trends in a very short time.The purpose of this report is to gain a deeper understanding of what CSR means but also how CSR can contribute to a positive impact and benefit the Gina Tricots brand. The report has both a qualitative and quantitative design where data collection was done through interviews with employees at Gina Tricot and a market research designed as a survey for potential consumers. The collected empirical data is analyzed from literature, scientific articles and electronic sources. The sources have dealt with CSR, customer behavior, brand, brand image and the fashion industry.We can discern from the results somewhat contradictory position on sustainability and environmental awareness. That the interest and the right attitude is evident in the results, but none of the respondents consider to deliberately choose ethically and ecologically produced clothing, it becomes clear that there is a problem and a gap between attitude and action. Yet another conclusion we can draw from the empirical data is that CSR can give both positive and negative effects on a company, where it is important for a company to see CSR as a strategic tool to the rest of the business and not as a shortcut to success. If Gina Tricots CSR work is to strengthen their brand image, it requires both a well-defined CSR work but also that Gina Tricot is aware of customers' perceived brand image. / Program: Butikschefsutbildningen

Syftet med denna rapport är att jämföra hur två företag inom konfektionsbranschen skapar sin varumärkesidentitet samt visa hur den återspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumärkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp på företagen H&M och JC. Företagens varumärkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad på Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. Utifrån varumärkesidentiteten utförs en enkätundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som återfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras på deras aktualitet inom media angående respektives arbete kring varumärkesidentitet. Undersökningens grund baseras på tidigare känd varumärkesforskning. Rapportens problemområde visar på den skillnad som kan uppstå mellan varumärkets identitet och image. Rapporten konstaterar att H&M och JC arbetar på skilda sätt för att skapa sin identitet och image. H&M har en bred identitet och håller ett fokus på kunden medan produkterna kommer sekundärt. JC arbetar på motsatt sätt och bygger sin varumärkesidentitet kring sin produkt, jeans. JC nischar sitt företag för en viss produkt och skapar en snäv personlighet. Rapporten styrker att det är en stor tillgång för ett företag att ha en väl etablerad varumärkesidentitet som harmoniserar med imagen i kundernas uppfattning. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

På en marknad där fler och fler aktörer slåss om konsumenternas uppmärksamhet räcker det inte längre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissättning. Den ökade vikten av att förmedla mervärden till kunden har bidragit till att varumärkesbyggande fått ökad betydelse under de senaste åren. Ett varumärke är en tillgång som sänder ut företagets värderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumärket förmedlar. En metod för företaget att stärka sitt varumärke är att genomföra en omprofilering, vilket innebär att företaget tillämpar en strategi där de vill ändra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förändrats.Trots att omprofileringens syfte är att ändra kundens uppfattning om varumärket till det bättre innebär en omprofilering svårigheter och det är vanligt att företag som tillämpar strategin misslyckas. En av svårigheterna i att skapa önskad image är komplexiteten i kommunikationen till kunden, det är kundens samlade erfarenheter från varumärket som skapar kundens uppfattning. Det är därför väsentligt att alla budskap och den kontakt kunden får med varumärket är enhetlig. För att lyckas med detta har tidigare forskning visat att integrerad marknadskommunikation (IMC) kan användas som strategi, vilket innebär att all kommunikation, såväl extern som intern förmedlar samma sak. Det är av stor betydelse att strategin även impliceras i interaktionen mellan ledning och personal. Många forskare inom området pekar på vikten av att butikspersonalen, genom intern marknadsföring, tagit del av de nya värden varumärket står för. Detta eftersom de genom interaktion utgör en kontaktpunkt mellan företaget och kunden.Risken att uppfattningarna kring vad varumärket står för skiljer sig åt mellan ledning, personal och kund kan bidra till att gap uppstår mellan dessa parter vilket minskar effekten av omprofileringen. Syftet med vår rapport har varit att studera omprofileringsproblematiken genom att utforska de uppfattningsgap som kan uppstå och hur de påverkar omprofileringen. För att kunna besvara frågeställningen och syftet har vi studerat två fallföretag; Hemtex och Rut&Circle, som båda genomfört en omprofilering. På dessa företag undersöktes ledningens respektive personalens uppfattningar genom semistrukturerade intervjuer och resultaten jämfördes senare med kundernas uppfattning som vi fuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant.Nyckelord: Omprofilering,ått fram genom att genomföra fokusgruppsintervjuer.De resultat vår studie visat belyser vikten av att ledningens, personalens och kundernasuppfattning sammanfaller, av detta kan slutsatsen dras att problematiken är starkt förknippad med faktorerna intern marknadsföring, marknadskommunikation och interaktion. Brister inom dessa områden kommer leda till att gap skapas vilket drar ner effekten av omprofileringen i den mening att önskad image inte skapas hos kunderna. Det är också viktigt att omprofileringen bygger på visuella uppdateringar men också att dessa faktiskt speglar en verklig förändring i organisationen, endast om det finns en balans mellan dessa kommer omprofileringen nå ut till kunden. Studien visar dessutom att det är essentiellt att det varumärket förmedlar känns tydligt och enhetligt, detta gäller såväl personalens beteende, butiksutformningen, sortimentet och marknadskommunikationen.En annan slutsats studien visat på är att ett företag som genomför omprofileringen i syfte att ta avstånd från negativa förknippelser måste bryta mot tidigare associationer i allt man gör. Det är svårt att ändra sin image om förändringen mot det gamla inte är tillräckligt markant. / Program: Textilekonomutbildningen

<p><p>För att skapa och upprätthålla ett starkt varumärke är det viktigt att sträva efter en så stor överensstämmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det är viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstämmelsen mellan kundernas image av varumärket ABB och företagets identitet. På så sätt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig själva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sätta in läsaren i undersökningsområdet har vi använt teorier kring vad som utmärker ett starkt varumärke samt varumärkesbyggande för business to business marknader. Teorin innehåller vidare en beskrivning av begreppen identitet och image samt gapet som kan uppstå däremellan.</p><p>Genom att intervjua ABB:s informationsdirektör och marknadschefen för enheten Svensk Försäljning kunde vi beskriva varumärkets identitet. Urvalet grundade sig på personernas goda insyn och erfarenhet i undersökningsområdet. Varumärkets image undersöktes genom intervjuer med personer med olika befattningar och ansvarsområden på Vattenfall som varit kund till ABB under flera år. Genom att enbart fokusera på ett företag kunde vi få en djupare förståelse för uppfattningarna inom ett specifikt företag, men även hur de kan skilja sig åt kunderna emellan. Det långa och nära samarbetet mellan parterna kunde vidare bidra till en mer kritisk men samtidigt tydligare uppfattning om varumärket.</p><p>Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan ABB:s identitet och image, vilket tyder på att det inte finns en enhetlig bild av varumärket bland de intervjuade kunderna. Att kundernas varumärkesimage till stor del baseras på andra värden än det som ABB kommunicerar ut kan förklaras i att de utvalda kunderna påverkas av egna upplevelser och erfarenheter i större utsträckning än den externa marknadskommunikationen. En lång affärsrelation kan därför innebära att kundens image av varumärket istället påverkas mer av hur ABB hanterar olika situationer, som exempelvis klagomål. Budskapen i den externa kommunikationen kan på så sätt innebära en större effekt i nyetablerade relationer.</p></p>