Purpose The purpose of this study is to investigate how companies can use VR-commercials and commercials to influence brand image. Furthermore, the purpose is to identify which factors in these medias that affect brand image as well as account for the differences between these two medias. Research questions How can companies use VR-commercials and commercials to influence brand image? Which factors affect brand image through VR-commercials and commercials and what is the differences between these two medias? Result VR-commercials and commercials make it possible to influence the brand image. The essay also mentions the identified factors that affect the brand image which are environment, telepresence, memories and associations, noise and disturbances, barriers and music. Contribution The study describes how companies can use VR-commercials and commercials to influence an individual's brand image. The study clarifies the differences between the two medias and the factors that influence the brand image of the interviewees. An analysis model is presented since a gap in the existing knowledge in communications theory was discovered / Problemställning Kommer dagens reklamfilmer vara tillräckliga för att få kunden att lyssna till företag eller kommer det krävas mer av deras marknadsföring för att företag ska lyckas nå ut till sina kunder? Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur företag kan använda VR-reklam och reklamfilm för att påverka varumärkesimagen. Vidare är syftet att identifiera vilka faktorer i dessa medier som påverkar en individs varumärkesimage samt redogöra för eventuella skillnader de två medierna sinsemellan. Frågeställningar Hur kan företag använda VR-reklam respektive reklamfilm för att påverka varumärkesimagen? Vilka faktorer påverkar varumärkesimagen via VR-reklam respektive reklamfilm och vad skiljer dessa medier åt? Resultat Genom VR-reklam och reklamfilm går det att påverka varumärkesimagen. I uppsatsen nämns även de identifierade faktorer som har påverkan på denna vilka är miljö, telenärvaro, minnen och associationer, brus och störningar, barriärer och musik. Kunskapsbidrag I studien beskrivs hur företag kan använda VR-reklam och reklamfilm för att påverka en individs varumärkesimage. I studien klargörs de skillnader som finns mellan medierna och vilka faktorer som har påverkat intervjupersonernas varumärkesimage. En egen analysmodell presenteras då en lucka i den befintliga kommunikationsteorin upptäcktes.

Bakgrund: Spridningen av feministiska budskap och firandet av kvinnors mångfald har lett till att en ny kategori av marknadsföring har uppkommit, kallad Femvertising. Det finns en osäkerhet i hur reklam som använder sig av denna reklamform uppfattas av konsumenter, vilket gör det intressant att undersöka huruvida konsumenters attityder samt associationer kopplade till ett varumärke påverkas vid användning av Femvertising. Syfte: I detta examensarbete studeras relationen mellan Femvertising och varumärkesimage. Syftet med studien är att undersöka hur unga konsumenters uppfattning av ett varumärkes image i termer av varumärkespersonlighet, varumärkesattityd och reklamattityd påverkas vid exponering för Femvertising. Vidare kommer en kartläggning av skillnader mellan unga manliga konsumenter och unga kvinnliga konsumenter att göras gällande ämnet. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, där datainsamlingen skett i form av ett experiment med en efterföljande enkät. För att besvara studiens frågeställningar bearbetades insamlad data i Excel och SPSS. Slutsats: Studien har identifierat att användning av Femvertising leder till att ett varumärkes image präglas av uppriktighet enligt unga konsumenter. Unga konsumenter har positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket men uppfattningen om ett varumärkes image kan inte antas skilja sig åt mellan unga kvinnor och män vid användning av Femvertising. Unga kvinnor uppvisar en högre grad av positiva attityder både gentemot reklamen och varumärket i jämförelse med unga män men det bör understrykas att Femvertising även ger positiva effekter på varumärkesimage enligt unga män. / Background: The spreading of feminist messages and the celebration of women's diversity has led to the emergence of a new category of marketing called Femvertising. There is an uncertainty about how advertising that employs this category is perceived by consumers, making it interesting to investigate whether consumers' attitudes and associations connected with a brand are affected using Femvertising.  Purpose: In this master thesis the relation between Femvertising and Brand Image is examined. The purpose of the study is to investigate how the perception of a Brand Image in terms of Brand Personality, brand attitude and attitude towards the ad is affected by exposure to Femvertising according to young consumers. Furthermore, an identification will be made of the differences between young male and female consumers regarding the mentioned subject.  Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach, where the data collection took place in the form of an experiment with a subsequent survey. In order to answer the research questions, the collected data was processed in Excel and SPSS.  Conclusion: The study has identified that the use of Femvertising leads to a Brand Image characterized by sincerity by young consumers. Young consumers have positive attitudes both to the advertisement and the brand, but the perception of a Brand Image cannot be expected to differ between young women and men when using Femvertising. Young women present more positive attitudes both towards the advertisement and the brand in comparison with young men, but it should be emphasized that Femvertising also has positive effects on brand image according to young men.

Visuell kommunikation är en stark marknadsföringsstrategi för att exponera ett varumärkes identitet därav är sociala medier är därför en väsentlig marknadsföringsplattform för att förstärka varumärkets distinkta idé om deras identitet. Den visuella interaktionen från varumärket genererar skapandet av tankar, kopplingar och minnesvärda upplevelser för konsumenterna som kommer påverka deras relation till varumärket. Studien granskar därför inledningsvis hur tre modeföretag belyser sina varumärkesidentitet genom sin marknadsföring på Instagram genom en semiotisk analys som studerar tecken av bakomliggande meningar och betydelser. Varumärken som marknadsför sig på sociala medier når en publik som sträcker sig globalt och därför är det essentiellt att distribuera en relevant varumärkeskultur som ska anpassa sig efter varje lands kultur vilket visar sig vara ett område som är en utmaning för varumärken. Därför granskar studien dessutom hur modeföretagens identitet uppfattas av konsumenter utifrån interaktioner och reaktioner via kommentarsfältet. Studiens resultat kopplas samman med Kapferer´s brand identity prism tillsammans med resterande begrepp från teoretiska referensramen. / This research reviews three fashion companies and how they shed light on their brandidentity through their marketing on Instagram. This will be done through a semiotic analysis thatstudies signs of underlying meanings and the study is based on a theoretical frame of reference withKapferer identity prism. The results of the study are linked to Kapferer's brand identity prism togetherwith the remaining concepts from the theoretical frame of reference. The brands are analyzed separately.

Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för vilka faktorer som påverkar fristående varumärkesförlängningar bland företag inom dagligvaruhandeln. Studien tillämpar en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer används för att samla in empiriska data. Intervjuerna har genomförts med anställda på tre olika företag inom dagligvaruhandeln. Analysen av empiriska data har genomförts med hjälp av abduktiv metod med inspiration från grundad teori. Slutsatsen i denna studie är att det finns ett flertal påverkande faktorer vid fristående varumärkesförlängningar, bland annat konsumenters och återförsäljares innovationsförmåga, användningen av ambassadörer vid kommunikation och lansering samt att innovativa konsumenter inte nödvändigtvis kan ses som illojala mot varumärken. Den faktor som studien visar har störst påverkan vid en fristående varumärkesförlängning är förlängningens varumärkesrelevans. Studiens presenterar även en modell för påverkande faktorer vid fristående varumärkesförlängningar. Denna studie bidrar till en djupare förståelse ur ett företagsperspektiv för de påverkande faktorerna vid fristående varumärkesförlängningar. Studien visar även att innovativa konsumenter som i allmänhet anses vara illojala mot varumärken efterfrågar förlängningsprodukter i större utsträckning om dessa marknadsförs av ambassadörer i sociala medier, samt att återförsäljare i vissa fall kräver att få ta del av företagens marknadsföringsstrategier vid presentation av en varumärkesförlängning. Studiens förslag till vidare forskning är att närmare utreda om ambassadörer påverkar slutkonsumenternas varumärkeslojalitet och underlättar mottagandet av varumärkesförlängningar, samt att utveckla den modell som vi har framtagit för påverkande faktorer vid varumärkesförlängningar och anpassa denna till olika branscher. / The aim of this study is to contribute to a deeper understanding of which factors affect independent brand extensions among companies in the fast-moving consumer goods market. This study applies a qualitative approach where semi-structured interviews have been conducted to gather empirical data. The interviews have been conducted with employees from three different companies in the consumer goods market. The empirical data has been analyzed through an abductive method with inspiration from grounded theory. The conclusion of this study is that there are several affecting factors on independent brand extensions, inter alia, the level of innovation among consumers and retailers, the usage of ambassadors when communicating and launching the brand extensions and that innovative consumers isn´t generally disloyal to brands. The study also concludes that relevance of the extension to the core brands a particularly influential factor for independent brand extensions. The study also presents a model for factors affecting independent brand extensions. This study contributes to a deeper understanding, from a business perspective, of the affecting factors on independent brand extensions. The study also finds that innovative consumers who are generally considered to be disloyal to brands request extension products to a larger extent if the products are marketed by ambassadors in social media, and that retailers may want to receive information on the companies’ marketing plans when presenting a brand extension product. The proposal for further research is to investigate whether ambassadors influence consumer brand loyalty and facilitate the acceptance of brand extensions, and to further develop our model for affecting factors on independent brand extensions and adapt it to other sectors of business.

Problembakgrund: Sportorganisationer, lag och atleter har allt mer börjat ses som varumärken. Precis som att ett varumärke anses vara den absolut mest värdefulla tillgången för ett företag, är det en minst lika värdefull tillgång för sportorganisationer. Dock verkar många sportorganisationer ändå underskatta styrkan i deras varumärke. Problematiken i den tidigare varumärkeslitteraturen är att det verkar finnas ett kunskaps gap i hur man stärker en hel sports varumärke.  Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur marknadskommunikationen idag ser ut hos en sportorganisation, där den huvudsakliga finansieringen kommer från spelmarknaden. Dessutom belysa vilka kommunikationsverktyg en sport effektivast kan använda i förhållande till resurser och maximal spridning. Slutligen beskriva hur en sportorganisation kan bygga upp ett starkare varumärke.  Metod: Studien är baserad på en fallstudie, där en kvalitativ metod valts och ett deduktivt angreppsätt. Undersökningens empiriska material utgörs av tre djupgående intervjuer med sportorganisationens marknadsavdelning och tre stycken fokusgrupper vilka representerades av hästspelare, sportspelare och neutrala individer, som utgör galoppsportens passiva målgrupp.  Slutsats: Studiens resultat visar att en sportorganisation kan stärka sitt varumärke genom att fokusera på den unika emotionella koppling som individer har till sporter, samt att strategiskt välja kommunikationskanaler som passar väl ihop med organisationens resurser och möjligheter. Slutligen måste en integrerad varumärkeskommunikationsplan integreras i alla sportens avdelningar, för att kunna koordinera budskap och kanaler på ett effektivt sätt. / Sport organizations, teams and athletes have increasingly begun to be seen as brands. Just like a brand is considered to be by far the most valuable asset for a company, it is just as valuable to sport organizations. However, many sport organizations still seem to underestimate the strength of their brands. The difficulties in the previous brand literature is that there seems to be a lack of knowledges about how to strenghten an entire sport.   The purpose of this study is to identify how the market communications today looks like for a sport organization, where the main funding comes from the gambling industry. Then identify which communication tools a sport can use moste effectively in relation to resources and maximum awareness. Finally, decribe how a sport organization can build a stronger brand.  The study is based on a case study, where a qualitative method is chosen, with a deductive approach. The empirical evidence of the survey consists of three interviews with the selected sport organization’s marketing departement and three focus groups which were represented by the horse racings passive taget group, which consist of horse gamblers, sport gamblers and neutral individuals.  The results of the study shows that a sport organization can strengthen it’s brand by focusing on the unique emotional connection that individuals have to sports, and to strategically choose communication channels that fit well with the organization’s resources and options. Finally, an integrated brand communication plan must be integrated throughout all the divisions within the sport, in order to coordinate messages and channels in the most effective way.

Nationer är komplexa varumärken i kontrast till organisationers eller företags varumärken. De omfattar en rad aspekter såsom exempelvis turism, näringsliv och politik. Trots det, är det minst lika viktigt för ett land att skapa ett gott rykte kring sitt varumärke. Att sponsra en film är ett av alla tillvägagångssätt att nå ut med sitt varumärke till omvärlden. Det gjorde Singapores turistnämnd, när de sponsrade filmen Crazy Rich Asians. Hollywoodfilmen släpptes år 2018 och blev en succé i många länder. Denna studie har undersökt på vilket sätt en geografiskt distanserad publik tolkat landets varumärke genom filmen. Syftet med studien är att framhäva på vilket sätt en geografiskt distanserad publik tolkar ett nationsvarumärke i film. Fem svenska studenter deltog i en fokusgrupp. Studien kom fram till att (1) Singapores varumärke uppmärksammades tydligt av en geografiskt distanserad publik genom filmen, men att (2) vissa singaporianska kulturer och traditioner som framhävs tolkades på ett icke-önskvärt sätt. Studiens resultat understryker vikten av vilken kulturell kontext som filmen presenteras i. / Nations brands are complex in contrast to corporational- or organizational brands. There are numerous different aspects that need to be considered when building a strong nation brand for example within sectors revolving tourism, politics and infrastructure. Sponsoring a movie is one way for a nation to market themselves and reach out to a larger audience worldwide. In 2018 Singapore Tourism Board, STB, sponsored the movie Crazy Rich Asians, a movie that became a Hollywood success worldwide. This study aims to examine in which ways a geographical distanced audience responded to the movie and how their interpretation could help to construct Singapore's brand image. The purpose of the study is to highlight in what way a geographically distanced audience read a nation brand trough film. Five Swedish students participated in a focus group discussion on this matter after watching the movie Crazy Rich Asians. The study reveals that (1) a geographically distanced audience did create a brand image of Singapore through the movie. (2) Some of the Singaporean cultures and traditions that exposed in the movie were not read in a desirable way. The result of the study highlights the importance of which culture context a movie is presented in.

Bakgrund: Influencer- och kändismarknadsföring är idag vanligt förekommande. Många företag använder sig av denna marknadsföringsstrategi för att skapa ett större förtroende för företaget och dess varumärken. En kändis eller en influencer kan såväl stärka en varumärkesimage som försämra det. En kändis eller influencers egna rykte och kontroverser kan påverka varumärkets rykte. På samma sätt kan en varumärkesskandal påverka de kändisar och influencer som marknadsför varumärket i negativ riktning genom ett försämrat rykte. Idag kan konsumenter, kändisar och influencers med mindre ansträngning se till att varumärken bojkottas. Konsekvenserna av en bojkott kan vara både temporära i form av offentliga tillrättavisningar och skamning online. Medan en mer permanent och långvarig konsekvens kan vara förlust av intäkter, skada varumärkespositioneringen, leda till annullerade kontrakt och en försämrad varumärkesimage. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en varumärkesimage påverkas av en så kallad varumärkesskandal. Studien ämnar främst att undersöka hur en sådan skandal uttrycks och tas emot på sociala medier av influencers, av kändisar och av allmänheten, att undersöka vilka mekanismer som uppträder, samt studera hur företags varumärken kan komma att påverkas. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats för att kunna besvara forskningsfrågorna. Undersökningen genomförs med hjälp av en textanalys av inlägg och kommentarer på sociala-medieplattformar som Twitter och Instagram. Detta görs för att kunna fånga upp de uppfattningar och åsikter om de valda varumärkesskandalerna. Empiri: I denna del presenteras insamlingen av den data som studien kommer att utgå ifrån. Författarna sammanställer resultaten utifrån olika teman som genererats med hjälp av analysen. Därefter görs en djupdykning i dessa teman vilka styrks med ett antal citat. Slutsats: Eftersom bojkott har visat sig vara en stor del av de kommentarer som uttrycks för varumärkesskandaler kan ett liknande mönster skönjas gällande konsekvenser och cancelfenomenet av varumärkesskandaler. Eftersom alla människor uppfattar saker på olika sätt så betyder detta att det alltid kommer att finnas olika åsikter om ett ämne. Detta gäller även för uppfattningar om varumärkesskandaler. Ämnet rasism uppfattas som ett mer normaliserat ämne än sexualisering av barn som uppfattas mer tabu. Majoriteten av individerna ansåg företagens reklamkampanj som en skandal och uttryckte ilska och besvikelse gentemot företagen. I sin helhet uttryckte individerna en negativ varumärkesattityd och refererade ofta till bojkott. Flera av de kommentarer som uttrycker moralisk upprördhet hade en förväntan om att fler kändisar och influencers borde yttra sig offentligt om skandalen och använda sitt sociala inflytande för att sprida medvetenhet. Med hjälp av analysen gick det att fastställa fastän det fanns kändisar och influencers som yttrade sig så var det inte många.Varumärkets image påverkas av negativa kommentarer vilket blir en riktlinje för allmänheten i valet att bojkotta varumärket eller inte. Negativ publicitet av kändisar som jobbar med eller gör reklam för ett specifikt varumärke kan påverka själva varumärkets image och i sin tur även påverka konsumenternas köpintentioner i negativ riktning. Negativ WOM påverkar ett varumärkes image och leder till lägre försäljning. Bra storytelling kan leda till en bra helhetssyn av varumärkets image och vidare till en effektiv försäljning och tvärtom.

Aim: The aim of the study is to examine which factors affecting hotel brand loyalty among Swedish leisure- travelers are the most central. Previous studies regarding hotel brand loyalty are lacking on the Swedish market, and therefore a research gap has been identified. The aim of the study is to be helpful regarding creating loyalty in the hotel industry. Method: The study has been conducted according to a qualitative research method using semi-structured interviews. The interviews have been transcribed and analyzed using an inductive, thematic analysis. The result is presented in a figure.  Results and conclusions: The authors found that brand trust, brand image, consumer satisfaction and perceived value were the most central factors that affected hotel brand loyalty positively. Brand attitude, perceived quality and brand personality did not have a noticeable effect on hotel brand loyalty. Contribution of the thesis: The study contributes to increasing the knowledge of hotels for Swedish leisure-travelers regarding how they can create loyalty towards their brand.  Suggestions for future research: The authors have identified three suggestions for future research. 1. Research how much the different factors affect brand loyalty and rank them. 2. Examine what liaison brand trust, consumer satisfaction and brand loyalty have. 3. Conduct a further developed study on brand attitudes and brand loyalty.

Användandet av sociala medier, som från början handlade om utbyte av information, har mynnat ut i en social närvaro. En social närvaro där man genom bilder, text och videos presenterar sig själv. Konsumenter kan numera obehindrat dela varumärkesrelaterat innehåll genom att till exempel visa nya inköp eller andra händelser av sitt liv. Idag skapar konsumenter många av sina associationer och uppfattningar om varumärken genom detta innehåll av privatpersoner på sociala medier. Det skapar en möjlighet för lyxvarumärkena att bli top-of-mind hos konsumenterna. Samtidigt blir det svårt för lyxvarumärken att kontrollera privatpersoners innehåll. Varumärken inom lyxsegmentet måste dessutom förvalta sitt arv och sin exklusivitet för att bibehålla sitt starka varumärke. Denna balansgång belyser lyxens paradox. Syftet med denna studie är att få fram eventuella effekter när lyxvarumärken inom modebranschen exponeras, både ofrivilligt och frivilligt, på sociala medier. Forskarna undersöker från ett konsumentperspektiv i syfte att ta reda på hur konsumenternas varumärkesimage och köplust ändras när lyxvarumärken exponeras på detta sätt. Detta har forskarna undersökt med hjälp av en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut baserat på deras intresse för mode och att de själva har konsumerat lyxprodukter inom mode. Denna studie visar att ett lyxvarumärkens image förändras när lyxvarumärken exponeras på sociala medier. Om det är en positiv eller negativt förändring är kopplat till de associationer och personer som konsumenterna kopplar varumärket till. Om konsumenterna kopplar varumärkesimagen till en person eller grupp som de vill identifiera sig med ökar deras köplust. Om de istället associerar varumärket till en grupp eller personer som de inte vill identifiera sig med, minskar istället deras köplust. Konsumenters köplust minskar dessutom när produkter, genom exponering på sociala medier upplevs mer tillgängliga och exklusiviteten i varumärket tynar bort. / The use of social media, which from the beginning was about exchange of information, has now resulted in a social presence. A social presence where you present yourself through pictures, text and videos. Consumers can now freely share brand-related content by, for example, showing new purchases or other events of their lives. Today, consumers create a lot of their associations and perceptions about brands through this content from individuals on social media. It creates an opportunity for luxury brands to become top-of-mind amongst consumers. At the same time, it becomes difficult for luxury brands to control this content from individuals. Brands in the luxury segment need to manage their heritage and exclusivity in order to maintain their strong brand. This balancing act sheds light on the paradox of luxury. The purpose of this study is to examine the effects when luxury brands in the fashion industry are exposed on social media. The researchers examine from a consumer perspective in order to find out how consumers' brand image and desire to purchase change when luxury brands are exposed in this way. The researchers investigated this with the help of a qualitative study in the form of semi-structured interviews. The respondents were selected because of their interest in fashion and that they have consumed luxury products in fashion. This study shows that consumers' brand image changes when luxury brands are exposed on social media. Whether it is a positive or negative change it is linked to the associations and persons which consumers link the brand to. If consumers associate the brand image with a person or a group that they want to be identified with, their desire to buy increases. If they instead associate the brand with a group or people they do not want to be identified with, their purchase desire decreases. Additionally, consumers' purchase desire decreases when products, through exposure on social media, are perceived as more accessible and the exclusivity in the brand fades away.

Social media is a topic that is discussed extensively and is today a platform used by a number of companies and organizations to enable individuals to communicate and create stronger relationships with their various stakeholders. Instagram, which is a social image and videoplatform, has become an easy way to market your company, organization or oneself. The purpose of this study was to map fans 'views and influence on football profiles'communication via Instagram. To answer the study's purpose, both deductive and inductive approaches have been used in the form of a questionnaire survey and a focus group interview. This with the help of theories about brand capital, brand commitment, brand relationships and brand attitudes. The conclusions drawn based on the analyzes were that fans 'views and influence on football profiles' communication via Instagram are reflected in their brand capital and the associations, attitudes and connections that fans can link to the football profile as a brand.The better these are, the more commitment is created, which further leads to a stronger relationship between fans and football profile, which in turn contributes to a more positive impact and image of the football profile.