Bakgrund: Samhället behöver ledare inom många olika områden för att utvecklas och förändras. Dessa personer har visat sig ha gemensamma beteenden så som att sätta tydliga mål, finna ett inre syfte och ha passion i det som de gör. Då alla handlingar som utförs av en människa drivs av ett motiv är det intressant att studera vad som motiverar dessa personer. Denna studie har avgränsats till att studera verkställande direktörer. Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur svenska verkställande direktörer beskriver sin motivation utifrån sitt eget perspektiv och således bidra till ökad förståelse för vad som motiverar dessa. Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallstudie med en induktiv forskningsansats. Det empiriska materialet i denna studie är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med fyra stycken verkställande direktörer i Sverige. Resultat: Resultatet av denna studie visar att de faktorer som motiverar de verkställande direktörerna, utifrån deras eget perspektiv, varierar. Studien visar tydligt att de verkställande direktörerna främst motiveras av någonting “extra” i deras arbete. Samtliga verkställande direktörer nämnde var för sig att de motiveras starkt av deras respektive företag, utveckling och förändring. / Background: The society need leaders in many different areas to be able to develop and change. These individuals have some common behaviour, such as setting clear goals, finding an inner purpose and having passion for what they do. Since all action by a human being are driven by a motive, it is interesting to study what motivates these people. This essay has been limited to study CEOs. Purpose: The purpose of this study is to understand how Swedish CEOs describe their motivation from their own perspective and contribute to increased understanding of what motivates them. Design: This study is a qualitative multi-case study with an inductive research approach. The empirical material in this study is collected through semi-structured interviews with four different executive directors in Sweden. Conclusion: The result of this study shows that the motivating factors varies between the CEOs. The CEOs are mainly motivated by something “extra” in their work. All of the CEOs separately mentioned that they are strongly motivated by their companies, by development and by change.

<p>I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering:</p><p>Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben?</p><p>Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag. Syftet har uppnåtts genom att vi utfört en Event study som syftar till att jämföra den förväntade avkastningen för en aktie med den faktiska avkastningen under en specifik dag. För att prognostisera den förväntade avkastningen har ett index använts.</p><p>Det som legat till grund för den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i Famas arbeten om den effektiva marknaden. Den effektiva marknaden kan beskrivas som hur marknadens aktörer reagerar på ny information. Vidare behandlar teorin vad som sker när företagsspecifika händelser blir kända. Inom området fotboll och aktier finns det sparsamt med tidigare studier varvid vår studie tillför ny kunskap.</p><p>Resultatet av studien visar sig tydligast genom att vi kan bevisa att det förekommer positiv avvikande avkastning i samband med att managern lämnar klubben på grund av dåliga resultat. Vi kan också konstatera att det förekommer olika reaktioner för fotbollsmanagers lämnande av klubben jämfört med att VD:n lämnar företaget. I övriga kategorier kan vi se tendenser och mönster men dessa är inte statistiskt säkerställda.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Konflikterna mellan ägarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt ämne länge och vi befinner oss nu i en ny fas som kännetecknas av en tydlig betoning på att företaget i första hand måste drivas i ägarnas intresse. En effekt av detta är att utformningen av bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fått stort utrymme i media och ifrågasatts under en längre tid men dock blivit mer påtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen är som belönas.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bonusprogrammen för verkställande direktörer i företag noterade på Stockholmsbörsen är utformade. Vi kommer även analysera om dessa program har skapat värde för aktieägarna i form av utdelning och aktievärde. Utifrån detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser är viktigast för att skapa värde vid utformandet av bonusprogram för VD.</p><p><strong>Genomförande: </strong>För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjälp av sekundärdata. Det empiriska materialet har sedan analyserat med hjälp av befintliga teorier inom styrning.</p><p><strong>Resultat:</strong> Största delen av företagen använder kombination av kortsiktiga och långsiktiga bonusprogram för att motivera, behålla och rekrytera en kompetent ledning. För att mäta prestationer används huvudsakligen redovisningsbaserade mått men även marknadsbaserade mått förekommer. Vår studie pekar på att det föreligger ett positivt samband mellan tilldelning av aktier, som belöning, och värdeskapande.</p> / <p><strong>Background:</strong> The conflicts between shareholders and managers interests have been a current topic for a long time and we are now in a new phase that are recognized by a clear emphasis that an organization have to be run in the shareholders interests. An effect of this is that the design of incentive programs for top management have gotten large space in media and has been questioned during a long time but has become more tangible in the beginning of 2009. Critical voices have been raised about the design of incentive programs and what types of performance actually are rewarded.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of this thesis is to describe how incentive programs for CEO in companies listed on Stockholm Stock Exchange are designed. We will also analyze if these programs has created value for shareholders in form of dividends and stock value. Based on this we will highlight what we consider are the most important criteria’s to create value when designing an incentive program for CEO.</p><p><strong>Implementation:</strong> To fulfill the thesis aim the survey was performed as a quantitative study based on secondary data. The empirical material has then been analyzed whit the help of existing theory’s within management.</p><p><strong>Result:</strong> Majority of the companies uses a combination between short-term and long-term incentive programs to motivate, preserve and recruit a competent management. To measure performance accounting based measures are mainly used but market based measures are also used. Our study indicates that there are a positive connection between handing out stocks, as a reward, and value creation.</p>

<p>Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats.</p><p>Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program.</p><p>Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram.</p><p>Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram</p>

<p><strong>Objective</strong>: The aim of this paper is to see if there are higher restructuring expenses under the item provision for the first year when a new president takes office.</p><p><strong>Method:</strong> The study was done by a quantitative study. Financial statements have been examined for companies listed on the OMX Stockholm Stock Exchange, Large Cap. We have examined all the companies’ annual reports between the years 2002-2008. We have looked at the experience of restructuring and other expenses that occur in the context of CEO change. In addition, a student t-test done to see whether a link exists between increased restructuring and CEO replacement.</p><p><strong>Results and Conclusion:</strong> The survey shows that there is no fixed happy that there are more restructurings in the item provision for the first year when a new president takes office. Therefore, we cannot be based on the survey results give us that Big Bath Accounting exists among companies listed on the OMX Stockholm Exchange Large Cap, and this in the post restructuring of CEO replacement.</p><p><strong>Draft implicitly Research:</strong> An interesting research could be tested taking into account parameters other than restructuring to investigate the existence of Big Bath Accounting. Examples of these parameters can be depreciation of assets. Another interesting research would be conducted by examining all the OMX Stockholm Stock Exchange. And divide companies sect oral and thus see if the phenomenon Big Bath is more prevalent in certain types of industry.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong></strong> </p>

I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering: Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben? Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag. Syftet har uppnåtts genom att vi utfört en Event study som syftar till att jämföra den förväntade avkastningen för en aktie med den faktiska avkastningen under en specifik dag. För att prognostisera den förväntade avkastningen har ett index använts. Det som legat till grund för den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i Famas arbeten om den effektiva marknaden. Den effektiva marknaden kan beskrivas som hur marknadens aktörer reagerar på ny information. Vidare behandlar teorin vad som sker när företagsspecifika händelser blir kända. Inom området fotboll och aktier finns det sparsamt med tidigare studier varvid vår studie tillför ny kunskap. Resultatet av studien visar sig tydligast genom att vi kan bevisa att det förekommer positiv avvikande avkastning i samband med att managern lämnar klubben på grund av dåliga resultat. Vi kan också konstatera att det förekommer olika reaktioner för fotbollsmanagers lämnande av klubben jämfört med att VD:n lämnar företaget. I övriga kategorier kan vi se tendenser och mönster men dessa är inte statistiskt säkerställda.

Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats. Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program. Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram. Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram

Bakgrund: Konflikterna mellan ägarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt ämne länge och vi befinner oss nu i en ny fas som kännetecknas av en tydlig betoning på att företaget i första hand måste drivas i ägarnas intresse. En effekt av detta är att utformningen av bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fått stort utrymme i media och ifrågasatts under en längre tid men dock blivit mer påtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen är som belönas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bonusprogrammen för verkställande direktörer i företag noterade på Stockholmsbörsen är utformade. Vi kommer även analysera om dessa program har skapat värde för aktieägarna i form av utdelning och aktievärde. Utifrån detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser är viktigast för att skapa värde vid utformandet av bonusprogram för VD. Genomförande: För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjälp av sekundärdata. Det empiriska materialet har sedan analyserat med hjälp av befintliga teorier inom styrning. Resultat: Största delen av företagen använder kombination av kortsiktiga och långsiktiga bonusprogram för att motivera, behålla och rekrytera en kompetent ledning. För att mäta prestationer används huvudsakligen redovisningsbaserade mått men även marknadsbaserade mått förekommer. Vår studie pekar på att det föreligger ett positivt samband mellan tilldelning av aktier, som belöning, och värdeskapande. / Background: The conflicts between shareholders and managers interests have been a current topic for a long time and we are now in a new phase that are recognized by a clear emphasis that an organization have to be run in the shareholders interests. An effect of this is that the design of incentive programs for top management have gotten large space in media and has been questioned during a long time but has become more tangible in the beginning of 2009. Critical voices have been raised about the design of incentive programs and what types of performance actually are rewarded. Aim: The aim of this thesis is to describe how incentive programs for CEO in companies listed on Stockholm Stock Exchange are designed. We will also analyze if these programs has created value for shareholders in form of dividends and stock value. Based on this we will highlight what we consider are the most important criteria’s to create value when designing an incentive program for CEO. Implementation: To fulfill the thesis aim the survey was performed as a quantitative study based on secondary data. The empirical material has then been analyzed whit the help of existing theory’s within management. Result: Majority of the companies uses a combination between short-term and long-term incentive programs to motivate, preserve and recruit a competent management. To measure performance accounting based measures are mainly used but market based measures are also used. Our study indicates that there are a positive connection between handing out stocks, as a reward, and value creation.

No description available.

Objective: The aim of this paper is to see if there are higher restructuring expenses under the item provision for the first year when a new president takes office. Method: The study was done by a quantitative study. Financial statements have been examined for companies listed on the OMX Stockholm Stock Exchange, Large Cap. We have examined all the companies’ annual reports between the years 2002-2008. We have looked at the experience of restructuring and other expenses that occur in the context of CEO change. In addition, a student t-test done to see whether a link exists between increased restructuring and CEO replacement. Results and Conclusion: The survey shows that there is no fixed happy that there are more restructurings in the item provision for the first year when a new president takes office. Therefore, we cannot be based on the survey results give us that Big Bath Accounting exists among companies listed on the OMX Stockholm Exchange Large Cap, and this in the post restructuring of CEO replacement. Draft implicitly Research: An interesting research could be tested taking into account parameters other than restructuring to investigate the existence of Big Bath Accounting. Examples of these parameters can be depreciation of assets. Another interesting research would be conducted by examining all the OMX Stockholm Stock Exchange. And divide companies sect oral and thus see if the phenomenon Big Bath is more prevalent in certain types of industry.