Bakgrund och problem: Det har länge varit populärt bland de inhemska börsbolagen att använda olika typer av ersättningar som ett sätt att motivera sina anställda. Under början av 2000-talet uppdagades ett antal bolagsskandaler som gjorde att allmänheten började se bonus som ett begrepp för ohederlighet. Bland förlorarna i dessa skandaler var aktieägarna som när kurserna föll förlorade de delar av sitt sparade kapital. Syftet och avgränsningar: Syftet med denna undersökning är att utifrån ett aktieägarperspektiv undersöka hur den kortsiktiga rörliga ersättningen för svenska börsföretags verkställande direktörer förhåller sig till ägarnas intressen. Samt att analysera hur detta har ändrats över tiden. Undersökningen kommer enbart att omfatta rörlig lön till företagens verkställande direktörer på Stockholmsbörsens A-lista. Metod: Den data som kommer att inhämtas i den här uppsatsen kommer ifrån årsredovisningar, artiklar och en intervju. Vi har själva handplockat de 16 bolag utav 33 bolag som finns på stockholmsbörsens A-lista som har olika verksamhetsinriktningar. Slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de undersökta företagen följer aktiespararnas rekommendationer om hur den rörliga lönen skall beräknas. Vi anser dock att som bonusprogrammen är utformade idag är den rörliga lönen oftast en mer lönsam affär för den verkställande direktören än aktieägarna. Den rörliga lönen ökar ofta med det mångdubbla mot vad som presteras gentemot företag.

The goal of this study is to examine how the market reacts when information about the exchange of a CEO becomes public. It also examines factors such as gender and whether the departure was voluntary or not, discerning if the market behaves differently concerning any of these aspects.To achieve this, the study was performed using an event study. The selection consisted of 48 companies on the Stockholm Stock Exchange, who had during the years 2005 to 2008 underwent a change in leading management. These units were submitted to hypothesis tests, to determine if an abnormal return was attained during the event window. The tests were performed on the units as a whole, and divided up after gender and whether the departure was voluntary or not.The results of the study show no statistically significant abnormal return caused by the announcement of a CEO exchange. There were however some indications of a deviation when the units were divided between voluntary and involuntary departure, though not strong enough to be considered significant. Not even when the days of the event window were divided and examined separately, did the results show any significant reaction. This can be an indication that the semi‐strong version of the Efficient Market Hypothesis is not at work.

Uppsatsen behandlar principal- agentproblematiken mellan aktieägare och vd. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan andelen rörlig ersättningsnivå till vd och företagsvärde mätt som Tobins Q. Data insamlas från Datastream samt årsredovisningar under åren 2004-2007 och regressionsanalys genomförs för att studera hur vd-ersättning samt andra kontrollvariabler (lönsamhet, kapitalstruktur och företagsstorlek) påverkar företagsvärdet. Resultaten visar att andel rörlig ersättning till vd samt företagsstorlek uppvisar ett positivt signifikant samband med företagsvärdet. Lönsamhet uppvisar starkast koppling till företagsvärdet. Vidare finnes att kapitalstrukturen är icke signifikant i samtliga regressioner. Resultaten stöder agentteorin att ökad rörlig ersättning ökar företagsvärdet genom att minska agentkostnaderna.

Syftet med uppsatsen är att genom en eventstudie undersöka vilken påverkan VD- bytenhar haft på aktiekursens upp- och nedgångar beroende på företagsstorlek samt frivillig eller ofrivillig avgång.

Industrialiseringen de senaste århundrandena har medfört att välståndet i många länder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen också medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillräckligt stora och mäktiga kan även skada sin sociala omgivning genom att ignorera frågor som gäller till exempel anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Krav har därför kommit från omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan på miljön och samhället. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt. Syftet med denna studie är att förklara hur VD-relaterade faktorer påverkar företags CSR-redovisning. En deduktiv ansats och en kvantitativ metod har valts. Med hjälp av befintlig teori har tolv hypoteser tagits fram för att testas empiriskt. Hypoteserna berör hur VD-variablerna ålder, besittningstid, branscherfarenhet, ägande, bonus och kön påverkar CSR-redovisningen i ett företag. Studien slår fast att det finns ett negativt samband mellan VD-ägande och CSR-redovisning men att det inte finns något stöd för att VD-besittningstid, VD-branscherfarenhet, VD-ålder, VD-bonus eller VD-kön påverkar CSR-redovisningen. Faktumet att VD-ägande och CSR-redovisning var negativt korrelerade var inte i linje med de teorier som användes i studien vilka föreslog att sambandet skulle vara positivt. Studien har således uppdagat att befintliga teorier behöver utvecklas ytterligare för att förklara hur VD-ägande påverkar CSR-redovisning. / The industrialization of the society the last centuries has led to a great increase of wealth in many countries. However, the progress has also brought damage upon ecosystems, land, air and water. Organizations that become big and powerful enough can also damage their social environment by ignoring issues concerning labor practices, human rights, society and product responsibility. Demands have risen for the companies to minimize their bad influence on the environment and the society. Because of this, CSR-disclosure has become a hot topic. The purpose of this study is to explain how the CEO affects CSR-disclosure. A deductive approach and a quantitative method has been used. Twelve hypothesis were developed from existing theory and then tested empirically. The hypothesis consider how the CEO-variables age, tenure, experience of the industry, ownership, bonus and gender affects CSR-disclosure. The study concludes that CEO-ownership is negatively correlated with CSR-disclosure and that CEO-tenure, CEO´s experience of the industry, age of CEO, CEO-bonus and CEO-gender does not affect CSR-disclosure. Even though theory proposed that CEO-ownership would be positively correlated with CSR-disclosure, the study finds that the correlation is negative. The study has discovered that the existing theories have to be further developed in order to explain how the CEO affects CSR-disclosure.

No description available.

Syftet i denna studie är att undersöka förekomsten av resultatmanipulering samt graden av dess förekomst under året för ett vd-byte och året efterföljande ett vd-byte. Tidigare forskning har visat att resultatmanipulering förekommer och att fenomenet i amerikanska och australiensiska företag är kopplat till vd-byten där resultatmanipulering har använts för att sänka resultatet under året för vd-bytet och sedan i syfte att höja resultatet under åren efter ett vd-byte. Urvalet utgörs av företag ur Stockholmsbörsens Large Cap-lista registrerade under perioden 2006 till 2009. Efter bortfall är antalet företag i urvalet 48. Metoden är kvantitativ och består av insamling av sekundärdata. Jones modifierade modell används för att mäta förekomsten av resultatmanipulering och sedan undersöks dess samband med vd-byte. Resultatet visar att resultatmanipulering förekommer samt att företagen tenderade att justera resultaten neråt. Sambandet mellan vd-byten och resultatmanipulering var inte signifikant, men resultatmanipulering förekom i stor utsträckning under året efter ett vd-byte relativt övriga år.

På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och pragmatik. I ABL återfinns sedan normer som är grundade på samhällets gemensamma uppfattning av dessa begrepp. Genom att stödja sig på ABL föreslås en möjlighet för bolagsledningen att få vägledning för vad som är moraliskt och etiskt riktigt i samband med uppdraget i aktiebolaget. Studien beskriver även vad ett aktiebolag är. Kännetecknande för aktiebolaget är att samverkan har knutits till ett bundet förmögenhetstillskott och inte till ägarna personligen. Det finns i huvudsak två typer av aktiebolag, publika och privata. I studien studeras de publika bolagen, då det i regel är denna typ av bolag som har flera ägare. Aktiebolaget består i sin tur av i huvudsak fyra bolagsorgan; bolagsstämman, revisorerna, styrelsen och VD. Styrelsens uppgift beträffande förvaltningen av bolaget är enligt ABL av mera övergripande karaktär och VD:s uppgift är mera kortsiktig och verksamhetsnära. Studien undersöker, genom intervjuer aktiva VD:ar och deras uppdrag i svenska publika aktiebolag från tre olika branscher, produktions-, försäljnings- och tjänstebranschen. Respondenterna beskriver uppdraget som att det innebär att ha en övergripande kontroll och insikt i den löpande verksamheten, samt att förvalta bolaget i enlighet med ägarnas intressen och enligt styrelsens riktlinjer. VD skall även ha ett fast grepp om den löpande verksamheten, ligga ett steg före och vara beredd på det oförutsedda med en bibehållen kontroll över bolaget. En beskrivning som i stora drag stämmer med ABL:s bild av förvaltningen. En eventuell motstridighet påträffats i undersökningen, det är den långsiktiga delen av uppdraget, där ABL beskriver VD-uppdraget som mera kortsiktigt än styrelseuppdraget. I studien påträffas inga hinder för att stödja sig på ABL i samband med VD-uppdraget men avsikten med studien är inte att dra generella slutsatser. Tanken bakom studien är istället att uppmärksamma, och avsikten med denna studie är att visa på en möjlighet, att lagen kan vara ett sätt att bringa klarhet i etikpratet. Frågan är om ABL inte kan vara ett hjälpmedel för att förtydliga etikpratet och påvisa en form av vägledning för bolagsledningen och framtida ledare som skall sätta normer i organisationen och med hjälp av dessa normer styra bolaget rätt?

Ett processbolag är ett bolag vars huvudsyfte är att driva en process åt sin huvudman. Enligt huvudregeln i rättegångsbalken skall den förlorande parten stå för den vinnande partens rättegångskostnader. Vid det fall att en person använder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försätta bolaget i konkurs och därmed undvika att betala det stora belopp som krav på rättegångskostnader oftast utgör. Huvudregeln i aktiebolagslagen är att vare sig aktieägare eller någon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets åtaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i praxis för när undantag görs ifrån denna huvudprincip och man ålägger aktieägare eller annan med "bestämmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder. Denna princip kallas för ansvarsgenombrott. I doktrin går åsikterna isär när det gäller denna princip. Vissa författare anser att någon praxis som ger stöd för ett ansvarsgenombrottsinstitut inte existerar eller att det åtminstone är omöjligt att dra några säkra slutsatser om en eventuell utformning. Andra författare kan se tydliga principer utvecklade och har även ställt upp kriterier för när ansvarsgenombrott kan anses vara för handen. När det gäller processbolag diskuteras frågan inte i någon vidare utsträckning i vare sig praxis eller doktrin. Med det nya rättsfallet T 3004-08 (Punctatorfallet) har dock frågan fått nytt liv. Det rör sig här om ett enormt utstuderat användande av aktiebolagsformen för att genom ett processbolag undgå ansvar för rättegångskostnaderna i målet. Jag sätter i denna uppsats existerande rättskällor i relation till detta nya rättsfall för att utröna huruvida användandet av ett processbolag är grund för att tillämpa principerna om ansvarsgenombrott eller ej.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren. Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k. Pollyannaeffekten, d.v.s. strävan att skapa en i alla lägen positiv bild av sig själv, är ett starkt villkor i genren. Detta är en så stark genrelag att VD för att inte bryta mot den byter argumentationsstrategi. För att till varje pris vidmakthålla sin positiva bild använder VD som sista utväg statuslärans sista steg och försöker föra över diskussionen till något annat. Under finanskrisen försökte de fyra storbankerna att utifrån sina respektive förutsättningar distansera sig från banksektorns förtroendekris. Fokus riktades istället mot kunder, konkurrenter och till och med andra länder. Trots det förmodat ökade inflytandet enligt intressentmodeller framgår det också att det är aktieägarna som VD ser som sin publik.