<p>The goal of this study is to examine how the market reacts when information about the exchange of a CEO becomes public. It also examines factors such as gender and whether the departure was voluntary or not, discerning if the market behaves differently concerning any of these aspects.To achieve this, the study was performed using an event study. The selection consisted of 48 companies on the Stockholm Stock Exchange, who had during the years 2005 to 2008 underwent a change in leading management. These units were submitted to hypothesis tests, to determine if an abnormal return was attained during the event window. The tests were performed on the units as a whole, and divided up after gender and whether the departure was voluntary or not.The results of the study show no statistically significant abnormal return caused by the announcement of a CEO exchange. There were however some indications of a deviation when the units were divided between voluntary and involuntary departure, though not strong enough to be considered significant. Not even when the days of the event window were divided and examined separately, did the results show any significant reaction. This can be an indication that the semi‐strong version of the Efficient Market Hypothesis is not at work.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania. Storleken på den totala ersättningen varierar relavtivt kraftigt mellan de i topp och de som befinner sig i botten – mellan 44,7 MSEK och 0,5 MSEK. Utifrån de tester som gjordes i SPSS framgick det att ”MVA” och ”Total ersättning” hade starkast korrelation.<strong></strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong>I flertalet årsredovisningar framgår det tydligt att företagen betalar ut rörlig ersättning för att kunna rekrytera och behålla tillräckligt kompetent personal. De ska sedan uppfylla vissa prestationskriterier för att denna belöning skall betalas ut, vilket är ett bevis på att det alltså är prestationen som är grundande vid bestämmelser över storlek på den rörliga ersättningen. Oftast framgår det sällan specifikt vilka dessa prestationskriterier är. Detta kan man säga bekräftar de resultat som denna studie har kommit fram till. Det bör dock inte fastställas att det är just ”MVA”, som är den variabel, som företagen faktiskt grundar den rörliga ersättningen på.</p> / <p><strong>Background: </strong>Bonus systems became more frequently used during the 1980s and have since then, been a very much disputed subject, especially with today's situation with a great financial crisis. A number of articles have discussed this subject about companies paying their CEOs large sums despite of the hard financial situation. Different reasons are presented for how a company bases the incentive pay to the CEO, which is dependent on different types of variables.</p><p><strong>Purpose: </strong>To study which type of variable that shows the strongest correlation with CEO incentive pay, and to study if any of them affect the CEO endangerment. </p><p><strong>Method: </strong>The study takes a quantitative approach and methodology, where secondary data has been collected through studies of the companies' annual reports. This research approaches the problem deductively by applying the selected theories on the outcome of the study.  </p><p><strong>Results: </strong>ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge and Scania are the five companies that have paid the largest salary to their CEOs during 2008. The salary size is very variable between the companies and ranges between SEK 44,7 Millions and SEK 0,5 Million. A number of tests have been run in the statistical data program, SPSS, and the results showed that the strongest correlation was between "MVA" and "CEO salary".<strong></strong></p><p><strong>Conclusions: </strong>Most of the companies' Annual reports show that compensation is paid in order to recruit and to keep the most competent personnel. There are a number of criterions based on performance that must be fulfilled for the compensation to be paid, which however are not specified in the Annual reports. This confirms the results given in this study. However, no final conclusions should be drawn about "MVA, being the actual variable that the incentive pay is based upon.</p>

<p>Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som <em>Typ av Avgång</em> samt<em> </em>bransch.<em> </em>De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är <em>Den effektiva marknadshypotesen </em>respektive<em> Agentteorin.</em> Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.</p><p> </p>

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något samband mellan företags värdeskapande och nivå på ersättning till VD. Metod: Den metod som används i denna studie är deduktiv, då undersökningsmaterialet till störst del består av årsredovisningar. Utifrån årsredovisningarna beräknas ett specifikt EVA-värde för varje företag. Resultat/Slutsats: Av jämförelsen mellan EVA/Sysselsatt kapital och en VD:s totala ersättning kan inget direkt samband påvisas. En anledning till detta torde vara att modellen ställer höga krav på värdeskapande. Detta medför möjligen att företagen använder andra system för utvärdering av ersättningsnivåer, exempelvis utvecklingen av börskursen. Studien kompletteras med en jämförelse av ersättningsnivå och börsvärde. Resultaten av denna granskning är att samband mellan de båda kan bevisas. En trolig anledning till att ersättningsnivåerna verkar vara generösare i företag med högre börsvärde kan vara att dessa företagsledare har ett större ansvar.

No description available.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar. Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania. Storleken på den totala ersättningen varierar relavtivt kraftigt mellan de i topp och de som befinner sig i botten – mellan 44,7 MSEK och 0,5 MSEK. Utifrån de tester som gjordes i SPSS framgick det att ”MVA” och ”Total ersättning” hade starkast korrelation. Slutsatser: I flertalet årsredovisningar framgår det tydligt att företagen betalar ut rörlig ersättning för att kunna rekrytera och behålla tillräckligt kompetent personal. De ska sedan uppfylla vissa prestationskriterier för att denna belöning skall betalas ut, vilket är ett bevis på att det alltså är prestationen som är grundande vid bestämmelser över storlek på den rörliga ersättningen. Oftast framgår det sällan specifikt vilka dessa prestationskriterier är. Detta kan man säga bekräftar de resultat som denna studie har kommit fram till. Det bör dock inte fastställas att det är just ”MVA”, som är den variabel, som företagen faktiskt grundar den rörliga ersättningen på. / Background: Bonus systems became more frequently used during the 1980s and have since then, been a very much disputed subject, especially with today's situation with a great financial crisis. A number of articles have discussed this subject about companies paying their CEOs large sums despite of the hard financial situation. Different reasons are presented for how a company bases the incentive pay to the CEO, which is dependent on different types of variables. Purpose: To study which type of variable that shows the strongest correlation with CEO incentive pay, and to study if any of them affect the CEO endangerment.  Method: The study takes a quantitative approach and methodology, where secondary data has been collected through studies of the companies' annual reports. This research approaches the problem deductively by applying the selected theories on the outcome of the study.   Results: ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge and Scania are the five companies that have paid the largest salary to their CEOs during 2008. The salary size is very variable between the companies and ranges between SEK 44,7 Millions and SEK 0,5 Million. A number of tests have been run in the statistical data program, SPSS, and the results showed that the strongest correlation was between "MVA" and "CEO salary". Conclusions: Most of the companies' Annual reports show that compensation is paid in order to recruit and to keep the most competent personnel. There are a number of criterions based on performance that must be fulfilled for the compensation to be paid, which however are not specified in the Annual reports. This confirms the results given in this study. However, no final conclusions should be drawn about "MVA, being the actual variable that the incentive pay is based upon.

Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som Typ av Avgång samt bransch. De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är Den effektiva marknadshypotesen respektive Agentteorin. Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.

No description available.

Sammanfattning Koncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen. Eftersom en koncernchef som inte är, VD eller styrelseledamot, inte ingår i personkategorin i skadeståndsregeln i 15:1 ABL så träffas han formellt sett inte av denna regel. Även om en direkt tillämpning av 15:1 inte är möjlig på en koncernchef finns det, enligt min mening, starka ändamålsskäl att överväga en analog tillämpning av 15:1 ABL. I uppsatsen redovisas och diskuteras ett antal olika lösningar på koncernchefens ansvar. Slutligen utvärderas nuvarande reglering och förslag till förändringar ges.