Bakgrund Det diskuteras mycket idag om ersättningar till verkställande direktörer (Vd) och storleken på dessa. Många har synpunkter på den enligt dem väldigt höga ersättningen och framförallt är många kritiska till de stora bonusar som tilldelas till företagsledare. Samtidigt är det ägarna som genom representation i styrelse och på bolagstämma bestämmer ersättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ägarbilden och andel rörlig lön till den verkställande direktören. Metod I studien tillämpas en deduktiv forskningsansats där vi utgått från existerande teorier och tidigare empirisk forskning för att skapa en hypotes som sedan kan bekräftas eller förkastas. Hypotesen testas genom en kvantitativ metod där data samlats in över 56 stycken svenska bolag för att sedan testas med statistisk regressionsanalys. Slutsats Undersökningen visar att det finns ett negativt samband mellan ett större ägande och andel rörlig ersättning till verkställande direktör.

<p><p>Uppsatsen behandlar principal- agentproblematiken mellan aktieägare och vd. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan andelen rörlig ersättningsnivå till vd och företagsvärde mätt som Tobins Q. Data insamlas från Datastream samt årsredovisningar under åren 2004-2007 och regressionsanalys genomförs för att studera hur vd-ersättning samt andra kontrollvariabler (lönsamhet, kapitalstruktur och företagsstorlek) påverkar företagsvärdet. Resultaten visar att andel rörlig ersättning till vd samt företagsstorlek uppvisar ett positivt signifikant samband med företagsvärdet. Lönsamhet uppvisar starkast koppling till företagsvärdet. Vidare finnes att kapitalstrukturen är icke signifikant i samtliga regressioner. Resultaten stöder agentteorin att ökad rörlig ersättning ökar företagsvärdet genom att minska agentkostnaderna.</p></p>

<p>Bakgrund och problem: Det har länge varit populärt bland de inhemska börsbolagen att använda olika typer av ersättningar som ett sätt att motivera sina anställda. Under början av 2000-talet uppdagades ett antal bolagsskandaler som gjorde att allmänheten började se bonus</p><p>som ett begrepp för ohederlighet. Bland förlorarna i dessa skandaler var aktieägarna som när kurserna föll förlorade de delar av sitt sparade kapital.</p><p>Syftet och avgränsningar: Syftet med denna undersökning är att utifrån ett aktieägarperspektiv undersöka hur den kortsiktiga rörliga ersättningen för svenska börsföretags verkställande direktörer förhåller sig till ägarnas intressen. Samt att analysera hur detta har ändrats över tiden. Undersökningen kommer enbart att omfatta rörlig lön till företagens verkställande direktörer på Stockholmsbörsens A-lista.</p><p>Metod: Den data som kommer att inhämtas i den här uppsatsen kommer ifrån årsredovisningar, artiklar och en intervju. Vi har själva handplockat de 16 bolag utav 33 bolag som finns på stockholmsbörsens A-lista som har olika verksamhetsinriktningar.</p><p>Slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de undersökta företagen följer aktiespararnas rekommendationer om hur den rörliga lönen skall beräknas. Vi anser dock att som bonusprogrammen är utformade idag är den rörliga lönen oftast en mer lönsam affär för</p><p>den verkställande direktören än aktieägarna. Den rörliga lönen ökar ofta med det mångdubbla mot vad som presteras gentemot företag.</p>

A Thesis submitted to The University of Arizona College of Medicine - Phoenix in partial fulfillment of the requirements for the Degree of Doctor of Medicine. / Children with prolonged mechanical ventilation after cardiac surgery have a higher risk for poor outcome due to a variety of ventilator‐associated morbidities. It therefore becomes essential to identify these children at higher risk of prolonged mechanical ventilation as well as find methods to identify children ready to be extubated as early as possible to avoid these complications. One physiological variable, the pulmonary dead space fraction (VD/VT), has been suggested as a possible indicator of prolonged mechanical ventilation. VD/VT essentially measures the amount of ventilated air that is unable to participate in gas exchange. Can VD/VT be used successfully in children undergoing cardiac surgery to identify those at risk for prolonged mechanical ventilation and identify those ready for extubation? Retrospective chart review of 461 patients at Phoenix Children’s Hospital in the Pediatric Cardiac Intensive Care Unit since the initiation of standard application of the Philips NM3 monitors in October 2013 through December 2014. From the 461 patients screened, only 99 patients met all the inclusion criteria. These 99 patients consisted of 29 patients with balanced single ventricle physiology and 61 patients with two ventricle physiology. Initial postoperative and pre‐extubation VD/VT values correlated with length of mechanical ventilation for patients with two ventricle physiology but not for patients with single ventricle physiology. Additionally, pre‐extubation VD/VT values of greater than 0.5 indicated higher rates of extubation failure in two ventricle patients. Conclusion: For children with two ventricle physiology undergoing cardiac surgery, VD/VT should be used clinically to estimate the length of mechanical ventilation for these children. VD/VT should also be checked in these patients before attempting to extubate. If VD/VT is found to be higher than 0.5, extubation should not be attempted since the patient is at a much higher risk for extubation failure.

The purpose of the study is to empirically examine if there is any abnormal reaction from the stockholders on the Stockholm Stock Exchange and what could explain the reaction associated with a CEO-change. To be able to examine the subject, we chose to do research on whether the returns on a company’s stocks changes by calculating the actual returns and comparing these to the expected returns in a market model, which has been used frequently in previous and similar research. Through measures of return such as abnormal returns, average abnormal returns and cumulative average abnormal returns we examine if there are any significant reactions on the stock market by isolating the event of a CEO-change within chosen estimation and event-windows. To ensure that the study is relevant and credible, we chose to apply an event study which has been used in earlier studies and research. We have included 130 CEO-changes on the Stockholm Stock Exchange during the period 2000-2019 and have through the above-mentioned measurements of return examined how the market reacts to a CEO-change. To further try to explain what affects the reaction, a regression-analysis was conducted with numerous independent variables and the cumulative abnormal returns as the dependent variable. The empirical research has been put into relation to well-known theories and previous studies about CEO-changes for interpretation and analysis. The result indicates that no significant reactions have occurred on the Stockholm Stock Exchange associated with a CEO-change. However, the regressionanalysis shows some significant values on a few of the examined independent variables such as presentation of a new obligatory CEO, the company’s historical stock-returns and how long the CEO has held his position as the CEO. The conclusion of the study, which answers our main problem, is that there is no significant reaction on the Stockholm Stock Exchange associated with a CEO-change.

Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iämnet tycks oändligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhållaoss till. Att lära sig något om ledarskapets villkor tycks således vara intressant för mångaav oss.Företagsledaren som person ägnas stor uppmärksamhet i media, och tenderar då attantingen beskrivas som superhjälte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena när det gäller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats på företagenshemsidor där VD väljer att tala till oss, närmare bestämt under vinjetten ”VD har ordet”.Som företagets främsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch då företagens hemsida är en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ”arena”.Det jag ville ta reda på i min studie var hur företeelsen ”VD har ordet” konstrueras ochvad denna konstruktion kan säga oss om ledarskapet idag. När VD har ordet – vad väljerman att säga?Syftet med uppsatsen är att titta på hur konstruktionen av ”VD har ordet” på företagenswebbsidor bidrar till skapandet av ett ledarideal och att beskriva hur detta ideal ser ut.Uppsatsämnet är behandlat utifrån en kvalitativ ansats och med ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv. En utgångspunkt är att jag inte betraktar språket somen exakt representation av verkligheten och att människan både är och skapar sinverklighet. Föreställningen vad ledarskap ”är” och hur det utförs bestäms av de socialakonstruktioner som uppstår i samspelet mellan ledaren och ”de ledda”.Under vinjetten ”VD har ordet” är kapitallogiken i form av vinstmarginaler och nyckeltalfortfarande det dominerande temat men det verkar vara på väg att ändras. Jag ser att VDäven väljer att beskriva affärsmodell, organisationsmodell, produkt eller för ettresonemang som sträcker sig utanför dessa teman. De ökande antal teman ochväxlingarna i utformning och ton i texterna visar sig dock inte vara tecken på någondjupare förändring i vad man egentligen säger. Resultatet av studien blev således att jagfann en VD som i sitt vd-ord uppehåller sig runt självklarheter och kommunicerar genom”icke-kommunikation”. Det som uppnås med denna konstruktion handlar troligen inte omatt förmedla visioner eller värderingar utan är snarare ett sätt att upprätthållaorganisationen, bevara stabilitet och inge förtroende. VD har ordet – och upptäckten jaggör är att dessa ord egentligen är en form av ”icke-kommunikation”. / Uppsatsnivå: C

<p>Sammanfattning</p><p>Koncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen. Eftersom en koncernchef som inte är, VD eller styrelseledamot, inte ingår i personkategorin i skadeståndsregeln i 15:1 ABL så träffas han formellt sett inte av denna regel. Även om en direkt tillämpning av 15:1 inte är möjlig på en koncernchef finns det, enligt min mening, starka ändamålsskäl att överväga en analog tillämpning av 15:1 ABL. I uppsatsen redovisas och diskuteras ett antal olika lösningar på koncernchefens ansvar. Slutligen utvärderas nuvarande reglering och förslag till förändringar ges.</p>

<p>På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och pragmatik. I ABL återfinns sedan normer som är grundade på samhällets gemensamma uppfattning av dessa begrepp. Genom att stödja sig på ABL föreslås en möjlighet för bolagsledningen att få vägledning för vad som är moraliskt och etiskt riktigt i samband med uppdraget i aktiebolaget.</p><p>Studien beskriver även vad ett aktiebolag är. Kännetecknande för aktiebolaget är att samverkan har knutits till ett bundet förmögenhetstillskott och inte till ägarna personligen. Det finns i huvudsak två typer av aktiebolag, publika och privata. I studien studeras de publika bolagen, då det i regel är denna typ av bolag som har flera ägare. Aktiebolaget består i sin tur av i huvudsak fyra bolagsorgan; bolagsstämman, revisorerna, styrelsen och VD. Styrelsens uppgift beträffande förvaltningen av bolaget är enligt ABL av mera övergripande karaktär och VD:s uppgift är mera kortsiktig och verksamhetsnära. Studien undersöker, genom intervjuer aktiva VD:ar och deras uppdrag i svenska publika aktiebolag från tre olika branscher, produktions-, försäljnings- och tjänstebranschen. Respondenterna beskriver uppdraget som att det innebär att ha en övergripande kontroll och insikt i den löpande verksamheten, samt att förvalta bolaget i enlighet med ägarnas intressen och enligt styrelsens riktlinjer. VD skall även ha ett fast grepp om den löpande verksamheten, ligga ett steg före och vara beredd på det oförutsedda med en bibehållen kontroll över bolaget. En beskrivning som i stora drag stämmer med ABL:s bild av förvaltningen. En eventuell motstridighet påträffats i undersökningen, det är den långsiktiga delen av uppdraget, där ABL beskriver VD-uppdraget som mera kortsiktigt än styrelseuppdraget. I studien påträffas inga hinder för att stödja sig på ABL i samband med VD-uppdraget men avsikten med studien är inte att dra generella slutsatser. Tanken bakom studien är istället att uppmärksamma, och avsikten med denna studie är att visa på en möjlighet, att lagen kan vara ett sätt att bringa klarhet i etikpratet. Frågan är om ABL inte kan vara ett hjälpmedel för att förtydliga etikpratet och påvisa en form av vägledning för bolagsledningen och framtida ledare som skall sätta normer i organisationen och med hjälp av dessa normer styra bolaget rätt?</p>

<p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något samband mellan företags värdeskapande och nivå på ersättning till VD.</p><p>Metod: Den metod som används i denna studie är deduktiv, då undersökningsmaterialet till störst del består av årsredovisningar. Utifrån årsredovisningarna beräknas ett specifikt EVA-värde för varje företag.</p><p>Resultat/Slutsats: Av jämförelsen mellan EVA/Sysselsatt kapital och en VD:s totala ersättning kan inget direkt samband påvisas. En anledning till detta torde vara att modellen ställer höga krav på värdeskapande. Detta medför möjligen att företagen använder andra system för utvärdering av ersättningsnivåer, exempelvis utvecklingen av börskursen.</p><p>Studien kompletteras med en jämförelse av ersättningsnivå och börsvärde. Resultaten av denna granskning är att samband mellan de båda kan bevisas. En trolig anledning till att ersättningsnivåerna verkar vara generösare i företag med högre börsvärde kan vara att dessa företagsledare har ett större ansvar.</p>

No description available.