Syfte: Syftet med studien är att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgången goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell nedskrivning av goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrå som företaget använder sig av. Metod: För att lyckas svara på syftet granskas företagens årsredovisningar. För att få ett brett spann på studien kommer samtliga företags årsredovisningar mellan åren 2005 – 2009 att granskas. Det vi tittar på i balansräkningarna är framförallt hur goodwillposten har utvecklats. Vidare kommer vi även att betrakta vem som är VD på företaget samt vilken revisionsbyrå företaget använder sig utav respektive år. Via affärsvärldens hemsida har vi tagit fram vilken bransch samtliga företag är verksamma inom. Samtliga faktorer har sammanställts samt bearbetats med hjälp av χ2 - test.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av vd-byte. Delsyftet är att undersöka om andra variabler såsom finansiellt resultat, avgångstyp och företagsstorlek kan ha en påverkan på aktiekursen. Metod: För att kunna mäta marknadsreaktionen vid tillkännagivande av vd-byte har en eventstudie tillämpats. En hypotesprövning har även gjorts för att ge svar på frågeställningarna och beräkna om det förekommer något samband mellan händelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet består av 60 vd-avgångar som skett under en tioårsperiod, år 2001-2011. Företagen är tagna från Stockholmsbörsen där hälften är klassade som stora och hälften som små bolag. Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkännagivande av vd-byte. Undersökningen har visat att små bolag har en högre volatilitet än stora bolag. Frivilliga avgångar påverkades mindre och höll aktiekursen på en positiv nivå jämfört med de ofrivilliga avgångarna. De företag som redovisat bra finansiellt resultat året före vd-byte sjönk mer vid publiceringen av vd-byte än de som redovisat dåligt finansiellt resultat.

Sammanfattning Kandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet. Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006 Författare: Christina Nilsson och Helena Stare Handledare: Håkan Locking och Klas Sandén Titel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? – Ett empiriskt test av tre teorier Backgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren. Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget. Hypotes B: Desto fler ledande befattningshavare ett företag har desto större skillnad är det mellan deras lön och den verkställande direktörens lön. Hypotes C: Förändringen i den verkställande direktörens kompensation är beroende av aktieägarnas värdeförändring. Metod: Vi valde att genomföra vår undersökning på företag som var registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Vi begränsade oss till företag som redovisat i svenska kronor i sina årsredovisningar. All datainsamling har skett genom granskning av företagens årsredovisningar för åren 2000 till 2005. Slutsatser: Efter våra gjorda undersökningar kunde vi konstatera att ingen av teorierna själv kunde förklara den höga lönen. Däremot uteslöt vi inte att alla variabler påverkar den verkställande direktörens lön i verkligheten men de har inte bevisats vara tillfredställande för dessa 22 företag och under de sex åren vi granskat.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.</p><p>Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006</p><p>Författare: Christina Nilsson och Helena Stare</p><p>Handledare: Håkan Locking och Klas Sandén</p><p>Titel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? – Ett empiriskt test av tre teorier</p><p>Backgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.</p><p>Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget. Hypotes B: Desto fler ledande befattningshavare ett företag har desto större skillnad är det mellan deras lön och den verkställande direktörens lön. Hypotes C: Förändringen i den verkställande direktörens kompensation är beroende av aktieägarnas värdeförändring.</p><p>Metod: Vi valde att genomföra vår undersökning på företag som var registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Vi begränsade oss till företag som redovisat i svenska kronor i sina årsredovisningar. All datainsamling har skett genom granskning av företagens årsredovisningar för åren 2000 till 2005.</p><p>Slutsatser: Efter våra gjorda undersökningar kunde vi konstatera att ingen av teorierna själv kunde förklara den höga lönen. Däremot uteslöt vi inte att alla variabler påverkar den verkställande direktörens lön i verkligheten men de har inte bevisats vara tillfredställande för dessa 22 företag och under de sex åren vi granskat.</p>

En genomgående tråd i den här uppsatsen är de åtstramningar som på senare år har genomförts i den finansiella sektorn. Syftet är att ge en bild av det aktuella rättsområdet med huvudfokus på ansvarsregler för ett bolags ledning samt det gällande penningtvättsregelverket. Lagstiftningens ändamål ska presenteras och olika delar av den ska lyftas fram och utvärderas för att på så vis belysa problematiska aspekter. Uppsatsen utgör en kritisk granskning av de nya sanktionsreglerna mot styrelse och verkställande direktör i ljuset av gällande penningtvättsregelverk. Vid den här granskningen intas även i huvudsak ett aktörsperspektiv. Avsikten är att ge en bild av lagstiftningen och regelverken generellt som riktar sig till finansbranschen och därigenom belysa vissa problemställningar. Det betyder inte att uppsatsen ska betraktas som en allmän kritik mot de finansiella regelverken. Merparten av regelverken bör kunna betraktas som direkt nödvändiga för att sektorn ska fungera på ett godtagbart sätt. Däremot är det ur rent konstruktiv synpunkt i samma grad nödvändigt att kunna peka på brister och problemställningar som uppstått eller kan tänkas uppstå till följd av delar av regelverken.

No description available.

No description available.

Den här studien syftar till att undersöka huruvida det förekommer en abnormal avkastning när en kvinna tillkännages som ny VD samt se om det föreligger en signifikant skillnad jämfört med när en man tillkännages som ny VD. Vidare undersöks även vilka faktorer som har betydelse för den abnormala avkastningen. Studien använder en kvantitativ metod genom en eventstudie för att undersöka den påverkan som tillkännagivandet av en kvinnlig respektive manlig VD har på aktiekursen. Urvalet består av 37 tillkännagivanden av kvinnliga VD:s, vilka matchats med lika många tillkännagivanden av manliga VD:s. Studiens omfång har avgränsats till bolag som är noterade på Main Market och First North på Stockholmsbörsen. Resultaten visar att det inte föreligger en abnormal avkastning som är signifikant skild från noll för tillkännagivanden av varken manliga eller kvinnliga VD:s. Vidare visar studien att storleken på bolagen har en signifikant positiv påverkan på en abnormal avkastningen vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s, men inte för manliga. Slutligen fann studien inte signifikanta samband mellan abnormal avkastning och variablerna bransch och externt respektive internt tillsatt VD.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av eventuella skillnader mellan fyra länder vad det gäller bonus till VD. Företagen som undersöks är ifrån Sverige, Storbritannien, USA och Norge. I uppsatsen redovisas teorier kring ersättningar och regelverk. Teorierna leder fram till tre stycken hypoteser som testas.Antal bolag från varje land som undersöks är 10 stycken, totalt 40 stycken. Bolagen har valts ut ifrån börslistor där de största bolagen från varje land finns med.Metoden som valts för undersökningen är en kvantitativ metod. Årsredovisningar och Proxy Statements undersöktes för att generera data.Undersökningen resulterar i att de två första hypoteserna styrks och den tredje kan inte få något stöd utifrån de material som undersöks. Som avslutning så ges förslag till vidare forskning inom ämnet.

Inledning: Historiskt sett har Sverige varit skonade och haft förhållandevis få vd-byte. På senare år har dock omsättning på vd:ar ökat vilket aktualiserat frågan: ‘’Vem blir bolagets nya vd, när ett bolag skall rekrytera?’’. Rekryteringen påverkas av framför allt interna aktörer (styrelsen, styrelseordförande och tidigare vd) och det är dessa aktörers demografiska egenskapers (ålder, kön och nationalitet) påverkan som testas i studien. Syfte: Syftet med studien är förklara hur demografiska egenskaper, från styrelsen, styrelseordföranden och tidigare vd, påverkar valet vid rekrytering av ny vd. Metod: Undersökningen utgår från befintlig teori och har således en deduktiv ansats. Hypoteser formuleras utifrån teorin om homosocial reproduktion och utgår från de interna aktörerna styrelsen, styrelseordförande och tidigare vd. Kvantitativ metod tillämpas och omfattningen är samtliga bolag på OMX Stockholm som haft vd-byten under 2011-2016. Resultat och slutsats: Undersökningens resultat visar att det är styrelsen och styrelseordförande som påverkar den nya vd:ns nationalitet, vilket är i linje med antagandena från homosocial reproduktion. Resultatet visade inget stöd för ålder och kön från någon av aktörerna. / Introduction: Historically Sweden has had relatively few CEO-substitutions. In recent years the turnover on CEOs has increased, which has justified the question: “Who becomes the new CEO when a company is recruiting?” Recruitment is primarily influenced by internal players (the board, chairman of the board and former CEO) and the demographic characteristics (age, gender and nationality) of these actors tested in the study. Purpose: The purpose of the study is to explain how demographic characteristics, from the board, the chairman of the board and former CEO, affect the selection when recruiting a new CEO. Method: The study is based on existing theory and has a deduction method. Hypotheses are formulated on the basis of the theory of homosocial reproduction and based on the internal actors, the board, chairman of the board and former CEO. Quantitative method is applied and the extent is all companies in OMX Stockholm who had the CEO replaced in 2011-2016. Results and conclusion: The results of the survey show that it is the board and chairman of the board that influences the new CEO's nationality, which is in line with the assumptions of homosocial reproduction. The result showed no support for age and gender from any of the actors.