No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur elever i årskurs 5 uppfattar att skrivande på lärplatta påverkar deras skrivprocess, jämfört med skrivande för hand. Frågeställningar som har besvarats är: Vilka för- och nackdelar ser eleverna med att skriva på lärplatta? Hur uppfattar eleverna att skrivande på lärplatta skiljer sig från skrivande med papper och penna? För att besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med nio elever i årskurs fem. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv med synen på lärplattan som ett medierande verktyg visar resultatet att elever uppfattar lärplattan som ett snabbare och lättare skrivverktyg än papper och penna. Resultatet visar också att elevernas skrivprocess påverkas beroende av om de skriver för hand eller om de skriver på lärplatta. Detta eftersom lärplattans olika funktioner möjliggör en mer flytande skrivprocess där eleverna rör sig mellan skrivprocessens olika faser.

Digitalisering i utbildningen är användningen av digital teknik, vilket inkluderar datorer, mobila enheter, internet och mjukvaruapplikationer för att undervisa elever. Även om digitalisering i utbildningen har använts i många decennier, är detta första gången i och med Coronapandemin som olika teser prövas om digitalisering. När Coronapandemin tvingade över 190 länder att stänga sina skolor och byta till distansutbildning innebär det att fler än 85 % av eleverna över hela världen hamnade utanför den vanliga skolan i oktober 2020. Digitala verktyg kan hjälpa oss att överbrygga de utbildningsklyftor som har skapats av pandemin. Däremot behöver de användas med noggrann vägledning av lärare för att vara effektiva.   Det handlar inte bara om utrustning och teknologier, utan hur befintliga teknologier och verktyg hanteras och används. Vilka möjligheter och utmaningar finns genom användningen av digitala verktyg i undervisningen? Det finns olika studier som handlar om digitaliseringen av den svenska skolan. Tidigare forskning visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen har ökat. Det som belyses i den här studien är hur lärare i ämnet företagsekonomi använder digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar som de ser med användningen av digitala verktyg.  För att kunna undersöka detta valdes kvalitativ forskning i form av intervjuer som forskningsmetod.  Resultaten visar att lärarna anser att digitala verktyg hjälper dem att variera undervisningssätt, visualisera lektionsinnehållet och inkludera fler elever. Däremot finns det också en del utmaningar med användningen av digitala verktyg i ämnet företagsekonomi i gymnasiet.  Studien fokuserar på lärarnas syn, tankar och erfarenheter om digitala verktyg i undervisningen. Det skulle därför behövas fler studier kring hur eleverna tänker om användningen av digitala verktyg i undervisningen.

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av begrepp från det sociokulturella perspektivet, såsom artefakt, mediering och koordinationsprocessen. Studien har påvisat att pedagogerna anser att lärplattan är ett bra komplement och att den inte ersätter något annat i verksamheten. Pedagogerna uttrycker att lärplattan har många olika användningsområden, såsom ett hjälpmedel för att möta barns olika behov, den främjar barns sociala samspel och fungerar även som ett dokumentationsverktyg. De begränsningar som framkom var brist på tillgänglighet, tid och kompetens. Studien visade även att pedagogerna hade den tekniska kunskapen och efterfrågade mer inspiration kring hur lärplattan kan användas.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogernas syn på surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda på vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som pedagogiskt verktyg.Våra frågeställningar är:Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg?Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg?Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från olika skolor inom samma kommun.Resultatet för vår undersökning visar att pedagogens förhållningsätt till surfplattan som undervisningsverktyg påverkar elevens lust att lära. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll är att stötta och vägleda. Vidare visar undersökningen att pedagogerna anser att surfplattan ska ses som ett kompletterande verktyg till en traditionell undervisning. Med traditionell undervisning avses tryckta läroböcker, handskrivning och en undervisande pedagog. Pedagogerna beskriver svårigheterna med att bedöma och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i samband med att arbeta med surfplattan. Alla pedagoger i vår undersökning vittnar om en ökad lust och motivation när eleverna får arbeta med surfplattan.Nyckelord: Förhållningssätt, Medierande verktyg, Pedagogiskt verktyg, Surfplatta

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor. Resultatet visar att lärplattan används både som dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg och det är hur pedagogerna använder lärplattan som avgör om den kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna menar att lärplattan har många olika användningsområden i verksamheten och resultatet visar att lärplattan gynnar det sociala samspelet mellan barnen. Barnens relation till lärplattan beskrivs av pedagogerna som positivt och de tror att lärplattan kommer finnas kvar i verksamheten även i framtiden.

Denna litteraturstudie sammanställer forskning om hur skrivutveckling påverkas avanvändning av digitala skrivverktyg i undervisningen i grundskolans årskurser F–3. Syftet är att bidra till ökad förståelse för vilka följder digitala respektive analoga verktygkan ha på elevernas skrivutveckling och textproduktion. Resultatet visar att forskningen om digitala och analoga skrivverktyg i huvudsakfokuserar på digital textproduktion. Digitala verktyg har en positiv effekt på eleversmotivation samt effektivitet och de kunde därav producera längre texter. Materialet som samlats in har gjorts genom databaserna ERIC, Scopus samt SwePub och inkluderar både nationella såväl som internationella artiklar. I urvalet framträder en bildav en varierad skrivundervisning där både digitala och analoga skrivverktyg används.

Denna didaktiska studie undersöker hur förskolläraren förhåller sig till datorplattan som tekniskt verktyg i sin yrkesroll. Genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare får vi ta del av deras uppfattningar om datorplattan samt hur förskollärarna erfar att de arbetar med datorplattan i förskolan. Studiens teoretiska ramverk ärTechnological pedagogical content knowledge (TPACK). Resultatet visade på hur förskollärarna använde sig av dataplattan som ett verktyg i undervisningen för att stärka lärandet hos barnen. Verktyget möjliggör att alla barn blir inkluderade oavsett modersmål enligt resultatet Studien visar även på vikten av en medvetenhet kring användandet av datorplattan hos förskollärarna, samt behov av teknisk kompetens i användandet av datorplattan.

No description available.

De digitala verktygen blir allt vanligare i svenska skolor. Mångakommuner i Sverige har satsat på en-till-en-projekt som innebär att varje elev får en egendator eller lärplatta. Därför är en undersökning om lärare och elevers erfarenheter av digitalaverktygs användning i skolan befogad.Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers erfarenhet av att arbeta meddigitala verktyg i matematikundervisningen med fokus på iPad.I studien används kvalitativ undersökningsmetod av två olika former. Lärare har intervjuatsenskilt medan deras elever har intervjuats i fokusgrupp. De enskilda intervjuerna har varitsemistrukturerade och vid fokusgruppsintervjuerna har ett stimuli-material i form avpåståenden använts.Resultatet av studien visar att både lärare och elever har övervägande positiva erfarenheter avanvändningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. iPaden kan fungera både somett kunskapsskapande verktyg genom att eleverna kan titta på instruerande videor och att dekan spela olika spel som tränar matematikkunskaperna. Lärare kan frigöra mer tid till sinpedagogiska planering genom att iPaden står för en del rättningsarbete. iPaden kan också varaen distraktion vid vissa tillfällen då eleverna ägnar lektionstiden åt sociala medier eller spelar.Både lärare och elever anser att detta kan vara ett problem dock anser både lärare och eleveratt det finns fler fördelar än nackdelar med iPaden. Lärarna anser överlag att deras kunskaperom hur iPaden kan användas i undervisningen är goda men alla önskar merkompetensutveckling.