Title: Is sharing caring? A quantitative study about the intention behind sharing viral videos. Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration. Author: Amanda Happ and Erik Wilhelmsson Supervisor: Jonas Kågström Date: 2019 – January Aim: The aim of this paper is to analyze factors behind the intention to share a viral video on the internet based on the concepts of video quality, empathy, control, altruism and inclusion. This paper aims to contribute knowledge of the intention behind sharing viral videos to marketers within the subject. Method: A quantitative method has been performed where data has been collected through a web-based survey of 480 female respondents from 16 years and older. Data has been processed in the analysis- and statistical program SPSS by using descriptive-, factor-, cluster- and correlation analysis. Result & Conclusions: The result shows that inclusion, altruism and, to some extent, control are the main factors for creating an intention to share viral videos on the internet. Furthermore, the result shows that people who choose to share viral videos with their friends often want to strengthen ties to other group members and reinforce their role in the social group. Contribution of the thesis: The study contributes to increased knowledge of the behavioral factors behind the decision to share a viral video. Knowledge can help professionals when a marketing campaign is being created with the aim of becoming viral on the internet. Suggestions for future research: Continued research should target other groups, preferably men. It is also relevant to conduct a larger survey where the intention of both creator and receiver of viral content are analyzed to identify any similarities and differences between them. Key words: Viral videos, forwarding intention, eWOM, FIRO, Moment-to-Moment Likeability / Titel: Is sharing caring? En kvantitativ studie om intentionen att dela virala videor Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Amanda Happ och Erik Wilhelmsson Handledare: Jonas Kågström Datum: 2019 – Januari Syfte: Syftet med studien är att analysera faktorerna bakom intentionen att dela en viral video på internet utifrån begreppen videokvalitet, empati, kontroll, altruism och inkludering. Studien genomförs således för att bidra med kunskap om intentionen bakom virala videodelningar till marknadsförare inom ämnet. Metod: En kvantitativ metod har använts där data har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning med 480 kvinnliga respondenter från 16 år och uppåt. Data har bearbetats i analys- och statistikprogrammet SPSS genom deskriptiv-, faktor-, kluster- och korrelationsanalys. Resultat & slutsats: Resultatet visar att inkludering, altruism och i viss mån kontroll är de främsta faktorerna för att skapa en intention att dela virala videor på internet. Vidare visar resultatet att personer som väljer att dela virala videor med sina vänner ofta vill uppnå förstärkta band till gruppens medlemmar och bekräftelse av sin egen roll i den sociala gruppen. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om vilka beteendefaktorer som ligger bakom beslutet att dela en viral video på internet. Denna kunskap kan hjälpa yrkesutövare skapa en marknadsföringskampanj som har till syfte att bli viral på internet. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning bör rikta sig till andra målgrupper, förslagsvis män. Det är även relevant att utföra en större undersökning där intentionen hos både sändare och mottagare (som i sin tur delar videon vidare) analyseras för att kunna påträffa eventuella likheter och skillnader hos dessa olika grupper. Nyckelord: Virala videor, delning, eWOM, FIRO, Moment-to-Moment Likeability

Titel: Is sharing caring? En kvantitativ studie om intentionen att dela virala videor   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Amanda Happ och Erik Wilhelmsson   Handledare: Jonas Kågström   Datum: 2019 – Januari   Syfte: Syftet med studien är att analysera faktorerna bakom intentionen att dela en viral video på internet utifrån begreppen videokvalitet, empati, kontroll, altruism och inkludering. Studien genomförs således för att bidra med kunskap om intentionen bakom virala videodelningar till marknadsförare inom ämnet.   Metod: En kvantitativ metod har använts där data har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning med 480 kvinnliga respondenter från 16 år och uppåt. Data har bearbetats i analys- och statistikprogrammet SPSS genom deskriptiv-, faktor-, kluster- och korrelationsanalys.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att inkludering, altruism och i viss mån kontroll är de främsta faktorerna för att skapa en intention att dela virala videor på internet. Vidare visar resultatet att personer som väljer att dela virala videor med sina vänner ofta vill uppnå förstärkta band till gruppens medlemmar och bekräftelse av sin egen roll i den sociala gruppen.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om vilka beteendefaktorer som ligger bakom beslutet att dela en viral video på internet. Denna kunskap kan hjälpa yrkesutövare skapa en marknadsföringskampanj som har till syfte att bli viral på internet.      Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning bör rikta sig till andra målgrupper, förslagsvis män. Det är även relevant att utföra en större undersökning där intentionen hos både sändare och mottagare (som i sin tur delar videon vidare) analyseras för att kunna påträffa eventuella likheter och skillnader hos dessa olika grupper.   Nyckelord: Virala videor, delning, eWOM, FIRO, Moment-to-Moment Likeability / Title: Is sharing caring? A quantitative study about the intention behind sharing viral videos.   Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration.   Author: Amanda Happ and Erik Wilhelmsson   Supervisor: Jonas Kågström   Date: 2019 – January   Aim: The aim of this paper is to analyze factors behind the intention to share a viral video on the internet based on the concepts of video quality, empathy, control, altruism and inclusion.  This paper aims to contribute knowledge of the intention behind sharing viral videos to marketers within the subject.   Method: A quantitative method has been performed where data has been collected through a web-based survey of 480 female respondents from 16 years and older. Data has been processed in the analysis- and statistical program SPSS by using descriptive-, factor-, cluster- and correlation analysis.   Result & Conclusions: The result shows that inclusion, altruism and, to some extent, control are the main factors for creating an intention to share viral videos on the internet. Furthermore, the result shows that people who choose to share viral videos with their friends often want to strengthen ties to other group members and reinforce their role in the social group.   Contribution of the thesis: The study contributes to increased knowledge of the behavioral factors behind the decision to share a viral video. Knowledge can help professionals when a marketing campaign is being created with the aim of becoming viral on the internet.   Suggestions for future research: Continued research should target other groups, preferably men. It is also relevant to conduct a larger survey where the intention of both creator and receiver of viral content are analyzed to identify any similarities and differences between them.   Key words: Viral videos, forwarding intention, eWOM, FIRO, Moment-to-Moment Likeability

<p>This is a case study of the music channel MTV and it’s impact on the Swedish mediascape. We want to look into the process that lies behind this huge intercontinental corporation. Through literature studies we present the mechanism’s that paved the way for MTV growing into the number one music channel of modern time. To investigate how MTV was received in Sweden, we analyse articles taken from databases providing us with essential information about how Swedish journalist’s debate the issue. To show an assumed development within the Swedish mediascape we are using two different time periods, the first represents the year 1993 through to 1995 and the second, 2000 through 2003. These time periods are also used within statistical research included in this paper. This part shows the differences between MTV and other music channels that are competitors in the Swedish mediascape. Altogether these parts helps us to bring out topics that hopefully gives answers to our main quandary – what kind of effect has MTV had on the Swedish mediascape?</p>

Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förändra sättet människor skriver kommentarer på YouTube-videor. YouTube begärde nyligen att användarna skulle ange sina fullständiga namn. Användare är ännu inte skyldiga att ändra sitt användarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara på varför de väljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lät vi först användare svara på en enkät för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmärksamma kring deras sätt att kommentera på YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen händer i kommentarsfälten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer. Kommentarerna analyserades med hjälp av en modell som mäter olika grader av negativitet och positivitet i en kommentar. Våra studier visar att ändringen från ett alias till riktigt namn, påverkar hur kommentarer skrivs och att ett högre antal negativa kommentarer kommer från användare som använder ett alias. Resultatet är en indikation på hur minskning av anonymitet kan leda till mindre negativitet i YouTubes kommentarsfält. / This study examines how reducing anonymity options can change the way people write comments on YouTube-videos. YouTube recently requested users to enter their real names as a username. Users are not yet obligated to do so, but if they do not, they are asked to answer why they chose remain their alias. To investigate this we first let users answer a survey to see what they felt about being anonymous versus giving their real name, and if providing their real name made them more cautious about their way of interacting on YouTube. Then, to see what really is going on in the comment sections, we went through a group of comments to spot patterns in how an alias or a real name is related to the process of writing negative versus positive comments. Comments were analyzed with help from a model that measures the stages of negativity and positivity in a comment. Our studies indicate that the change from alias to real name, make an impact in how comments are made and that much higher rate of negative comments come from users using an alias. The result is an indication that less anonymity may lead to less negativity in YouTube’s comment sections.

This is a case study of the music channel MTV and it’s impact on the Swedish mediascape. We want to look into the process that lies behind this huge intercontinental corporation. Through literature studies we present the mechanism’s that paved the way for MTV growing into the number one music channel of modern time. To investigate how MTV was received in Sweden, we analyse articles taken from databases providing us with essential information about how Swedish journalist’s debate the issue. To show an assumed development within the Swedish mediascape we are using two different time periods, the first represents the year 1993 through to 1995 and the second, 2000 through 2003. These time periods are also used within statistical research included in this paper. This part shows the differences between MTV and other music channels that are competitors in the Swedish mediascape. Altogether these parts helps us to bring out topics that hopefully gives answers to our main quandary – what kind of effect has MTV had on the Swedish mediascape?

Short-format videos are becoming increasingly prominent in today's digital landscape. The widespread availability of smartphones with high-quality cameras, together with fast Internet connections, has not only made it easier for users to interact with the digestible short-format content, but also transformed the way we consume, experience, and interact with content. Video-sharing platforms like Snapchat, TikTok and Instagram capture the attention of millions of users daily with their short-format content, especially among people born around 1995 through 2010, commonly referred to as Generation Z. Born into this digital era, Generation Z has integrated short-format videos into their everyday lives. As this audience constitutes the majority of short-format video consumers, it becomes crucial to understand their user experiences related to the short-format video consumption. In addition, the user experience needs to be continuously reviewed to meet current consumer expectations and needs. This thesis aims to evaluate the user experience (UX) of short-format videos among Generation Z, by uncovering underlying motivations and purposes, video quality aspects of importance, as well as pain points experienced during consumption. To achieve comprehensiveness, the UX evaluation is systematically carried out using a developed UX Evaluation Framework, consisting of both qualitative and quantitative data gathering methods. Semi-structured interviews were first conducted, followed by quantitative video quality assessments of test videos, allowing for rich user insights. The UX evaluation reveals that a pleasant audio experience and video content are the most important aspects when it comes to short-format videos. However, the aspects stability and pleasant camera movements are among the most important in terms of video quality. In contrast, poor sound in videos was often found to ruin the whole user experience, regardless of the video quality. The study's findings provide recommendations aimed at improving the user experience of short-format content and suggests opportunities for future research.

Det har blivit modernt att använda mobila enheter i tidig ålder. Studien syftar till att förstå hur barn interagerar med mobila enheter under de första 4 levnadsåren och hur de kan hjälpa föräldrar att få inlärningsfördelar för de yngsta barnen. För att möta syftet med undersökningen fanns flera formulerade frågor om hur barnens utvecklingsnivå kan påverka möjligheten till interaktion och lärande med mobila enheter, vilka fördelar och nackdelar föräldrarna upptäckt under sina barns användning. Relevanta teorin presenterades om barns fysiska och kognitiva utveckling från 0 till 4 års ålder. Den blandade forskningsmetoden strategi (enkät och intervjuer) var tillräckligt effektiva för att förstå hur barnens användning av mobila enheter skiljer sig för varje år när de blir äldre. Det presenterades också några rekommendationer till föräldrarna. / It has become modern to use mobile devices at an early age. The study aims to understand the way young children interacts with mobile devices during the first 4 years of life and how mobile devices can help parents gain learning benefits for the youngest children. In order to meet the purpose of the research there were several formulated questions concerning how the stage of children’s development can affect the possibility of interaction and learning with mobile devices and what advantages and disadvantages the parents discovered during their children’s usage of mobile devices. The relevant theory was presented regarding children’s physical and cognitive development from 0 to 4 years old. The mixed method approach (survey and interviews) was effective enough to understand how the children usage of mobile devices differs from year to year as they become older. There were some recommendations for the parents that were presented as well.

YouTube is an online video sharing platform where users can distribute and consume video and other types of content. The rapid technological advancement along with the proliferation och technological gadgets has led to the phenomenon of viral videos where videos and content garner hundreds of thousands if not million of views in a short span of time. This thesis looked at the reason for these viral content, more specifically as it pertains to videos on YouTube. This was done by building a predictor model using two different approaches and extracting important features that causes video popularity. The thesis further observed how the subsequent features impact video popularity via partial dependency plots. The knn model outperformed logistic regression model. The thesis showed, among other things that YouTube channel and title were the most important features followed by comment count, age and video category. Much research have been done pertaining to popularity prediction, but less on deriving important features and evaluating their impact on popularity. Further research has to be conduced on feature influence, which is paramount to comprehend the causes for content going viral. / YouTube är en online-plattform där användare kan distribuera och konsumera video och andra typer av innehåll. Den snabba tekniska utvecklingen tillsammans med spridningen av mobila plattformar har lett till fenomenet virala videor där videor får hundratusentals, om inte miljontals, visningar på kort tid. I arbetet undersöktes orsaken till virala videor på YouTube. Det gjordes genom att bygga två modeller för att förutspå videopopularitet och därefter analysera viktiga egenskaper som orsakar denna. Resultaten visade att Knn- modellen ger bättre resultat än logistisk regression. Arbetet visade bland annat att YouTube-kanalen och titeln var de viktigaste egenskaperna som driver popularitet, följt av antal kommentarer på en video, videons ålder och videons kategori. Vidare forskning är dock nödvändig inom detta område. Mycket forskning har gjorts för att förutsäga populariteten hos videor, men mindre fokus har lagts på att analysera deras viktiga egenskaper och utvärdera deras inverkan på populariteten.