Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vård eller övervakning på en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvärldsansats och analyserad med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras från sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier är: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, Rädsla och oro för barnets hälsa, Att lämna över sitt barn i någon annans händer samt Att inte få vara nära sitt barn.Då barnet behövde vård på en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som präglades av rädsla över barnets hälsa. Brist på information om barnets tillstånd gav begränsad insikt i situationen som ledde till känslor av maktlöshet. Då barnets tillstånd snabbt kunde förändras kastades kvinnorna mellan hopp och förtvivlan och kämpade därmed med anknytningsprocessen. De funderade på om den tidiga separationen med barnet skulle påverka anknytningen dem emellan. Att kunna amma sitt barn skänkte dock en tillfredställelse som gav kvinnorna hopp. Kvinnorna fick inte möjlighet att vårdas på samma avdelning som sina barn vilket fick dem att känna sig stressade och kraftlösa. Om avdelningarna varit placerade intill varandra uttryckte flera kvinnor att separationen hade upplevts mindre negativ.Kärnan i resultatet visar framför allt på den oro de nyblivna mammorna känner för sitt barns hälsa samt sorgen över att inte få ge barnet sin värme och närhet i den utsträckning hon skulle vilja. / Program: Barnmorskeutbildning

Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader. Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen. Resultaten visar att föräldrarna vid båda inspelningstillfällena mest höll sina barn, samt att de mest förekommande kroppsdelar att beröra var händerna och överkroppen vid 3 respektive 6 månaders ålder. Det framkom även att den totala beröringen samt beröringen med hudkontakt minskade från första inspelningstillfället. Detta konfirmerar tidigare forskningsresultat som bland annat sett att hållande av barn är vanligast vid tidig ålder, samt att beröringen i stort minskar gradvis under det första levnadsåret. / MINT (MAW 2011.007)

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar ställer frågor till barn i en ålder av 2;3- 2;5 år med olika utvecklat ordförråd. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka om barnen ger respons på föräldrarnas frågor samt om barnen själva ställer frågor. De frågeställningar som står i fokus är: Hur många ord och yttranden säger barn och föräldrar? Vilka typer av frågor ställer föräldrarna? Ställer barnen frågor och i så fall i vilken omfattning? Ger barnen respons på föräldrarnas frågor och i så fall i vilken omfattning? Är frågor överlag effektivt för att få barn i åldersgruppen att tala? Frågeställningarna besvaras genom språkanalyser av transkriberade dialoger mellan föräldrar och barn. Transkriptionerna omfattar tre timmar dialoger totalt och materialet har analyserats med hjälp av CLAN. Deltagarna är nio familjer från SPRINT-projektet vid Stockholms universitet. Deltagarna är utvalda för att representera barn med låg- respektive hög ordförrådsnivå baserat på SECDI data, ett svenskt normerat instrument i syfte att mäta barns ordförråd. Resultatet visar totalt cirka 2 500 yttranden från föräldrarna och drygt 900 från barnen. I ord räknat omfattar materialet totalt cirka 11 000 ord från föräldrarna och drygt 2 000 ord från barnen. Det råder stora procentuella skillnader mellan den högpresterande gruppen (höggruppen) och den lågpresterande gruppen (låggruppen) vad angår barnens antal yttranden och ordförråd till fördel för höggruppens barn. Föräldrarna visar inte på lika tydliga skillnader som barnen, men föräldrarna till barnen i höggruppen gör fler yttranden och använder ett mer varierat ordförråd än i låggruppen. Frågor är vanligt förekommande i föräldrars kommunikation med barn. Det framkommer att totalt för båda grupperna utgör frågor cirka en tredjedel av föräldrarnas yttranden. Vanligt förekommande frågor är ja/nej- frågor, produktiva frågor och frågor med hjälpverb. Barnen i höggruppen ger oftare respons på föräldrarnas frågor än barnen i låggruppen. Likaså ställer barnen i höggruppen oftare egna frågor än barnen i låggruppen. Den tydliga diskrepansen mellan grupperna indikerar att det finns samband mellan kvantitetsfaktorer i föräldrarnas och barnens tal samt att frågor är en metod som kan generera tal från barnen. Det kan finnas anledning att fundera över frågors olika komplexitet i förhållande till barnets ålder och övriga utveckling eftersom det framkommer att föräldrar generellt ställer komplicerade frågor. / The primary purpose of this paper is to explore how parents ask questions to toddlers (in this paper 2;3-2;5 year old children) with different vocabulary development. Another purpose of this paper is to explore if the children respond to questions given by their parents, and if the children ask questions themselves. Questions in focus for this paper are: How many words and utterances are said by the children and the parents? What kind of questions do the parents ask? Do the children ask questions, and if so, to what extent? Do the children respond to the parents’ questions, and if so, to what extent? Are questions generally effective in getting children to talk? The questions are answered through language analysis by transcribed dialogues between parents and children, where the transcriptions cover three hours of dialogues in total. The material has been analyzed in CLAN. The participants are nine families from the SPRINT-project at Stockholm University. The participants are selected to represent children with low- or high vocabulary based on SECDI data, a Swedish standardized instrument for measuring children’s vocabulary. The result shows about 2 500 utterances by the parents, and more than 900 by the children, while the number of words is approximately 11 000 words by the parents and more than 2 000 by the children. Concerning the children’s utterances and vocabulary there are large differences in percentage between the groups, with an advantage for the children in the high performing group (HP group). The parents don’t show such distinct differences, but the parents in the HP group make more utterances and use more variation in their vocabulary than the parents in the low performing group (LP group). Questions are frequently used in parents’ communication with children. In total, for both groups, questions constitute one third of the parents’ utterances. Commonly occurring are yes- no questions, productive questions and questions with auxiliary verbs. The children in the HP group more frequently respond to their parents’ questions than the children in the LP group. Similarly, children in the HP group more frequently ask questions than the children in the LP group. The distinct discrepancy between the two groups indicates causality between quantity factors in parents’ and children’s speech. It also indicates that the use of questions may in general be an effective method for triggering children’s speech. In general parents ask complicated questions, and therefore it may be appropriate to consider variations in question complexity in relation to the child’s age and overall development.

Beröring är en modalitet som visat sig spela en stor roll i människans utveckling. Föreliggande studie hade för avsikt att undersöka beröringens roll i barnets språkutveckling, utifrån hur beröring förändras över tid och hur det påverkar barnets produktiva ordförråd. Fri interaktion mellan förälder och barn analyserades utifrån annoteringar med information om beröring, som duration och beröring med eller utan hud-mot-hudkontakt. I undersökningen inkluderades alla former av beröring i den totala beröringsdurationen. Tio barn studerades under det första levnadsåret och då de var 24 månader gamla. Resultaten visar att en minskning av beröringsduration sker under barnens första två levnadsår. Resultatet indikerar några intressanta tendenser som diskuteras utifrån tidigare forskning. Beröring med hud-mot-hudkontakt verkar ha en annan roll än total beröring. Studien utformades explorativt och fann inget signifikant samband mellan beröring vid barns första och andra levnadsår och deras produktiva ordförråd vid 30 månader, varken med eller utan hud-mot-hudkontakt. Studien förser dock framtida forskning med tendenser som behöver studeras vidare.

Det har blivit modernt att använda mobila enheter i tidig ålder. Studien syftar till att förstå hur barn interagerar med mobila enheter under de första 4 levnadsåren och hur de kan hjälpa föräldrar att få inlärningsfördelar för de yngsta barnen. För att möta syftet med undersökningen fanns flera formulerade frågor om hur barnens utvecklingsnivå kan påverka möjligheten till interaktion och lärande med mobila enheter, vilka fördelar och nackdelar föräldrarna upptäckt under sina barns användning. Relevanta teorin presenterades om barns fysiska och kognitiva utveckling från 0 till 4 års ålder. Den blandade forskningsmetoden strategi (enkät och intervjuer) var tillräckligt effektiva för att förstå hur barnens användning av mobila enheter skiljer sig för varje år när de blir äldre. Det presenterades också några rekommendationer till föräldrarna. / It has become modern to use mobile devices at an early age. The study aims to understand the way young children interacts with mobile devices during the first 4 years of life and how mobile devices can help parents gain learning benefits for the youngest children. In order to meet the purpose of the research there were several formulated questions concerning how the stage of children’s development can affect the possibility of interaction and learning with mobile devices and what advantages and disadvantages the parents discovered during their children’s usage of mobile devices. The relevant theory was presented regarding children’s physical and cognitive development from 0 to 4 years old. The mixed method approach (survey and interviews) was effective enough to understand how the children usage of mobile devices differs from year to year as they become older. There were some recommendations for the parents that were presented as well.

Prepositions are acquired at earliest during the second year of life. This thesis investigates 16 children acquiring Swedish spatial prepositions, i.e. på ‘on/at’, i ‘in/at’, under ‘under’, bredvid ‘beside/next to’, bakom ‘behind/back’ and framför ‘in front’. This thesis aimed toinvestigate how preposition acquisition relates to language acquisition. The thesis used three different methods: eight sessions of free parent-child interaction, one structured experiment at 2;9 years and parental reports on child passive/active vocabulary from when the children were 0;9 years until they were 3;0 years old. The data gathered was correlated to scores in the parental reports at 4;0 years, which was used as a measure of communicative level, and used as a base when dividing the children into three groups: lower, average and higher score. The results showed that both parental and child preposition production, comprehension at 2;9 years, and comprehension and production predicted communicative level at 4;0 years. The results of the thesis varied depending on the method used. This highlights the importance if using several methods when investigating child language acquisition. / Prepositioner tillägnas som tidigast under barnets andra levnadsår. I denna masteruppsats undersöks utvecklingen av spatiala prepositioner hos 16 barn under deras 4 första levnadsår. På, i, under, bredvid, bakom och framför var prepositionerna som undersöktes. Ett av uppsatsens mål var att undersöka om och/eller hur prepositionsutveckling är kopplat till språkutveckling. För att nå målet användes tre olika metoder: åtta sessioner av förälder-barn interaktion, ett semi-strukturerat test då barnen var 2;9 år gamla och aktivt/passivt ordförråd från när barnen var 0;9 år till att de var 3;0 år gamla. Detta korrelerades sedan till barnens poäng från en föräldraenkät om barnets språkförmåga vid 4;0 års ålder. Poängen vid 4-års ålder låg till grund för uppdelning av barnen i tre grupper: lägre, medel och högre språklig nivå. Resultaten från uppsatsen var bland annat att såväl föräldrars som barns produktion av prepositioner, barnens förståelse av prepositionerna vid 2;9 år, och förståelse såväl som produktion av prepositioner förutsäger barnens kommunikationsnivå vid 4;0-års ålder.  Resultaten skiljer sig beroende på vilken metod som använts, vilket understryker vikten av att använda flera metoder när barns språkutveckling undersöks. / MINT - moduling infant language acquisition from parent-child interaction

This thesis investigates emblem use exploratory in parent-child interaction. Emblems are conventional gestures with a verbal equivalent. The aim of this study was to answer if emblem use facilitates language acquisition. Formulaic gestures – fixed gestures accompanying songs – were examined as a subgesture of emblems. 20 children and their parents’ emblem use were recorded when interacting freely at seven age points: 6, 9, 12, 15, 18, 21 and 24 months. Emblem use was correlated to the children’s productive vocabulary at 30 months. The results showed that parental emblem use at 24 months and child emblem use at 15 months predicted child productive vocabulary at 30 months. T-tests showed how emblem production of children in a lower productive vocabulary group differed from children in a higher productive vocabulary group. A difference between the children of the lower productive vocabulary group and the children of the higher productive vocabulary group emblem use was also found at 15 months, indicating emblem use being important in language acquisition. Formulaic gestures did not correlate to child productive vocabulary. Emblem use developed along with child age and probably inherently with word production. Parents adjust their emblem use to the child’s age and/or possibly language skills, suggesting that child-directed gesturing occurs in parent-child interaction. / Den här studien undersöker emblemanvändning explorativt i förälder-barninteraktion. Emblem definieras som konventionella gester med en verbal motsvarighet. Målet i denna studie var att undersöka om emblemanvändning underlättar språktillägnande. Fasta gester – gester tillhörande sånger – undersöktes som en underkategori till emblem. 20 barn och deras föräldrar spelades in när de interagerade fritt vid sju ålderspunkter: 6, 9, 12, 15, 18, 21 och 24 månader vilket också korrelerades med barnets produktiva ordförråd vid 30 månader. Resultaten visade att föräldrars emblemanvändning vid 24 månader och barns emblemanvändning vid 15 månader korrelerade med barnens ordförråd vid 30 månader, vilket indikerar att emblemanvändning vid dessa ålderspunkter förutsäger ordförrådets storlek några månader senare. T-tester visade att emblemproducering hos barn skiljde sig åt mellan gruppen med barn med lägre produktivt ordförråd och gruppen med barn med högre produktivt ordförråd. Vid 15 månader fanns också en signifikant skillnad mellan grupperna vilket indikerar att emblem spelar en viktig roll vid språktillägnandet. Fasta gester visade ingen korrelation med barnets språkutveckling. Barnens emblemproduktion utvecklades med åldern och troligtvis tillsammans med ordproduktion. Föräldrar verkar justera sitt emblemanvändande till barnets ålder och/eller språkkunskaper, vilket indikerar att ett barnriktat gestikulerande finns vid förälder-barn interaktion. / Modelling child language acquisition from parent-child interaction (MINT: MAW 2011:007)

Delad uppmärksamhet och affective stances är viktiga sociala verktyg och fundamentala moment vid barn–barn-interaktion. Syftet med den genomförda studien var att undersöka hur femåringar använder sig av och bemöter samtalsturer innehållande uppmärksamhetssökande språkliga praktiker under fri lek, samt hur de modifierar dessa samtalsturer för att presentera förhöjda affective stances. För att uppnå studiens syfte observerades och transkriberades videomaterial som skildrar barn i femårsåldern som leker i par om två. Innehållet i detta transkriberade material studerades på två vis. Först räknades antalet förekomster av uppmärksamhetssökande språkliga praktiker och uppmärksamhetssökande samtalsturer samt de olika sorters responser som barnen gav på dessa. Sedan utfördes en multimodal interaktionsanalys på särskilt intressanta sekvenser ur materialet. Studiens resultat visade att barnen i huvudsak använde sig av vokativer och ”kolla på”-direktiv för att rikta sina lekkamraters uppmärksamhet, medan ingressiver och diskurspartiklar med appellerande moment var minst vanligt förekommande. Den vanligaste formen av respons på barnens uppmärksamhetssökande samtalsturer var kortfattade, minimala responser, medan utvecklade responser var minst vanliga. När det kommer till hur barnen modifierade sina uppmärksamhetssökande yttranden för att presentera förhöjda affective stances visade det sig att de i samtliga fall använde sig av hög tonhöjd och hög röststyrka, och i varierande utsträckning använde resurser som leenden, blickriktning, förlängningar, stigande intonation, betoning, hastighet, pauser och interjektioner. Framtida forskning på ämnet kan med fördel titta närmare på hur användningen av uppmärksamhetssökande språkliga praktiker och affective stances skiljer sig åt mellan barn i olika åldrar och vuxna, samt vilken roll kön och personlighetstyp spelar vid barns val av uppmärksamhetssökande strategier.