Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design? För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm. Tanken med workshopen var att låta ungdomar på estetiska- och medieprogrammet använda sig av grafisk design för att formge ett omslag till en tidning. Eleverna fick själva välja typsnitt, bilder och färger för att berätta och framföra sitt budskap till sin tänkta målgrupp. Jag ville undersöka om de själva kunde formulera sina val för att kunna analysera och formulera ett budskap i en nutida västerländsk marknad byggd på överenskommelserna i en visuell kultur. Informanterna i min designpedagogiska undersökning var elever i första, andra och tredje året på gymnasiets estetiska- och medieprogram.   Mitt empiriska material består av skisser, original, fotografier, intervjuer och elevernas tidskriftsomslag. Detta material har jag tillsammans med teorier och tolkningsramar ur visuell kultur studerat för att få en inblick i vad en visuell kompetens kan vara bland svenska ungdomar. Resultatet visar ett samband mellan ett bildspråk, byggt på bildkonsumtion, och ungdomarnas egetskapande. Elevernas vardag fylls av information och formgivna bilder som representerar olika kulturer. Ungdomar gör, genom aktiva val och genom sitt skapande, om dessa till sina egna vilket tyder på att de har en väl utvecklad visuell kompetens men däremot kunde de i många fall inteförklara sig på ett teoretiskt plan. Elevernas tidskriftsomslag, tillsammans med Graffa trycksak och denna uppsats, presenterades på en examensutställning i Konstfacks lokaler vintern 2009.

Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena. Skolverkets diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck. I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer av bilder. Det finns olika skäl till varför man använder bilder, ur lärarnas tal om detta utläser jag ett flertal diskurser, exempelvis: bilder för att beskriva/förklara/illustrera, bilder för att underhålla, bilder för att inspirera, bilder för bedömning, bilder som källa, bilder för att skapa diskussion/samtal och bilder som tar fokus från läraren. En intressant iakttagelse som ligger något utanför undersökningen är att lärarna inte säger sig ha fått så mycket utbildning kring visuell kompetens under sin lärarutbildning. Man använder bilder som man har sett andra göra och efter eget intresse och kunskaper man har skaffat sig på egen hand. Utöver detta framkommer det att lärarna inte anser sig vara duktiga på källkritiskt tänkande kring bilder. Jag tolkar deras utsagor som att de har ett källkritiskt tänkande, men slarvar med referenshanteringen.

I undervisningen av det submikroskopiska används ofta olika representationer för att visualisera och hjälpa eleverna att förstå det abstrakta. För att förstå de olika delarna av de cellmetaboliska processerna krävs en mängd olika kunskaper och förmågor. Tre av dessa är begreppsförståelse, domän specifikt språk och visuell kompetens. Visuell kompetens är förmågan att kunna tolka, skapa och identifiera fel och begränsningar i komplexa representationer.  I denna studie är detta undersökt utifrån lärarnas perspektiv. Syftet är att få svar från lärare om hur de motiverar deras didaktiska val av representationer i undervisningen, identifiera vilka svårigheter de ser finns i undervisningen i relation till elevernas förkunskaper samt förutsättningar för att förstå de bilder som användas i undervisningen. Vidare undersöks lärarnas värdering om möjligheten att arbeta elevcentrerat och problemorienterat med de cellmetaboliska processorna. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med 6 lärare på gymnasieskolan med frågor centrerade kring undervisningen av cellandningen i kursen Biologi 2. Studien indikerar att lärarna upplever undervisningen av cellandningen som svår, och värderar att eleverna har begränsande förutsättningar som t.ex. kring kemiska förkunskaper för användning av komplexa representationer. Studien gav också indikation, att lärarna använder en lärarcentrerad undervisning och de ser svårigheter i att använda en mer elevcentrerad undervisning.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier.   Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier. Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

Denna kunskapsöversikt fokuserar på innebörden av visuell litteracitet i bildämnet. Teman som behandlas är synen på visuell litteracitet och dess relation till visuell kompetens, dess kvalitéer samt hur det kan läras ut. Sökningar har genomförts i databaserna ERIC och ERC för att samla ihop artiklar som är peer reviewed och direkt eller indirekt är relaterade till visuell litteracitet. Resultatet presenteras utifrån två teman som berör hur lärare såväl som elever kan arbeta med visuell litteracitet. Därtill läggs ett speciellt fokus på det visuella elementet färg. En slutsats som dras är att visuell litteracitet bidrar med utvecklandet av elevers kritiska och analytiska förmåga då det kommer till bilder som omger dem i samhället. Vidare visar studien hur visuell litteracitet hjälper elever att utveckla empati såväl som hjälper dem i sitt identitetsskapande och framtida yrkesliv. Slutligen betonas det att ytterligare forskning som berör visuell litteracitet och dess koppling till det svenska skolsystemet behövs.

Föreliggande studie syftar till att söka ökad kunskap och förståelse för bildämnets möjligheter att stärka Skolverkets uppdrag och mål att utveckla adekvat digital kompetens hos elever, samt synliggöra hur bildlärare arbetar med att utveckla och stärka elevers digitala kompetens utifrån olika aspekter av medie- och informationskunnighet. För att få ett så nyanserat och varierat resultat som möjligt användes en kvalitativ metod, närmare bestämt semi-strukturerade intervjuer och en öppen enkätundersökning. Ett total av fem intervjuer genomfördes med verksamma bildlärare i olika delar av Sverige samt en fokusgruppsintervju med elever på en skola. Enkätundersökningen genererade 20 svar från elever. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av två teorier: (i) artefaktsteori och (ii) läroplansteori. Resultatet illustrerar att lärare besitter varierande kunskapsnivåer och att olika kunskaper ger konsekvenser för vilket lärande som ges företräde. Vidare illustrerar resultatet att lärare och elever har olika inställningar om vilket lärande som bildämnet ämnar generera. Resultatet visar även att bildämnet har många möjligheter till att utveckla elevers digitala kompetens, men att det krävs fortbildning för att genomföra ett sådant arbete. / The present study aims to seek increased knowledge and understanding of the possibilities that the art subject has to strengthen the Swedish National Agency for Education´s goals and mission to develop students’ digital competence. Furthermore, to understand how art teachers work to foster and strengthen student digital competence from different aspects of media- and information literacy. A qualitative method was used, more precisely semi-structured interviews and a survey, to attain a wide variety of varied and nuanced results. A total of five interviews were conducted with working art teachers in Sweden and one focus group interview with students at a school. The survey resulted in 20 answers from students. The empirical material was analysed using two theories: artefacts theory and curriculum theory. The results illustrated that teachers have a varied knowledge, and that the variation has an impact on what students learn. The result also shows that students and teachers have a difference in attitudes about what the subject aims to teach students. Finally, that the art subject has a lot of possibilities to foster students’ digital competence, but it takes a lot further training to enable it.