Detta är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde. Själva verket består av en spelbar nivå till spelet SWAT4 (Sierra, 2007) med stöd för upp till 16 spelare i spelläget ”Barricaded Suspects”. Uppsatsen inleds med att presentera idén, frågeställningen och målet med verket. Detta följs av en kort del om spelet SWAT4: s ramverk innan den nivådesignsmässiga teorin som använts vid verkets skapande förklaras. Efter detta följer en utförlig beskrivning om arbetsprocessen som använts vid skapandet av verket. Därefter beskrivs de områden som nivån består av utifrån deras utformning. Detta följs av en diskussion där reflektioner, tankar och problem som uppstått under arbetet tas upp, innan resultatet redovisas. Slutsatsen som dras är att nivån som producerats är balanserad och har samma visuella representation som originalnivåerna till SWAT4, trots att det fortfarande finns förbättringar att göra i avseende på ljud och detaljrikedom.

Studiens syfte är att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvärderingar. De övergripande syftet är att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. Utvärderingarna är gjorda på en estetisk linje med inriktning teater på en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvärderat är samtliga elever i utbildningens tre årskurser. Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration från performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvägagångssätten har använts för en rad överväganden gällande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan användas i forskningssammanhang. Detta sammanfogas sedan med en analysmetod som bygger på en multimodal socialsemiotisk syn på representation och kommunikation. Resultatet består av att de åsikter eleverna uttrycker genom utvärderingarna blir tolkat och omvandlat till olika visuella representationer; bilder, ordkartor och levande statyer. Det som framgår i analysen är att valet av representationsteknik får konsekvenser på innehållet och vad som kan kommuniceras. När kvalitativ skrift, statistik och verbalt yttrade åsikter översätts till ordkartor, bilder och levande statyer så förstärks vissa betydelser och andra betydelser abstraheras, förminskas eller försvinner. Inga av de visuella representationer som används i uppsatsen är helt självständiga i förhållande till skrift eller tal. I analysen av kommunikationen framgår det att eleverna har större agency när de själva är de som skapar de visuella representationerna. Annars har den som sammanställer enkäterna störst agency. Sammanställningen av enkäterna skapar ett ”bevis” som blir svårt för andra att sätta sig emot, eftersom de inte har tillgång till den grundläggande empirin. Slutsatsen är att en översättning från en form till en annan alltid får konsekvenser. Därför finns det fördelar med att använda flera olika former av representation i vetenskaplig text. Helt nya betydelser kan då framträda.

<p>Detta är en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde. Själva verket består av en spelbar nivå till spelet SWAT4 (Sierra, 2007) med stöd för upp till 16 spelare i spelläget ”Barricaded Suspects”. Uppsatsen inleds med att presentera idén, frågeställningen och målet med verket. Detta följs av en kort del om spelet SWAT4: s ramverk innan den nivådesignsmässiga teorin som använts vid verkets skapande förklaras. Efter detta följer en utförlig beskrivning om arbetsprocessen som använts vid skapandet av verket. Därefter beskrivs de områden som nivån består av utifrån deras utformning. Detta följs av en diskussion där reflektioner, tankar och problem som uppstått under arbetet tas upp, innan resultatet redovisas. Slutsatsen som dras är att nivån som producerats är balanserad och har samma visuella representation som originalnivåerna till SWAT4, trots att det fortfarande finns förbättringar att göra i avseende på ljud och detaljrikedom.</p>

Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers uppfattningar om hur tal och räkneoperationer kan presenteras på tallinjen. Idag har tallinjen har ingen central plats i undervisningen på lågstadiet trots att utvecklingen av den mentala tallinjen, taluppfattning och framgångar i aritmetik bygger på en förståelse av tallinjen. Utifrån en fenomenografisk forskningsansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever i årkurs 1. Eleverna fick lösa uppgifter i addition och subtraktion och visa sitt resonemang med hjälp av en tallinje. I analysen av deras resonemang framkom fyra kategorier med skilda sätt att genomföra uppgiften. Resultatet visade att vissa elever uppfattade tal på tallinjen både som punkter och sträckor medan andra bara uppfattade dem som punkter. Det fanns även skillnader i hur transformationerna i uppgifterna illustrerades, antingen med förflyttning på tallinjen eller bara genom att peka på en punkt på tallinjen. De skillnader som framkom i deras uppfattningar om hur tal på tallinjen kan uttryckas behöver beaktas. Skillnaderna indikerar att undervisning skulle kunna bidra till bättre kunskaper och förståelse för tallinjen och att tallinjen behöver användas som en representation för tal redan på lågstadiet.

Studiens syftet är att undersöka, analysera och diskutera hur två bildlärare på gymnasiet uppfattar den visuella representationen av olika etniciteter i sitt bildval i undervisningen. Insamlingen av data skedde genom två semistrukturerade intervjuer med två gymnasielärare i bild. Datan analyserades utifrån en tematiskt analysmetod. Resultatet visade att båda lärarna uppfattade sig ha en låg visuell representation av olika etniciteter i sin undervisning. Valet av bilder till undervisningen skedde utifrån den vita blicken och ett västerländskt perspektiv där vitheten är dominerande, vilket främjar rådande normer och maktstrukturer. En tvetydighet framkom om var ansvaret för ett breddat etniskt perspektiv i undervisningen ligger.

Syfte och frågeställningar : Syftet med denna kandidatexamensuppsats är att belysa skillnaden mellan hur kvinnliga och manliga idrottare framställs i media genom fotografier och hur det påverkar konstruktionen och/eller förstärkningen av könstereotyper och könsroller, vilket i sin tur försvårar arbetet för en jämställd idrott; utifrån RF:s jämställdhetsmål för 2025. Studien ämnar svara på följande frågeställningar: 1) Förekommer manliga idrottare i större omfattning än kvinnliga idrottare i media? 2) Blir kvinnliga idrottare marginaliserade i media genom att placeras senare i tidningen och på färre första sidor än manliga idrottare? 3) Porträtteras kvinnliga idrottare oftare på bilder i mindre storlek än manliga idrottare? 4) Framställs kvinnor på ett könsstereotypiskt sätt i media som begränsar möjligheter för en jämställd idrott? 5) Förekommer manligt kodade idrotter i större omfattning än kvinnligt kodade idrotter i media?6) I vilken utsträckning får kvinnligt kodade idrotter utrymme i media och vilket kön representeras mest i respektive kodad idrott?   Metod: Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ innehållsanalys på 3153 bilder på idrottare i Sportbladet. Ett kodningsschema konstruerades där faktorer som kön, placering i tidningen, storlek på bilden, om idrottaren framställdes i eller utanför en idrottskontext och i idrottskläder eller civila kläder. Något som också noterades var om idrotten var manligt, neutralt eller kvinnligt kodad. En pilottestning genomfördes för att testa interbedömarreliabiliteten och därefter kodades de 3153 bilder som studien avser.   Resultat: Manliga idrottare porträtteras på 75% av alla bilder jämfört med 25% på kvinnliga idrottare (p = &lt;.001). Manliga idrottare förekom även tidigare i tidningen än kvinnliga idrottare (p= &lt;.001). Det fanns ingen skillnad mellan könen gällande storlek på bild (p &lt;.184). Resultatet visar även att kvinnliga idrottare oftare framställs utanför en idrottskontext än manliga idrottare (p= &lt;.002). Däremot framställs både manliga och kvinnliga idrottare i idrottskläder 90% (p= &lt;.34). Resultatet visar att 97% av bilder på kvinnliga idrottare var i en manligt kodad idrott. Endast elva bilder föreställde en idrott som var kvinnligt kodad.   Slutsats: Resultaten indikerar att kvinnliga idrottare är tydligt marginaliserade i media och kvinnligt kodade idrotter är obefintligt rapporterade. Studien drar slutsatsen att media i nuläget inte utnyttjar möjligheten att främja jämställdhet vilket i sin tur har konsekvenser för att riksidrottsförbundet ska nå jämställdhetsmålen för 2025. / Aim: The purpose of this study is to examine and illustrate the way female and male athletes are portrayed in media through photographs and how that in turn affects the construction and/or the reinforcement of gender stereotypes and gender roles, which in turn obstruct the strive for equality in sports; regarding the Swedish Sports Confederations goals for equality to be met 2025. The study presents six questions of issue: 1) Are male athletes portrayed to a larger extent than female athletes in media? 2) Are female athletes marginalized in media by being systematically placed later in the paper and in less first pages than male athletes? 3) Are female athletes portrayed in smaller pictures more often than male athletes? 4) Are female athletes portrayed in a gender stereotypical way in media that limits the possibilities for equality in sports? 5) Are masculine sports portrayed to a larger extent than feminine sports in media? 6) To what extent are feminine sports portrayed in media and what gender is most prominent in feminine sports? Method: The study performed a quantitative content analysis on 3153 pictures in Sportbladet. A coding scheme was designed where factors such as, gender, placement in the paper, size of picture, if the athlete was portrayed in or outside of an athletic context, if the athlete was portrayed in athletic or civilian clothes. It was also noted if the sport was masculine, neutral or feminine. A pilot test was conducted to test for interrater reliability. Thereafter the main analysis of the study was conducted on 3153 pictures.  Results: Male athletes are portrayed in 75% of all pictures compared to female athletes who is portrayed in 25% (p = &lt;.001). Male athletes also occurred earlier in the paper than female athletes (p= &lt;.001). There were no differences between male and female athletes regarding the size of the picture (p &lt;.184). The results indicate that female athletes more often were portrayed outside an athletic context than male athletes (p= &lt;.002). On the contrary, both male and female athletes are portrayed in athletic clothes in 90% of all pictures (p= &lt;.34). Results also indicate that 97% of pictures portraying female athletes were athletes competing in a masculine sport. Eleven pictures in total portrayed feminine sports.   Conclusions: Results indicate that due to the evident marginalization of female athletes and feminine sports the study leads to the conclusion that media in the present situation does not take advantage of the possibility to promote an equal representation of female athletes which in turn implicate the Swedish Sport Confederations goals for equality to be met 2025.