I den här studien undersöks visuella intryck i klassrumsmiljöer med utgångspunkt i hur elever upplever dem samt vad elever uppger att visuella intryck, i form av visuella resurser, i sina klassrumsmiljöer fyller för funktioner. Centrala begrepp i studien är visuella intryck, visuella resurser och klassrumsmiljö. Visuella intryck är i den här studien definierat som sådant som kan uppfattas med synen i en klassrumsmiljö, och visuella resurser är ett visuellt intryck som används för ett visst syfte i undervisningen. Miljöpsykologi är det teoretiska perspektiv som studien grundar sig i. Studiens forskningsöversikt berör forskning om hur visuella intryck kan påverka barn, visuella resursers utformning och funktion samt färger. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och genomfördes med 109 elever i årskurs 2-5 på en skola. Resultatet visar att elever tycker att det finns förhållandevis många saker och olika färger i sina klassrum. Varken syften eller funktioner vad gäller saker på väggar i klassrum samt färger i klassrum är helt tydliga för elever. Däremot kan elever urskilja tydliga funktioner och tydliga användningsområden för lappar som finns på deras bänkar. När elever får uttrycka sina önskemål framgår det att många ändå vill ha saker på klassrumsväggar och att det med fördel ska vara få lappar på deras bänkar. Resultatet bekräftar till viss del det som framgår i tidigare forskning om olika visuella intryck genom bland annat att såväl forskare, som de elever som deltagit i studien, menar att det finns många intryck i klassrumsmiljöer. Slutsatser som kan dras är att för att visuella intryck, i form av visuella resurser, ska fungera enligt deras tänkta syften bör visuella resurser skapas och väljas ut med omsorg. För lärare är det även viktigt att reflektera över vilka intryck som elever möter i sina klassrumsmiljöer. Elever bör även i större utsträckning ges utrymme att påverka sina klassrumsmiljöer.

Det här arbetet handlar om planering och genomförande av en experimentell klassisk pianokonsert skräddarsyddför en oerfaren publik. Konserten var min masterexamenskonsert och dess inspelning hör till denna dokumentation. Syftet i detta arbete var att utveckla mina pianistiska kunskaper genom att analysera mitt konsertprogram och mina inspelningar, samt att ökaden ovana publikens musikförståelse och väckaderas intresse för klassisk musik genom att använda tre olika utommusikaliska resurser på konserten. Deresurserna var 1. PowerPoint-bilder2. kläder och 3. muntlig presentation.Information om publikens åsikter samlades in med hjälp av en enkät och muntligfeedback. Jag har analyserat min pianistiska utveckling under denna process, genom de inspelningar och anteckningar som jag har gjort, efter att ha framfört ett konsertprogram vid tre olika tillfällen. Resultatetav detta arbete är ett exempel påkonsertplanering och hur en klassisk pianokonsert kan inkludera flera sinnen. / <p>Länk till examenskonsert: https://vimeo.com/163451071/8ac4fe4eda</p>

Vi lever idag i ett bildsamhälle där bilder ständigt flödar i våra liv, oavsett om vi är hemma eller i offentligheten. Den här undersökningen avgränsar sig till bilder i tjejers vardag som är mellan 16-19 år. Denna grupp är stora användare av mobiler, vilket ofta är en bro till ständig uppkoppling av sociala medier där det finns mycket bilder. Unga tjejer har även enligt statistik större risk att drabbas av stressymptom. Bilder från t.ex. media kan påverka den statistiken.  Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur det visuella vardagliga flödet relaterar till unga tjejers självbild. Jag vill undersöka deras syn på bilder i vardagen och hur de förankrar bilderna till sina egna liv. Undersökningen ska uppmärksamma hur självbilden hos dem påverkas av bilder i omgivningen och hur det kopplas till ”idealkvinnan”. Huvudfrågeställningen lyder;  Hur talar unga tjejer om och ser på de bilder de möter i sin vardag?  Metoden består av flera metodverktyg, med inspiration från visuell etnografi. Metoder som används är bland annat semistrukturerade intervjuer, bildsamtal och participatory photography. För att få fram hur tonårstjejer själva ser och talar om bilder i deras vardag har denna grupp fått utgöra en fokusgrupp. De är medforskare i arbetet.  Resultatet visar att det finns flera argument till hur bilder i unga tjejers vardag bidrar negativt på deras självbild. Medforskarna menar att bilderna de får se i sociala medier har en ”perfekt” yta som de vill eftersträva, fastän de är trötta på dessa bilder. I media anser de att kvinnor översexualiseras och endast visar en enda typ av skönhet. De känner även en press av att vara redo för en kameralins dygnet runt, varje stund i sitt liv ska gå att föreviga i en ”perfekt” bild.  Undersökning utgör även en gestaltning som innehåller en illustrerad målarbok samt en rumslig upplevelse. Båda verken visar en annan version av bilder i sociala medier, med unga tjejer som bakgrund. Boken är utformad i en målarboksform för vuxna. På varje uppslag visas två versioner av samma händelse, en romantiserad version och en mer relaterad till det riktiga livet. På Konstfacks vårutställning 2016 hade besökarna chansen att närma sig boken genom ett rum visuellt uppdelat i två halvor. På ena sidan av rummet visades en finpolerad version av livet som är vanligt att se i sociala medier. Den andra visar ett mer troligt rum för en ung tjej.

Syftet var att undersöka hur barn kommunicerar med varandra i skriftliga konversationer på sina smartphones. Jag har använt mig av en empirisk metod där jag bad barn om att få ta del av barns konversationer för att undersöka deras användande av emoji-figurer och visuella signaler, så som till exempel imititerande ljuduttryck. Jag har utgått från tidigare forskning och teorier vid analyserandet av insamlad data. Konversationerna jag fick ta del av är både sms- och WhatsApp-konversationer mellan barn 8-12 år som jag analyserade utifrån ett CA-perspektiv (Conversation Analysis/samtalsanalys). Jag kom fram till att barnen främst använde sig av strategier för att öppna upp till samtal och påkalla uppmärksamhet genom upprepade lystringssignaler. Därefter i konversationerna användes ofta emoji-figurer för att förstärka och beskriva känslor. Några riktigt avslut av samtal förekom inte, de flesta rann bara ut i sanden eller avslutades med en bekräftande emoji-figur. De nya visuella språket och emoji-figurerna har blivit en del av vår vardag och används flititgt och hjälper oss att förmedla känslor som är svåra att sätta ord på i situationer vi inte kan se varandra

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad den matematikdidaktiska forskningen skriver om att använda GeoGebra för att grafiskt representera funktioner och ekvationer i R^2 och R^3. Litteraturstudien fokuserar på att visa hur grafiska representationer med GeoGebra möjligtvis kan utveckla matematikundervisningen för såväl lärare som elever. Litteraturstudien är således av utforskande karaktär och 17 källor har analyserats. Litteraturstudien visar att matematikdidaktisk forskning om dynamiska geometriprograms (DG) roll i undervisningen fokuserar på geometri, medan matematisk analys hamnar i bakgrunden. Verksamma och blivande gymnasielärare förefaller se GeoGebras potential sträcka sig utöver geometriområdet. Dock kan lärare som ser GeoGebra som enbart ett DG missa att utnyttja dess algebraiska funktioner. Vidare så kan grafiska representationer med DG utveckla matematikundervisningen till att avancerad och tillämpad matematik behandlas mer. Slutligen så lyfts fram att pekdon till datorer styrs på 2D underlag vilket begränsar den dynamiska kontrollen av tredimensionella matematiska objekt. / The purpose of this literature review was to examine what mathematics education research writes about using GeoGebra for making graphical representations of functions and equations in R^2 and R^3. The literature review focuses on how graphical representations with GeoGebra possibly could evolve mathematics education for both teachers and students. Therefore, the literature review is explorative and 17 sources has been analysed. The result of the review indicates that mathematics education research of dynamic geometry systems (DGS) role in education, focuses on the teaching of geometry, while other topics are left in the background. Active and prospective teachers seem to see a potential in using GeoGebra that goes beyond the teaching of geometry. However, teachers who see GeoGebra as simply a DGS might not take advantage of its algebraic functions. Furthermore, graphical representations with DGS could evolve mathematics education to involve advanced and applied mathematics to a higher degree. Finally, pointing devices for computers are controlled on a 2D surface and limits the dynamic control of 3D mathematical objects.

I dagens samhälle har den psykiska ohälsan ökat det senaste decenniet, och speciellt bland ungdomsgrupperna – tidigt i tonåren samt hos unga vuxna.  Oftast uppstår psykiska besvär under tonåren och om detta inte behandlas ökar risken att det förvärras. Visionen med detta arbete var att visualisera psykiska besvär och uppmana ungdomar att söka hjälp i tid innan det övergår till psykiska sjukdomar. För att uppnå detta behandlar detta examensarbete inom informationsdesign, hur visuella metaforer kan gestaltas och vara identifieringsbara för gymnasieungdomar drabbade av psykiska besvär. Arbetet består av en teoretisk – och praktisk del. I den teoretiska delen redogörs teorier inom klassisk retorik, visuell retorik, semiotik, samt tidigare forskning om hälsomeddelanden. Här används även två metoder; kvalitativa intervjuer i två omgångar samt en platsanalys för de kontexter gestaltningen skall befinna sig inom. Den teoretiska delen lade en grund för den praktiska delen av arbetet. Ett flertal skisser utformades med hjälp av visuella metaforer för att konkretisera och gestalta känslorna som hänger ihop med psykiska besvär. Strategin för att framhäva samt effektivisera budskapet var att skapa identifierbara visuella metaforer. För att undersöka hur metaforer uppfattades och tolkades av personer som kan relatera till psykiska besvär utfördes kvalitativa intervjuer. Resultatet var att alla deltagare hade möjligheten att identifiera sig själva i metaforen och dessutom implementera sina egna erfarenheter och känslor som en utgångspunkt. Den praktiska delen inkluderade ett gestaltningsförslag med tre olika informationsaffischer för att exemplifiera hur en hel serie av uppmanade affischer kan utformas. Även om affischernas målgruppspåverkan inte kunde testat i arbetets omfattning, påvisar resultatet en god grund att de kan uppmana drabbade personer till hjälpsökande. / Mental illness in today’s society has grown tremendously during the past decade, particularly among youths. Psychological problems often arise during the teenage years and if not addressed can increase in severity. The aim with this work is to visualize psychological problems and encourage youths to seek out help before the problems transform into a mental illness. To achieve this, visual metaphors were used and illustrated into identifiable emotions and feelings for affected youths to relate to. The work is made of both theoretical and practical parts. In the theoretical part, theories within classical rhetoric, visual rhetoric, semiotics and existing research within the topic were explained. Two methods, qualitative interviews and a site analysis, were used to develop a baseline for context to which the design would affirm to. The theoretical part laid the ground for the practical part of the work. Many sketches were designed with help of visual metaphors to concretize and shape the feelings which portray the psychological problems. The strategy to bring forth and optimize the message was to make identifiable visual metaphors. To study how the metaphors were understood, interviews were carried out on subjects who could relate to the psychological problems. The result was that all the participants could both identify and relate to the metaphors and implement their own experiences and feelings. The practical part of the thesis included design suggestions of three different informational posters to exemplify how a series of these posters could exist to touch the entirety of the spectrum.  Even though the posters were not tested within the target group, a conclusion was drawn that the resulting series of informational posters carried weight which could urge the affected to seek out help.

<p>Today almost every artist has a music video. With today’s technology it has become a lot easier for smaller companies or amateur filmers to produce and distribute their work. But how important is an artist’s music video and where do people find their music these days? Other questions we wanted to answer were if there is a typical way a music video looks like based on its genre. And is it possible to break these stereotypical ways of producing music videos and thereby create a higher level of enjoyment from the viewer? Our main idea of achieving this was by the use of visual effects in a genre, which in our opinion usually don’t showcase these types of effects. The genre we decided to work with was singer/songwriter, which we think is one genre that doesn’t typically use visual effects. To back up our opinions we studied a lot of music videos from different genres to really see what was typical for each of them. Furthermore we made a survey to find answers for our questions about people’s views on the importance of a well-made music video and where they watch and find them. After we had found some of our answers we produced a music video, one with, and one without visual effects. We then showed these to a number of people and asked them questions about their opinions. Based on our results from studying different music videos and the surveys we came up with a conclusion. And we can say that using visual effects in a genre were they typically aren’t used is possible and it can enhance a viewers enjoyment of the music video. Although we also found out that it should be done with moderation and in good relations with the specific genre.</p>

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt Nørretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemställningen för detta arbete var: kan man utan uppmaning höra ett ljud som betraktas som ett svåruppmärksammat ljud i en ljudbild som består av ljud som är lättare att höra, med hjälp av en bild. Testpersonerna fick lyssna på ett ljudklipp som bestod av fem ljud. Ett av dessa ljud var förhållandevis mycket svår att höra i jämförelse till de andra ljuden. Medan testpersonerna lyssnade på ljudklippet fick de se en av två bilder. Totalt skapades två ljudklipp och två bilder till genomförandet av undersökningen. Det som undersöktes var hur många testpersoner hörde klockan och hur resultaten varierade beroende på den visuella rekvisitan. Utav 28 personer hörde tre människor klockan som påvisar att svaret till problemställningen skulle kunna vara ”ja”. I framtida arbeten skulle detta kunna utvecklas för att användas som ett verktyg inom dataspelsutveckling.

Studien syftar till att diskutera hur killar förhåller sig till bilder av maskulinitet som tillgängliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 års åldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation. Ett visuellt material har samlats in utifrån deltagarnas utsagor om vilka medier de frekvent konsumerar. Det insamlade materialet har analyserats genom diskursanalytisk metod. Analys av resultatet visar på att det finns en relation mellan visuella medier och deltagarnas identitetsskapande. Denna relation förstärker konstruktionen av maskulinitet och etablerar traditionella former av mansroller där kontroll, fysisk styrka, handlingskraft och heterosexualitet konstitueras framför feminitet och homosexualitet, som istället marginaliseras eller utesluts helt.

I det moderna samhället är mannen fortfarande norm för den stereotypa arbetaren och makthavaren. När kvinnor tar sig in i traditionellt manliga områden sker inträdet ofta på mannens villkor. Mot bakgrund av detta undersöker vi i denna uppsats hur kvinnor fotograferas i samband med sitt arbete. Undersökningens syfte är således att se hur det sätt kvinnor fotograferas på skiljer sig beroende av vilken yrkesgrupp de tillhör och vilken position de besitter på arbetsplatsen. Ännu ett syfte är att se om de normer som framkommer är beroende av yrkesstatus eller av kön. För att uppnå syftet har vi med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv utfört en innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ ikonologisk bildanalys där vi studerat fotografier förekommande i fackliga tidskrifter. De fackliga tidskrifter som studerats representerar tre olika inkomstgrupper för att på så sätt komma åt olika positioner inom arbete samt yrkesstatus (Inkomstgrupp 1 - Chef &amp; Läkartidningen, inkomstgrupp 2 - Vårdfokus &amp; Lärarnas tidning och inkomstgrupp 3 - Handelsnytt &amp; Kommunalarbetaren). För att kunna dra slutsatser kring huruvida könet kvinna inverkar på framställningen har ett urval fotografier av män studerats vilket möjliggjort jämförelser. Som grund för uppsatsens analys ligger teorier om roller och framträdanden, reproduktion och förändring av normer samt teorier om symboler. Utifrån materialet har det framgått att framställningen av kvinnor vilka fotograferats utifrån sitt yrke varierar mycket utifrån den yrkesstatus de innehar. På samma sätt skiljer sig normerna som lyfts fram utifrån yrkesstatus. Det har även framkommit att vissa variationer kan relateras uteslutande till yrkesstatus medan variationen i andra normer är mer förbundna med kön.