No description available.

Problemformulering: Det är intressant att undersöka hur företag som bedriver spelverksamhet i Sverige kommunicerar visuellt eftersom deras reklam blivit allt vanligare under de senaste åren. I och med de nya lagar som börjar gälla från den 1 januari 2019 är ämnet i aktiv utveckling och därför aktuellt.  Syfte: Syftet med denna undersökningen är att analysera vilka visuella element och teman som används i reklamfilmer för företag som ansökt om att få bedriva casinoverksamhet i Sverige med start 1 januari 2019. Metod och material: Urvalet består av fem reklamfilmer publicerade åren 2016-2018, på den Youtube-kanalen med flest visningar tillhörande de företag som beviljats licens för att bedriva spelverksamhet online i sverige från den 1 januari 2019. Genom en semiotisk innehållsanalys bestående av tre delar, denotation, konnotation och retorik har reklamfilmerna analyserats och tolkats. Huvudresultat: Resultaten visar att det finns starka gemensamma teman, i synnerhet inom val av färgpalett i filmerna. Vidare så visade resultaten att filmerna spelar på känslomässiga budskap mer än informativa.

Zombiens rötter ligger i myter men den har gått igenom en rad förändringar och håller nu platsen som en av världens mest igenkännbara monster. Efter 1932 har zombier inom media används för reflektion kring mänsklighetens farhågor och teman som krig och sjukdom har präglat zombiens narrativ i årtionden. Denna rapport ger en överblick över zombiens utveckling och undersöker vad för associationer och tankar zombien väcker som figur inom olika katastrofmiljövisualiseringar hos betraktare. Tre artefakter som representerar zombier i olika katastrofmiljöer har producerats för studien, de har använts i intervjuer där deltagarna fått bygga egna narrativ kring dem. Zombien inom en nutida miljö var den som deltagarna ansågs vara mest naturlig för zombien att vistas i men deltagarna visade störst intresse inför zombien i den dystopiska Cyberpunk-miljön. Ytterligare studier av zombien behövs för att tydligare kartlägga folks attityder gentemot zombien och hur relevant den kan fortsätta hålla sig.

För att förenkla programmeringsprocessen används ibland visuella programmeringsspråk. Denna studie visar hur snabbt programmeringsstudenter läser och förstår visuella programmeringsspråk i jämförelse mot hur de läser och förstår textbaserade programmeringsspråk. Med ett egenutvecklat visuellt programmeringsspråk undersöker denna studie hur läsbarheten skiljer sig hos visuella programmeringsspråk mot textbaserade. Studien utfördes med två läsmoment på totalt 21 testpersoner med tidigare erfarenhet av programmering. I genomsnitt utfördes läsmomentet med det visuella programmeringsspråket på kortare tid än motsvarande textbaserade läsmoment. Ett framtida arbete kan undersöka hur visuella programmeringsspråk kan förbättras för användare med nedsatt färgseende.

Denna reflekterande rapport behandlar implementerandet av visuella illusioner till dataspel och dess spelmekanik. Arbetet har skett på experimentell nivå där fyra olika illusioner har analyserats utifrån sin förmåga att lura det mänskliga ögat och sedan implementerats i fyra olika spel, där illusionerna står för en del i utmaningen. De fyra olika spelens förmåga att dra nytta av sina respektive illusioner är varierande, men fungerande. Alla spelen lyckas lura ögat i någon form, till den grad att det ökar på själva utmaningen i spelen. Framtiden för visuella illusioner i spel ligger förlsagsvis inom ”casual”-marknaden, där mindre och enkla spel för sporadiska spelare finns. Utvecklandet av egna illusioner med hjälp av kända designprinciper ses som nästa steg i arbetet kring visuella illusioner inom spelmekanik.

Arbetet söker kartlägga visuella/estetiska kunskapsformers representation i den nya lärarutbildningens allmänna utbildningsområde. Med utgångspunkt i kursplaneanalyser undersöks frågan vidare genom djupintervjuer av kurs- och ämnesansvariga lärare vid tre lärarutbildningssäten.Undersökningen ger vid handen att de visuella/estetiska kunskapsformernas representation i det allmänna utbildningsområdet är förhållandevis blygsam. Omfattningen kan beskrivas som ringa eller marginell.Utifrån en fenomenologisk/hermeneutisk ansatts utkristalliseras och diskuteras ett antal bakomliggande perspektiv/teman med ambitionen om att klargöra de visuella/estetiska kunskapsformernas belägenhet i sammanhanget.

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande. Exempel på sådana resurser är användandet av färger som symbol för ett land eller för att skapa samband; layout för att till exempel skapa visuell framskjutenhet; bild som komplement till skriften samt betydelsepotentialer i typsnitt. Eleverna har i intervjuerna uppvisat tecken på lärande genom att göra jämförelser mellan det land som de arbetat med och förhållandena i Sverige, samt med vilken uppfattning de tidigare haft om landet i fråga. I intervjuerna framkom även hur de fördelat arbetet i gruppen och hur de tänkt i samband med sin design av bildspelen.

Den här rapporten redogör för utvecklingen av ett designförslag till en CD-spelare. Uppdraget kommer från det relativt lilla handelsbolaget Transient Design i Alingsås, och går ut på att hjälpa företaget att ta fram ett designförslag på en CD-spelare i så kallad high end-klass. Fokus i projektet ligger på gränssnittet mellan användaren och produkten, samt formgivning av chassi och CD-lucka. Rapporten inleds med en förstudie som bjuder på en kort introduktion till hifi, identifiering av målgruppen och dess krav och önskemål på en CD-spelare. Vidare studeras tekniker för framförallt design av visuella gränssnitt och metoder för insamling av data samt kreativitetsstimulerande metoder. Rapporten fortsätter med ett kapitel om konceptgenerering, som är den största delen av rapporten. Konceptgenereringen delades upp i tre större delar, CD-spelarens basenhet, CD-lucka och användargränssnitt. Efter konceptgenereringen följer konceptval och presentation av det slutgiltiga resultatet. På grund av svårigheter att fatta beslut på metodisk grund vad avser den rent estetiska formgivningsbiten togs beslutet att avsluta rapporten med två varianter av samma koncept. Avslutningsvis ges en diskussion om hur uppdraget genomförts och vad det resulterat i. / This report describes the development of a design proposal on a CD player in the so-called high-end class. The assignment came from the relatively small trading company Transient Design in Alingsås. Focus of the project was at the interface between the user and the product, and design of the chassis and the CD feeding device. It begins with a study that offers a short introduction to hifi, the identification of the target audience and its needs and requirements of a CD player. Further, the report contains a study of techniques for designing visual interfaces and also a look at the methods of data collection and creativity stimulating techniques. The report continues with a chapter on concept generation, which is the largest part of the report. The concept generation was divided into three major parts, CD player chassis, CD feeding device and user interface. After concept generation follows choice of concept and presentation of the final outcome. Because of the difficulty in deciding on a methodological basis the value of a purely aesthetic quality, a decision was made to make two similar but yet visually different concepts. Finally the report is finished with a discussion of how the project was carried through and what the result was.

I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av diskursanalys och materialets multimodala funktioner beskrivs med text och bild. Resultatet av underökningen visar på barnens förmåga att kommunicera och planera sina undersökningar. Studien visar också hur tankarna som produceras om förskolan, barnet och samhället är en del av det som producerar tanken om barn och barndom, något som barnen både accepterar och gör motstånd mot. / This is a fieldwork in a Swedish preschool that describes how children use, develop and investigate the everyday environment in preschool with digital cameras. The aim is to show how preschool children, with the digital camera as appliance want’s to tell their own story about the daily life that they are a part of at the preschool. It also contains the allowance to let the voices of the children to be heard, and contribute to the knowledge of the children’s intension and ability of thinking, narration during their production of culture and knowledge. The research questions are; How does the children communicate their everyday life in preschool with digital camera? What kind of pictures does the children produce? What do the children tell us by their pictures? The theoretical framework contains poststructuralist theories in which the children are actors and co-producers of the reality that constitutes the preschool. The empirical material is analyzed with discourse methods. The multimodal function of the material is described in texts and pictures. The result shows the ability of the children to cooperate and plan their investigations. It also shows how the conceptions of the preschool, child and the society that the children are a part of, does produces the culture of childhood and also the resistance against it, by the children.

Version:1.0 StartHTML:0000000202 EndHTML:0000040504 StartFragment:0000039220 EndFragment:0000040468 SourceURL:file:///Users/kjellhaglund/Desktop/Dropbox/1%20Moas/Den%20fysiska%20klassrumsmilj.doc @font-face { font-family: "Times New Roman"; }@font-face { font-family: "Arial"; }@font-face { font-family: "Courier New"; }@font-face { font-family: "Wingdings"; }@font-face { font-family: "Verdana"; }@font-face { font-family: "Tahoma"; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h1 { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; font-weight: normal; }h2 { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; }h3 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; }h4 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h5 { margin: 12pt 0cm 3pt; line-height: 15pt; font-size: 13pt; font-family: "Times New Roman"; font-style: italic; }p.MsoIndex1, li.MsoIndex1, div.MsoIndex1 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex2, li.MsoIndex2, div.MsoIndex2 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 24pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex3, li.MsoIndex3, div.MsoIndex3 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex4, li.MsoIndex4, div.MsoIndex4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex5, li.MsoIndex5, div.MsoIndex5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex6, li.MsoIndex6, div.MsoIndex6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex7, li.MsoIndex7, div.MsoIndex7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex8, li.MsoIndex8, div.MsoIndex8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex9, li.MsoIndex9, div.MsoIndex9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 108pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 { margin: 6pt 0cm; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 { margin: 0cm 0cm 6pt 11.9pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 { margin: 0cm 0cm 6pt 24pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.MsoCommentText, li.MsoCommentText, div.MsoCommentText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndexHeading, li.MsoIndexHeading, div.MsoIndexHeading { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoCaption, li.MsoCaption, div.MsoCaption { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.MsoTof, li.MsoTof, div.MsoTof { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.MsoFootnoteReference { vertical-align: super; }span.MsoCommentReference { font-size: 8pt; }span.MsoPageNumber { font-weight: bold; }span.MsoEndnoteReference { vertical-align: super; }p.MsoEndnoteText, li.MsoEndnoteText, div.MsoEndnoteText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToa, li.MsoToa, div.MsoToa { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoMacroText, li.MsoMacroText, div.MsoMacroText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 10pt; font-family: "Courier New"; }p.MsoToaHeading, li.MsoToaHeading, div.MsoToaHeading { margin: 6pt 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextIndent, li.MsoBodyTextIndent, div.MsoBodyTextIndent { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent, li.MsoBodyTextFirstIndent, div.MsoBodyTextFirstIndent { margin: 0cm 0cm 6pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent2, li.MsoBodyTextFirstIndent2, div.MsoBodyTextFirstIndent2 { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 200%; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText3, li.MsoBodyText3, div.MsoBodyText3 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: "Times New Roman"; }a:link, span.MsoHyperlink { color: blue; text-decoration: underline; }a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed { color: purple; text-decoration: underline; }strong { }p.MsoDocumentMap, li.MsoDocumentMap, div.MsoDocumentMap { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; background: none repeat scroll 0% 0% navy; font-size: 10pt; font-family: Tahoma; }p.Citat, li.Citat, div.Citat { margin: 0cm 22.7pt 6pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.Ballongtext, li.Ballongtext, div.Ballongtext { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Tahoma; }p.Ingress, li.Ingress, div.Ingress { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Bildtext, li.Bildtext, div.Bildtext { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.Kommentarsmne, li.Kommentarsmne, div.Kommentarsmne { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Uppsatstitel, li.Uppsatstitel, div.Uppsatstitel { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; page-break-after: avoid; font-size: 28pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Undertitel, li.Undertitel, div.Undertitel { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 14pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Formatmall1, li.Formatmall1, div.Formatmall1 { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Framsidestext, li.Framsidestext, div.Framsidestext { margin: 6pt 0cm 10pt; line-height: 14pt; page-break-after: avoid; font-size: 8pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Rubrik3ejinnehllsfrt, li.Rubrik3ejinnehllsfrt, div.Rubrik3ejinnehllsfrt { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik2ejinnehllsfrt, li.Rubrik2ejinnehllsfrt, div.Rubrik2ejinnehllsfrt { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik1ejinnehllsfrt, li.Rubrik1ejinnehllsfrt, div.Rubrik1ejinnehllsfrt { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; }span.BrdtextChar { font-size: 11pt; }span.CitatChar { font-size: 11pt; }span.BrdtextChar1 { font-size: 11pt; }span.CitatChar1 { font-size: 11pt; }p.Liststycke, li.Liststycke, div.Liststycke { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 65.2pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.BrdtextChar2 { font-size: 11pt; }span.CitatChar2 { font-size: 11pt; }div.Section1 { page: Section1; }ol { margin-bottom: 0cm; }ul { margin-bottom: 0cm; } Vår utgångspunkt har varit att utgå från den fysiska miljö som elever vistas i dagligen och den påverkan den kan ha på deras koncentrationsförmåga. Uppsatsen handlar i teoridelen om vad det innebär att vara koncentrerad samt att ha svårigheter att koncentrera sig. Vi beskriver olika typer av koncentrationssvårigheter, vad perception är, vad som främjar och vad som försvårar koncentrationen. Vi skriver om hur man på olika sätt kan underlätta för elever med primära koncentrationssvårigheter. I undersökningsdelen tar vi reda på vilka visuella stimuli elever utsätts för genom de observationer vi gjort i elevtomma klassrum. Vi har tittat på vilka, och i vilken utsträckning, visuella stimuli förekommer i klassrummen. Resultatet redovisas i en tabell och tolkas sedan i text med hänvisning till det litteraturen beskriver om miljöns påverkan på koncentrationsförmågan. Syftet är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön är utformad och inredd utifrån ett koncentrationsperspektiv. Resultatet visar att elever utsätts för en oerhörd mängd visuella stimuli och enligt den litteratur vi läst påverkar det koncentrationen negativt.