I ett samhälle som rör sig ständigt framåt är skolan ett av våra viktigaste områden. Ett ökat studentengagemang skulle leda till att svenska elever och studerande blir motiverade kring både sitt lärande och sina studier och skulle i sin tur nyttja det svenska samhället drastiskt. Ett relativt utforskat ämne är visuella medier för lärande, framför allt animerat läromaterial. De studier som granskar animation för lärande ignorerar ofta studentengagemangets påverkan och fokuserar enbart på lärandet. I denna studie undersöktes 22 deltagare i syfte att finna eventuella fördelar och nackdelar mellan animerat, statiskt visuellt och textbaserat läromaterial. Studien fann att deltagarna var mer benägna att reagera positivt till visuellt läromaterial men att det inte fanns någon större skillnad mellan statiskt och animerat visuellt läromaterial. Vidare upptäcktes också att animerat läromaterial är bristfälligt för lärande gentemot både statiskt visuellt och textbaserat läromaterial. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet</p>

Det framkommer att matematik är ett utmanande skolämne. Då ett flertal elever kämpar med att ta till sig matematikundervisningen ser vi det som angeläget att undersöka hur lärare, genom ledning och stimulans, kan främja elevers matematiklärande. Det finns en rad olika tillvägagångssätt som kan användas för att skapa en främjande matematikundervisning. Vi har dock valt att avgränsa studien till användandet av visuella representationer (VR), vilket grundas i tidigare forskning som visar på den positiva effekten som VR kan ha på elevers matematiklärande. Syftet med denna studie är därmed att öka kunskapen om lärares inställning till VR, hur de förbereder detta stöd för elever och hur de använder VR i sitt arbete med elever. Förhoppningarna är att resultatet ska bidra med värdefull kunskap inom detta område, vilken i sin tur kan främja elevers matematiklärande och leda till ökad måluppfyllelse i matematik. Studien genomfördes genom en enkätundersökning där respondenternas svar analyserades både kvantitativt och kvalitativ i en mixad metod. Resultatet visar att lärare har vetskap om de positiva effekter som arbete med VR kan medföra och lärarna är generellt positiva till användandet av VR som en undervisningsstrategi för att konkretisera matematiken för alla elever, inte enbart de elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Resultatet visar dock även att majoriteten av lärarna önskar att de kunde använda sig av VR i högre utsträckning än vad de i dagsläget gör. Här kan en implikation av studien vara att lärare i högre utsträckning behöver specialpedagogiskt stöd och även fortbildning i användandet av VR för att arbetet med VR ska bli så effektivt som möjligt och därmed kunna stödja eleverna i deras matematikutveckling.

Concept of identity within digital games is believed to be a prominent subject as the bond between the player and the character could potentially enhance the gameplay experience. There is as yet a lack of studies addressing the visual identification of predefined game characters. Therefore, this study aims to examine how the identification is established through visual attributes of a game character. To this end, a qualitative online survey was undertaking, gathering responses from 350 respondents. The responses were analysed using thematic analysis, and the elicited themes indicate that the identification has in fact been established, where visual attributes such as hair, weapons, outfits and even abilities had an influence on how the participants perceived and identified themselves with the character. / Begreppet identitet inom digitala spel tros vara ett betydande ämne när det kommer till spelforskning då samhörigheten mellan en spelare och en karaktär potentiellt kan förstärka spelupplevelsen. Eftersom en liten mängd studier använder termen identifiering inom visuella studier av fördefinierade spelkaraktärer, syftar denna studie till att undersöka hur identifiering etableras genom spelkaraktärens visuella attribut. Totalt har 350 respondenter besvarat ett kvalitativt online-frågeformulär. Svaren har analyserats med hjälp av tematisk analys, och de uppfunna teman indikerar på att identifiering har fastställts, där visuella attribut såsom hår, vapen, kläder men även förmågor har inverkat på hur deltagarna uppfattade och identifierade sig med en karaktär.

No description available.

Problemformulering: Det är intressant att studera hur konsumenter upplever att förpackningar, som kan användas av alla, inriktas mot ett specifikt kön. Genom att studera detta kan vår normkritiska ansats ge fördjupad kunskap om genussegmentering på förpackningar.
Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur visuella attribut på genussegmenterade förpackningar uppfattas av ett urval konsumenter. Vidare är syftet att få förståelse för vilka visuella attribut som representerar en genusinriktning på förpackningar.
Metod och material: Detta är en kvalitativ undersökning som består av en innehållsanalys, experimentell metod samt enkätundersökning. De material som bearbetades var; 100 stycken förpackningar inom innehållsanalysen; sex stycken fiktiva förpackningar som resulterade ur experimentell metod; samt 154 deltagare i enkätundersökningen.
Huvudresultat: Studiens huvudresultat landade i att färger styr förpackningens uppfattade representation. Vidare resulterade studiens genererade svar i att människor uppfattar förpackningars representation på olika sätt. Detta göra de utifrån egna åsikter och tolkningar inom meningsskapande.

Studiens syfte är att undersöka vilka visuella representationer av genus som elever möter i bilder och leksaker på fyra fritidshem, samt analysera dess möjligheter och begränsningar för elevernas utforskande av könsidentitet och könsnormer. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka representationer av genus möter eleverna på fritidshemmet? Vilken variation inom genus blir möjlig för eleverna att utforska genom de visuella representationerna? För studien används en kvalitativ metod, där empirin har samlats in genom systematiska observationer med hjälp av ett observationsschema. Tolkningen av de visuella representationerna har skett med inspiration av semiotik och resultatet analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet beskriver ett feminint, maskulint och neutralt genus, där variationer inom varje kategori förekommer, men inte är särskilt vanliga. Däremot understryker det visuella i många fall stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. Detta diskuteras kritiskt utifrån vilka konsekvenser och hinder det kan medföra för elevernas utforskande av genus och fritidshemmets värdegrundsarbete. Författarna diskuterar vikten av att se det visuella materialet som ett pedagogiskt verktyg, men tar även upp aspekter kring studiens begränsningar, samt föreslår vidare forskning inom området.

Verksamma matematiker och forskare menar att matematiken i grunden handlar om problemlösning. Problemlösning inom geometri är samtidigt ett gynnsamt område som möjliggör att samtliga fem matematiska förmågor som framkommer i grundskolans läroplan kommer till användning. Visuella representationer lyfts fram som ett viktigt verktyg i val av problemlösningsstrategi. Samtidigt visar tidigare internationell forskning att visuella representationer har en stor påverkan på elevers problemlösningsförmåga. Dessutom finns en avsaknad av svensk forskning inom området vilket bidrar till denna studies relevans. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur visuella representationer används i matematikundervisning, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Hur värderar lärare visuella representationer i matematikundervisningen? Hur arbetar lärare med och hur resonerar de kring visuella representationer i matematikundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte genomfördes sex lärarintervjuer med verksamma lärare på en F-5 skola i södra Sverige. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar att visuella representationer används på ett varierat sätt och har en betydande roll i matematikundervisningen. Tillsammans med tidigare forskning konkluderades även att visuella representationer kan bidra till att hjälpa elever på olika kunskapsnivåer inom matematiken. I arbetet med visuella representationer framkommer läraryrkets tidsbegränsning problematisk. Samtidigt poängteras att tidsbegränsningen inte bör gå ut över undervisningskvaliteten. En viss avsaknad av visuella representationer i de läromedel som lärarna hade till förfogande uppdagas. En didaktisk implikation av det här är således att lärare inför val av läromedel bör se över hur mycket utrymme visuella representationer ges i olika läromedel och delvis basera sitt val utifrån detta.

Att leva med en funktionsnedsättning kan leda till minskad delaktighet och minskad självständighet. Barn med utvecklingsstörning är ofta i behov av att använda aktivitetsschema för att bli självständiga och öka deras delaktighet. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om användandet av aktivitetsscheman vid vardagsaktiviteter i träningsskolor. Telefonintervjuer genomfördes med totalt sex personer som arbetar på tre olika träningsskolor i Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras med följande två huvudkategorier, “Aktivitetsschema bidrar till trygghet, tydlighet och struktur över vardagsaktiviteter och tid ”och “Individ och situationsanpassade bilder bidrar till ökad självständighet och initiativförmåga”. I resultatet förklarar deltagarna att de använder aktivitetsschema i olika vardagliga situationer såsom toalettbesök, på- och avklädning samt lek. Tidigare forskning har undersökt effekterna av att använda aktivitetsschema i skolmiljö, något som överensstämmer med den effekt som deltagarna i föreliggande studie också beskriver. Däremot har författarna inte hittat någon tidigare forskning som har undersökt på vilket sätt aktivitetsschema används inom vardagsaktiviteter inom skolan, vilket gör att författarna anser att ytterligare forskning inom ämnet är nödvändigt.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie och syftar till att undersöka vilken effekt diagram och bilder har på elevers problemlösningsförmåga. Det utvalda temat anser vi är viktigt eftersom många elever har svårt för problemlösning som helhet men även dess olika processer. Processerna innebär att; förstå problemet, ta ut viktig information, beräkna samt val av strategi. Därför granskades tidigare arbeten för att få en bredare kunskap om hur vi i framtiden kan underlätta för eleverna i arbetet med problemlösning. Problemlösning är även ett centralt område i läroplanenen där detnämns i det centrala innehållet, syftet samt förmågorna. Urvalet av artiklar gjordes genom manuell sökning och databassökning. I arbetet gjordes även avgränsningar, alla undersökningarna skulle vara granskade och fokusera på åldersspannet årskurs ett tillsex. Resultatet tyder i huvudsak på att diagram och bilder främjar elevernas kunskapsutveckling. De granskade artiklarna visar även att lärarna saknar tillräcklig förståelse för användning av visuella hjälpmedel i samband med problemlösning. Av den anledningen blir undervisningen till viss del bristande.

Fotografiet ses av många som ett verktyg för att visa upp verkligheten för vad den är. Inom modefotografin är bilden istället noga utvald och förbestämd för att skapa åtrå och ett begär hos betraktaren. Vad som är intressant är vilken målgrupp bilderna riktar sig åt och på vilket sätt budskapet berättas. Syftet i min uppsats var att undersöka vilka visuella grepp inom modefotografin som skapar maktpositioner och hur dessa används i tidskriften Bon Magazine. Genom en kvalitativ forskningsmetod undersökte jag tre bilder från olika nummer av tidskriften Bon. Dessa bilder analyserades sedan utifrån en semiotisk bildanalys och de visuella greppen. Resultatet visade på att blicken var det grepp som hade störst inverkan på bilden, men att det krävs en kombination av flera visuella grepp för att skapa en tydlig maktposition i en bild. Även kroppens relation till kläder och mode var något som betydde mycket för läsningen av bilden, både genom den klädda och den avklädda kroppen. Till denna studie hör även ett gestaltande arbete där jag skapade en egen serie modefotografer. I dessa bilder undersökte jag de visuella greppen och hur de skapade maktpositioner. Detta skedde genom en experimentell och lekfull process där jag fick reda på hur olika kombinationer av greppen fick olika betydelsen för betraktaren.