Syftet med denna artikel är att vi ska gå igenom användningen och skapandet av visuella metaforer. Vi applicerar detta på en videogestaltning som går ut på att skapa ett förväntat narrativ med hjälp av visuella metaforer för att sedan bryta vad åskådaren förväntar sig ska hända, en så kallad: Plot Twist. Vi går in på vikten av visuella metaforer som Brown (2016) anser vara en av filmskapares viktigast tekniker. Vi går in på hur visuella metaforer kan appliceras som designperspektiv, inte bara inom film men även annan media. Designen för gestaltningen har utförts med designprocessguiden av SVID (stiftelsen svensk industridesign). Metoder och tekniker som använts i övrigt är deltagande design, storyboards, testgrupp och visuella metaforer som designperspektiv. Vi vidareutvecklar från hur Brown (2016) använder det som en narrativ teknik. Vi har även analyserat critical design, research through design och design fiction för att komma fram till visuella metaforer som perspektiv. Vi har inget mål att ge någon numeriska data på hur man exakt ska använda visuella metaforer eller vad det exakt genererar utan vi har som mål med resultatet att vidare möjliggöra framtida designarbeten inom området. Kanske väcker vi fler frågor än svar men det är resultatet vi är ute efter, vi tror att visuella metaforer har en större roll i media än vad den används för idag.

Denna studie behandlar det visuella hjälpmedlet skolplanscher. Syftet med studien är att undersöka hur skolplanscher från 1920–1950 (storhetstiden för skolplanscher i Sverige) illustrerar svensk historia och hur dessa illustrationer stämmer överens med undervisningsplanen och läroböcker för historieämnet från samma tid. Materialet i studien utgörs av 18 skolplanscher producerade mellan 1920–1950 med varierande motiv av svensk historia. Studiens resultat visar på att det finns en överenstämmelse mellan skolplanschernas illustrationer av svensk historia och undervisningsplanens och läroböckernas text- och innehållsstoff. Överenstämmelsen går även att se på detaljnivå i vissa fall. I relationen mellan skolplanschernas illustrationer, undervisningsplanen och läroböckerna syns framförallt två skillnader. Skolplanschernas illustrationer är mindre personinriktade mot högt uppsatta än vad undervisningsplanen och läroböckerna är, och krig är mer nedtonat i skolplanscherna och undervisningsplanen än läroböckerna. I studien framkommer också flera framträdande mönster i skolplanschernas illustrationer av svensk historia. Dessa mönster är att skolplanscherna ger en historieillustration som är händelse- och detaljrik, kvinno- och barnfattig och att det ofta går att urskilja avbildade personer i skolplanscherna illustrerade som överordnade eller med hög social status.

Konkurrensen mellan företag blir allt hårdare i dagens samhälle och därav är det är viktigt för företag att utveckla konkurrenskraftiga varumärken med en tydlig inriktning. En strategi för att differentiera sitt varumärke är att utveckla en passande varumärkespersonlighet, vilket definierats är en uppsättning mänskliga egenskaper som förknippas med varumärket. Denna studie använder Aakers (1997) välkända ramverk som utgår från att varumärken huvudsakligen kan besitta en av dessa fem varumärkespersonligheter: uppriktig, spännande, kompetent, sofistikerad eller robust. Denna studie är inriktad på visuella symbolers färg och form, dessa faktorer har valts ut eftersom de har stark inverkan på hur varumärkespersonligheten uppfattas. För att till viss del kunna fylla ett forskningsgap är studien riktad till företag som tillhandahåller credence-tjänster, där konsumenter inte kan bedöma produktens kvalité vare sig innan eller efter köpet utan en större kostnad. Studien kan tillföra specificerad teoretisk kunskap inom de aktuella ämnena samt praktiskt bidra med information till marknadsföringsavdelningar genom ökad förståelse för konsumenters preferenser och uppfattningar av loggors färg och form samt varumärkespersonligheter. Studiens syfte är således att skapa förståelse för hur konsumenter uppfattar varumärkespersonligheter inom credence-tjänster beroende på den visuella loggans färg och form, arbetet avgränsas till reparationstjänster. Detta arbete följer ett positivistiskt paradigm med en kvantitativ datainsamlingsmetod och tillämpar ett deduktivt angreppssätt med induktiva inslag. För att besvara forskningsfrågan har ett antal hypoteser framtagits som testas genom en experimentell enkätundersökning. I enkäten fick respondenter illustrerat loggor med neutral design i färgerna röd, gul, blå, lila och grön samt fick välja mellan olika egenskaper från de fem varumärkespersonligheterna som de ansåg passa bäst ihop med varje logga. Respondenternas uppfattning av loggorna testades först utan ett produktsammanhang och därefter i ett credence-sammanhang, där respondenterna fick ett angivet reparationsscenario och välja mellan loggor i de nämnda färgerna samt i kantig och rund form. Studiens hypoteser har testats statistiskt med hjälp av logistisk regression, chi2-test och bivariate probit regression. Resultatet från testerna presenteras för varje enskild hypotes för att kunna dra generella slutsatser om respondenternas uppfattning. Studiens resultat visar att loggans färg har betydelse för uppfattad varumärkespersonlighet. Respondenternas uppfattning av loggorna i ett credence-kontext antyder att de generellt ansåg att blå logga är associerad med kompetent personlighet, grön logga med uppriktig personlighet och röd logga med spännande personlighet. De lila och gula loggorna valdes av väldigt få respondenter som mest lämpliga till reparationsscenariot och därför utfördes ingen utförlig undersökning av dessa färger. Detta resultat från ett credence-kontext skiljde sig en del från resultatet då loggorna inte presenterades i ett produktsammanhang, resultaten var olika för bland annat röd färg. Denna studie har inte kunnat bevisa att det finns ett samband med hjälp av chi2-test mellan någon av de utvalda färgerna och kantig eller rund form. Kantiga loggor associeras dock till robust personlighet och rund form till uppriktig personlighet. Gröna och röda loggor anses av en del personer vara passande till reparationstjänster. Tidigare studier har visat att röd är en svårplacerad färg och kan variera beroende på sammanhanget, denna studie bekräftar detta. Grön färg kan associeras med moral och ärlighet, det är förståeligt att respondenter eftersöker dessa egenskaper i ett credence-sammanhang. Studiens slutsats är att kompetent personlighet är att föredra för företag med credence-attribut, då stor del av respondenterna ansåg att blå färg var mest lämplig och att den var associerad till kompetens.

Studien fokuserar på elevers kommunikation av förståelse för skelettets rörelsefunktion. De frågor som studien syftar till att besvara är hur 2D illustrationer och fysiska och manipulerbara 3D modeller påverkar både elevers kommunikation av förståelse men också deras engagemang och nyfikenhet kring ämnet. Vid genomförandet av studien användes gruppintervjuer med elever i årskurs 4. Av de sex grupperna, med 2–3 elever i vardera, fick hälften av grupperna under intervjuerna tillgång till en 2D illustration och den andra hälften hade tillgång till en 3D modell. Resultatet från intervjuerna kategoriserades efter en fenomenografisk forskningsansats och kopplades till studiens frågeställningar. När eleverna diskuterade kroppens förmåga till rörelse beskrev de till en början idrotter, men de kunde även beskriva specifika rörelser. Vid kommunikationen av deras svar använde de sina egna kroppar och 3D modellen, 2D illustrationen användes i liten eller ingen utsträckning. Deras val av visuella medier visade på att kroppen var ett lättillgängligt medium, men att även 3D modellen som gick att manipulera kunde användas för att visa rörelser. Det framgick även att 3D modellen, till skillnad från 2D illustrationen, skapade vad som kan tolkas som engagemang och nyfikenhet hos eleverna som ville vrida och vända på modellen, samt ställde frågor om ämnet.

No description available.

Den visuella identiteten är en viktig del i skapandet av ett varumärke. Den är utformad för att tilltala sinnena, skapa en igenkänningsfaktor och för att förstärka det unika genom att kombinera olika element (Wheeler, 2013). Att lyssna på musik via digitala musiktjänster är vanligt i dagens samhälle och användare av streamingtjänster ökar ständigt (Porter, 2021).     Syftet med uppsatsen är att undersöka visuella element hos tre av de vanligaste musiktjänsterna på svensk marknad för att få bättre förståelse för hur visuella strategier kan användas i design av digitala tjänster.    En kvantitativ innehållsanalys har gjorts för att få insikt i hur likheter och skillnader effektivt används i den visuella kommunikationen hos Spotify, Tidal och Apple Music, tre av de vanligaste streamingtjänsterna för musik på svensk marknad och bidrar därmed till ökad förståelse för den visuella kommunikationen.    Resultatet visar att det finns likheter i musiktjänsternas visuella element och att det som skiljer dem åt i huvudsak är deras logotyp. Detta pekar på att varumärkena strategiskt har valt att bygga upp sina tjänster med liknande visuella element, men har samtidigt försett sitt varumärke med unika detaljer. Denna uppsats har därmed bidragit med insikt i hur visuella strategier fungerar genom att peka ut likheter och skillnader hos de tre musiktjänsterna.

I denna studie har elevers kunnande inom komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell i form av ett plotdiagram undersökts. Studien undersökte även hur elevers resonemang i olika åldrar skiljer sig i frågan kring att föra kvalitativa resonemang. För att ta reda på detta ställdes två frågeställningar där den ena berörde vad elever lär sig och inte lär sig inom olika samhällsfrågor med hjälp av ett plotdiagram. Den andra frågan berörde vad som skiljer elevers sätt att föra kvalificerade resonemang utifrån ett plotdiagram i olika årskurser. Detta gjordes genom en fenomenografisk och variationsteoretisk ram där materialet som analyserades var för-och eftertester samt gruppdiskussioner som eleverna förde efter utförd undervisning. Det som synliggjordes i studiens resultat var bland annat att elever med hjälp av en visuell modell, kunde få syn på kausala samband och bakomliggande orsaker till vissa världsliga problem som dessa samhällsfrågor belyser. Även att ju mer eleverna är förtrogna med ämnesinnehållet desto mer kvalitativa resonemang kan de föra, vilket sker på mellanstadiet men inte i samma utsträckning som på högstadiet. Detta blir intressant då de yngre eleverna för mer kvalificerade resonemang än de äldre. / Säger bilden mer än tusen ord? – Om utveckling av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen

Syftet med undersökningen är att belysa och exemplifiera hur NO-undervisningen kan bli mer elevcentrerad utan att tappa kunskapsinnehåll. Syftet har specificerats genom forskningsfrågan: Hur påverkar genomtänkta lärardemonstrationer i NO-undervisningen elevernas provresultat?   Undersökningsgruppen består av sex klasser i grundskolans högstadium. Klasser som på schemat har fysik (tryck) i årskurs 7 samt kemi (syror och baser) i årskurs 8. Undervisningen (interventionen) fokuserade lärardemonstrationer med elever som assistenter kombinerat med övertänkta diskussionsfrågor. Eventuell utveckling av kunskapsnivån skattades med kvantitativa mått på grundval av skriftliga prov före och efter undervisningen. Prov som bedömdes med ledning av de nationella provens A, C och E bedömningsmallar. En signifikant förbättring konstaterades (p <0,05 via t-test) mellan prestation på prov efter jämfört med före interventionen. Inga generella slutsatser dras men för den aktuella undersökningsgruppen antas den genomförda (teoretiskt grundade) interventionen öka elevernas motivation och bidra till ett mer elevaktivt klassrumsklimat.

De senaste åren har man sett att marknaden för ölburkar harexploderat med dess design och allt fler mikrobryggerier harkommit ut på den svenska marknaden. Denna uppsats kommer att,ur ett designperspektiv, analysera visuella element påmikrobryggeriernas ölburkar. Detta har gjorts utifrån en kvalitativsemiotisk analys för att besvara frågeställningarna på vilket sättanvänds visuella element på ölburkar? och vilket narrativkommuniceras genom de visuella elementen på ölburkar?Analysen har utgått utifrån sex stycken olika ölburkar från svenskamikrobryggerier där vi, genom tidigare forskning, undersökt dessaburkar och dess element på en denotativ och konnotativ nivå ochdärmed kommit fram till att bryggerierna, i sin design, bygger uppnarrativ som talar till konsumenters känslor och minnen. Dettagenom att använda olika visuella element.

Denna kunskapsöversikt syftar till att sammanställa forskning kring hur visuella hjälpmedel i form av filmer och bilder kan stötta inlärning och därmed stärka historieundervisningen. Historieämnet kan vara abstrakt för grundskoleelever, eftersom det är en del av den förflutna tiden som inte finns längre. Genom visuella hjälpmedel kan historia bli mer konkret. Därför behöver lärare kunskap i hur visuella hjälpmedel kan användas i historieundervisningen. För att sammanställa forskning kring detta har följande tre frågeställningar formulerats:  ● Hur används filmer och bilder i historieundervisningen för att utveckla historisk empati?  ● Varför används filmer och bilder i historieundervisningen för att gynna inlärning?  ● Vad har läraren för roll vid användning av filmer och bilder i historieundervisningen?  För att besvara dessa frågor har vi gjort en systematisk kunskapsöversikt där vi sammanställt forskning kring ämnet. Vi har sökt efter vetenskapliga texter i databaserna ERIC, ERC och Swepub genom att kombinera relevanta sökord. Vi har valt ut texterna utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Sökprocessen gav oss 14 vetenskapliga texter, varav 2 licentiatavhandlingar, som vi använde som underlag i kunskapsöversikten.  Resultaten visar att aktiviteterna som görs i anslutning till användandet av visuella hjälpmedel är av stor vikt och att lärarens kunskaper är avgörande. Det påvisas även att filmer och bilder används i syfte att skapa intresse kring området som ska behandlas. Utifrån de sammanställda resultaten vi fick kunde vi dra slutsatsen att visuella hjälpmedel kan gynna inlärning i historieundervisningen, i form av att utveckla historisk empati samt skapa engagemang och en multimodal undervisning. Lärarens roll är avgörande i detta och påverkar inlärningen.