Denna studie har undersökt hur undervisning som är baserad på en visuell modell kan utformas för att möjliggöra för elever på mellanstadiet att utveckla en kvalificerad förståelse av det samhällsekonomiska systemet. För att ta reda på detta undersöktes vilka möjliggörande element i undervisningen som ledde till ett urskiljande av de kritiska aspekter som undervisningen fokuserade på. Utifrån en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats analyserades vilka kritiska aspekter eleverna hade urskilt innan och efter lektionstillfällena, samt vad i lektionerna som tycktes möjliggöra att eleverna förde fördjupande resonemang om delarna och helheten i det samhällsekonomiska systemet. Det insamlade materialet består av för- och eftertester samt observationsanteckningar från två lektionstillfällen. Exempel på möjliggörande element som identifierats i studien är att visuella modeller behöver explicitgöras tillsammans med eleverna i undervisning genom att tillföra vardagsnära elevexempel. Detta för att den visuella modellen ska kunna fungera som ett stöd för eleverna inom dessa abstrakta och komplexa fenomen som samhällsekonomi utgör.

Advertisements and other media types have, for a long time, had a strong influence on society and the general public’s view of the world and different social concerns. Advertisements are often based on the stereotypes and societal norms that dominate in whichever culture they are broadcast in, which in the long run can be harmful to those who deviate from these norms. The purpose of the study is to investigate how different romantic and/or sexually intimate twosomes are visually represented in current Swedish televised advertisements to investigate potential differences and similarities, and to discover ways to improve their visual representation. It consists of a quantitative content analysis where different twosomes are documented, and a semiotic image analysis that examines how these different twosomes, from a design perspective, are represented visually and what they communicate to their audience.

Sammanfattning Denna studie syfter till att bidra med kunskap om hur bilderboken och dess illustrationer kan verka som ett främjande verktyg i förskollärarens arbete med kemiundervisning och kroppslig energiomvandling. Genom en kvalitativ bildanalys ur ett semiotiskt perspektiv så har denna studie hämtat sitt underlag i fyra bilderböckers illustrationer. I dessa bilderböcker så analyserades illustrationens denotation, direkt observerbara fenomen och konnotation, illustrationens dolda budskap, gällande energiomvandlingar i kroppen. Resultatet visar på att denotation kan visa på kopplingar till kroppens energiomvandling. Illustrationens denotation visar en tydlig humörskiftning hos böckernas karaktärer tack vare illustrerade ansiktsuttryck bland annat. Genom konnotation så talar illustrationen om att något sker i kroppen när den får mat i sig alternativt när den leker och rör på sig. Detta tack vare de sinnesskiftningar och ansiktsuttryck som illustrationens denotation visar. Såväl observerbara som dolda fenomen i illustrationerna visar att energi till följd av matintag eller rörelse påverkar kroppen och visar att illustrationerna bär ett budskap som de vill kommunicera till läsaren.

Den här studien syftade till att få ökad förståelse för hur elever i årskurs fem kan utveckla kvalificerad förståelse om samhällsekonomins komplexa samband med hjälp av ett flödesschema. Studien fokuserade på vilka kritiska aspekter av det samhällsekonomiska systemet som eleverna tycktes urskilja i en lektion som fokuserade detta innehåll. Studien intresserade sig också för vilka moment i undervisningen som syntes möjliggöra förståelse av lärandeobjektet. Fenomenografi och variationsteori tillämpades som övergripande teoretiska perspektiv i studien. Elevernas förmåga att med hjälp av undervisningen kunna urskilja samhällsekonomins kritiska aspekter användes som teoretisk analysverktyg. Materialet bestod av elevernas för- och eftertester samt filmade lektioner. De förra bearbetades och analyserade utifrån vilka kritiska aspekter eleverna tycktes urskilja. Lektionerna analyserades därefter för att få syn på möjliggörande element i undervisningen. Resultatet visade att flera elever utvecklade en mer kvalificerad förståelse av samhällsekonomin genom undervisningen. I analysen av lektionen identifierades sex element som tycktes möjliggörande för eleverna. Explicitgörande av flödespilarna mellan aktörerna, gemensam konstruktion av flödesschemat samt att läraren ställde problematiserande frågor utgjorde några exempel. En slutsats av studien är att även relativt unga elever kan förstå komplexa samband inom samhällskunskapen med hjälp av modeller, men också att undervisningen för att nå fram till alla elever behöver få ta mer tid, / Säger bilden mer än 1000 ord?

The purpose of this qualitative study is to make a contribution of knowledge about students’ visual cultures and what possibilities and limitations they might pose in visual art education. Semi-structured interviews were conducted with 15-year-old students, which resulted in empirical data consisting of transcriptions of two interviews concerning the visual cultures of ice hockey and horseback riding. The data was analyzed through discourse analysis using theories on gender, power, discipline and norms. The results show that the masculinity constructed through ice hockey as a visual culture places great value on being a masculine man. While the locker room provides a space for the male team members to show affection through physical closeness, it is important to carry oneself and act in a way that is not feminine. The constructions of femininity through horseback riding as visual culture draw upon images from broader perceptions of horseback riding, such as depictions of ‘the horse girl’ in popular culture. The construction of femininity can be understood through characteristics like responsibility, caretaking and feelings. While it may be challenging to work with students’ heavily gendered visual cultures, incorporating them in visual art education might make the subject more relevant and meaningful to students and let them take on new roles in the classroom.

Denna kunskapsöversikt har i syfte att undersöka de utmaningar som elever med autism möter inom matematikutbildning och vilken stöttning som lärare kan använda för att underlätta deras inlärning. För att strukturera upp arbetet delades syftet in i två frågeställningar: utmaningar och stöttning. I den första frågeställningen som behandlar utmaningar visar resultatet av litteratursökningen på variationer i matematiksvårigheter över det autistiska spektrumet och betonar vikten av individualiserad stöttning. De kognitiva utmaningar som litteraturen betonar är arbetsminne, abstrakt tänkande och kommunikation. Resultatet av frågeställningen som berör lärarens stöttning visar att stöttning kan hjälpa elever att tänka abstrakt och öka elevers självständighet. Effektivastrategier inkluderar muntlig stöttning, digitala verktyg och visualiseringshjälpmedel. Slutligen diskuteras kopplingen mellan utmaningar och stöttning för att belysa hur lärare kan arbeta för att anpassa matematikundervisning för att möta individuella behov hos elever med autism. Denna kunskapsöversikt ger därmed en helhetsbild av de specifika utmaningar och stödåtgärder som forskningen rekommenderar inom matematikutbildning för elever med autism.

I dagens skola möter vi lärare många olika elever, där autism hos elever är vanligt förekommande. Detta kräver extra eftertänksamhet från lärarens sida i undervisningen. SO-ämnet är ett abstrakt ämne där elevernas begreppsförståelse utmanas med nya obekanta ord. Autism kan skilja sig mycket åt från person till person och därför finns det ett behov att kunna kartlägga de olika metoder som faktiskt fungerar väl i SO-klassrummet för elever med autism. Denna studie kommer därmed att försöka ge alternativa svar på vilka metoder som används och som är gynnsamma i SO-klassrummet vid arbete med elever med autism. Våra egna erfarenheter av elever med autism har varit väldigt stort och därför ansåg vi att det skulle vara intressant att se över vilka metoder lärarna använder och anser är främjande för att elever med autism ska utvecklas inom SO-ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder F-3 lärare använder sig av vid arbete med elever med autism och vilka lärarna anser är mest effektiva i SO-undervisningen. Frågorna som ska besvaras i studien är “Vilka metoder använder F-3 lärare i SO-klassrummet elever med autismdiagnos?” samt “Vilka metoder anser F-3 lärare är mest effektiva för att främja lärandet och kunskapsutvecklingen hos elever med autism i SO-undervisningen?”. Studien baserar sig på en flermetodsforskning, där både kvantitativ och kvalitativ undersökning har gjorts i form av en enkät. Enkäten skickades ut till en av lärarna på varje skola, som sedan skickade ut enkäten till resterande F-3 lärare på skolorna. Enkäten är utformad utifrån kryssfrågor samt längre svarsalternativ, där lärarna får besvara sina erfarenheter inom yrket samt deras kunskaper om autismdiagnosen och vilka metoder de använder för att elever med autism ska främja sitt lärande inom SO-ämnet. Resultatet visar att många av lärarna använder sig av samma metoder och att utövningen av metoderna ser både väldigt lika ut samtidigt som att de skiljer sig åt beroende på bland annat lärarens syn på autism. Visuella stöd och det kooperativa lärandet visar sig vara en av de metoder som mest utövas i SO-klassrummen bland F-3 lärare. Detta har visat sig vara metoder som är gynnande för elever med autism och deras kunskapsutveckling.

För att lösa FN’s globala mål nummer 3 - god hälsa och välbefinnande - har jag skapat ensocial medie-plattform med fokus på hälsa. Med hjälp av social påverkan och andrametoder för beteendeförändring (kopplat till nudging och gamification) har jag skapat endigital miljö som främjar en hälsosam livsstil.Arbetet påbörjades med en väldigt tydlig idé om vad jag ville göra och ett företagsnamn ochanda som funnits med sedan jag kom på idén för flera år sedan. Med ungefär 2-3 veckorkvar till deadline bytte projektet riktning och namn-bytet från Push till Desone öppnade uppför nya möjligheter. En ny visuell identitet, nya värderingar och nya produkter skapades.Det här projektet samlar många områden jag intresserar mig för och det har varitspännande i allt från analyser till gestaltningsfasen. Efter många veckors hårt slit för att gemin affärsidé liv genom ett tydligt varumärkesbygge tror jag nu ännu mer på mittvarumärke; Desone. I och med det ökade intresset för hälsa och framväxten av mobila applikationer harmarknaden för kost- och träningsapplikationer växt. Tidigare forskning har visat att det finnsstor potential för dessa applikationer att förbättra människors fysiska hälsa, men att deskulle kunna förbättras genom ett användande av teoribaserade metoder kopplade tillbeteendeförändring. Ett sätt att förändra människors beteenden i valsituationer är genomnudging.Digital nudging handlar om att utforma digitala valmiljöer på ett sätt som påverkarmänniskors val på ett förutsägbart sätt utan att förbjuda några alternativ. Detta görs genomUI-design. Nudging fungerar eftersom att människan tenderar att vilja minska på denkognitiva ansträngningen i komplexa valsituationer.Genom en semiotisk analys av sex stycken mobila applikationer gjordes en undersökningmed syftet att ta reda på hur digital nudging i form av UI-design används på kost- ochträningsapplikationer. Resultatet visade att det vanligast förekommande nudgingverktygetvar målsättning som nästan uteslutande visade sig genom en kalori- eller stegräknare i formav en cirkel som fylldes med färg ju närmare användaren kom dagens mål.

Syftet med denna studie är att utveckla en fördjupad förståelse kring möjliggörande och hindrande faktorer för elevers analysförmåga om en samhällsfråga i relation till en visuell modell. Närmare bestämt är frågeställningarna hur elevers förståelse av innehåll respektive en visuell modell, i detta fall ett punktdiagram, påverkar mellanstadieelevers analysförmåga i en samhällsfråga. Vi valde också att använda kunskapsformerna episteme, techne och fronesis för att identifiera hur och om eleverna använder sitt kunnande i innehållskunskaper, teknisk förståelse av modellen och förmåga att analysera en samhällsfråga. 24 elever i årskurs 6 deltog i studien och två forskningslektioner studerades där eleverna deltog i såväl helklassdiskussion som i gruppdiskussioner. Materialet bestod av filmat, ljudinspelat, transkriberat material från forskningslektionerna, samt skriftligt material i form av elevernas för- och eftertest. En textanalys gjordes på materialet och resultatet delades in i tre kategorier – elevernas förståelse för innehållet respektive modellen samt elevernas förmåga att analysera – och slutligen identifierades flera teman under respektive kategori. Vi använde oss av variationsteori och design based research för att slutligen göra en tematisk analys av innehållet. Resultaten av denna studie har diskuterats i form av möjliggörande och hindrande faktorer för att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell. Möjliggörande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var att ta hjälp av aktuella händelser, men att läraren behöver vara medveten om att det styr eleverna. Vidare var att explicit peka på mönster och avvikelser, hålla mängd och jämförelser i fokus samt stötta eleverna till mer strukturellt baserade analyser möjliggörare för eleverna att ta sig an de svåra samhällsfrågorna. Hindrande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var bland annat osäkerhet kring kunskapsinnehållet, att missförstånd kring huvudbegreppen även påverkade övriga begrepp i diskussionen samt variabler som inte används. Även när modellen och diskussionen skapar en känsla av overklighet är hindrande för eleverna i sina analyser. Sammanfattningsvis ställde samhällsfrågan som undersöktes, sambandet mellan BNP och koldioxidutsläpp, höga krav såväl på elevernas epistemiska kunskaper samt technekunskaper och utmanade eleverna i deras fronesiska kunskaper, det vill säga att värdera och analysera ett komplext samhällsfenomen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett material som produceras kan tänkas speglas i upplevelsen av den bakomliggande filmklippningsprocessens rytm och arbetsmiljön inom vilket den tar form. Materialet som studeras utgörs av dokumentärfilmerna Almost There (2016), The Raft (2018) och Corona Film Club (2021), inom vilka den isolerade individen, det isolerade kollektivet, samt vad som kan ses som en kombination, skildras. Filmernas användning av visuella grepp studeras i en formanalys, där fokus riktas mot den varierande rytmen och den fysiska inramningen i bildkompositionen. Vidare utfördes kvalitativa intervjuer med filmernas upphovsmän och klippare, där tankar kring visuella grepp och rytmskapande behandlades. I uppsatsens narrativa analys sammankopplades upplevelserna av processerna och belyste orsakssamband. Den forskning som lyfts fram i studien redogör för den skildrade isoleringens visuella grepp samt klipparens kognitiva och perceptiva funktioner där användningen av kinestetisk empati diskuteras som grundläggande för dennes intuitiva förmåga att formge rytm. Sammantaget landar studien i att klippningsprocessernas klipprum och rutiner till stor del liknat varandra men att en rytmisk spegling i stället går att se i hur filmerna formgivits i en beständig eller föränderlig arbetsmiljö, där de bearbetats av en och samma klippare eller samklippts av fler.