I tidigare forskning framgår det att den fysiska lärmiljön är avgörande för att bedriva en kvalitativ undervisning. En utmaning kan vara att hitta de optimala förutsättningarna för ett stimulerande klassrum som gynnar språkinlärningen. Språkinlärning ligger till grund för all kommande utbildning vilket gör ämnet högst relevant. Dessutom understryker styrdokumenten vikten av en väl anpassad lärmiljö för att främja inlärningen.  Syftet med kunskapsöversikt är att undersöka, kartlägga och analysera vad som kännetecknar forskning kring anpassningar av klassrummet för ökad språkinlärning. Fokus läggs även på eventuella metoder och strategier som benämns i relation till fysiska lärmiljöer. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vad kännetecknar forskningen kring språkinlärningen i relation till fysiska lärmiljöer? Vilka strategier och metoder anser forskningen främjar respektive missgynnar språkinlärningen med utgångspunkt i den fysiska lärmiljön?  Kunskapsöversiktens urval utsågs omsorgsfullt genom litteratursökning med både manuella och databasbaserade sökningar i databaserna ERIC, Primo och Google Scholar. Med hjälp av utvalda inkluderings- och exkluderingskriterier samt relevanta sökord identifierades totalt nio artiklar som valdes ut för kartläggning och analys. Etiska överväganden, validitet och reliabilitet diskuterades för att säkerställa kvaliteten i kunskapsöversikten. Resultatet i kunskapsöversikten visar på hur visuella stimuli, som dekoration och material, påverkar elevers uppmärksamhet och språkinlärning. Forskningsresultaten pekar på att överstimulering av visuella stimuli som didaktisk strategi kan vara kontraproduktivt, medan välutformade pedagogiska resurser kan främja språkinlärning. Balansen mellan stimulans och fokus är avgörande, och lärare bör ha autonomi över den visuella miljön för att skapa en gynnsam språkinlärningsmiljö.

Learning a second language (L2) is in many ways a different process comparing to learning the first language (L1). There are many theories that describe language acquisition. Yet there are still many unanswered questions. Learning Swedish as a second language is no exception and there are many unique linguistic aspects that might make it harder for language learners to improve their performance. One of these potential problems is dealing with Swedish phrasal verbs (partikelverb). There are many phrasal verbs and a great deal of them is idiomatic, making it harder for language learners to understand written and spoken language and to use these verbs productively. This study aims to reveal if visual complement in form of pictures and diagrams can help memorizing new phrasal verbs and use them productively. The results demonstrate that verbs indeed are remembered better when students receiv eexplanations together with relevant visual material. Moreover, it has been shown that students themselves believe that this method of teaching new vocabulary is exceptional, effective and they would support implementing this learning strategy in the future.

Denna kvalitativa studie grundar sig i syftet att undersöka vad meningsfull undervisning i detnaturvetenskapliga klassrummet innebär ur ett lärar- och elevperspektiv i årskurs 4–6. Vilka metodersom engagerar eleverna och som lärare använder eftersom studier visar att ämnet inte engagerareleverna då de har svårt att se syftet med undervisningen. I studiens teoretiska bakgrund har verktygetKASAM – känsla för sammanhang använts i kombination med begrepp kopplat till meningsfulltlärande för att ge stöd till resultatet som studien genererar. Studiens två frågeställningar som besvarasär, vad beskriver lärare skapar ett meningsfullt lärande för elever i naturvetenskapsundervisning samtvad upplever elever är meningsfullt för dem. Datamaterialet består av inspelat intervjumaterial somsamlades in genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppintervjuer. Det inspeladeintervjumaterialet transkriberades och bearbetades med stöd av en tematisk analys. Resultatet visar attundervisningsmetoder som lärare och elever upplever engagerar bör vara varierade, aktiva och erbjudavisuella representationer. Lärare upplever även att koppla undervisningen till ett större sammanhang ärviktigt. Med koppling till vad som påverkar elevernas engagemang lyfts det ur båda perspektiven attlärarens engagemang och dagsform spelar en viktig roll där det anses betydande att tydliggöraundervisningens syfte. Lärarna beskrev även att eleverna har en påverkan på varandras engagemang.Resultatet av denna kvalitativa studie kan vara till stöd för befintliga samt blivande lärare inomnaturvetenskapsämnena för att möjliggöra en klassrumspraktik i undervisningen som för elevernaanses meningsfull.

Syftet med denna enkätstudie var att få kunskap om lärares didaktiska val, utifrån Uljens (1997) skoldidaktiska teori om lärares intention, handling och reflektion, vid användning av visuellt stöd i språkstödjande syfte. Ämnet belystes utifrån begreppet språklig sårbarhet, där utgångspunkten är att läraren kan hjälpa till att undanröja språkliga hinder genom att tillgängliggöra lärmiljön, oavsett vad som orsakar den språkliga sårbarheten. För att få reda på lärares erfarenheter genomfördes en enkätstudie genom en webbenkät som analyserades utifrån skoldidaktisk teori och tidigare forskning om visuellt stöd. Studien begränsades till lärare som undervisar i åk 4–9 i ämnena svenska, SO, NO, teknik och praktiskt-estetiska ämnen. 92 lärare besvarade enkäten. Resultatet visade att hälften av lärarna använder visuellt stöd alla lektioner, främst i syfte att presentera nya arbetsområden. Lärarna uppgav att elever använder ämnesspecifika ord och begrepp i högre grad tack vare det visuella stödet. Orsaker till att elever hamnar i språklig sårbarhet är enligt respondenterna, främst, annat modersmål än det som talas i skolan och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tidigare positiva erfarenheter är avgörande för användande av visuellt stöd i ordinarie undervisning. Det som kan utgöra hinder är tidsbrist och icke fungerande teknik. Vår slutsats är att lärare har positiva upplevelser av att använda visuellt stöd i ordinarie undervisning, men brister i lärares tid och den tekniska utrustningen leder till att elever bara delvis möter en språkligt tillgänglig lärmiljö.

Syftet med denna undersökning är att bidra med djupare förståelse för hur rörligt material uppfattas beroende på dels var betraktaren befinner sig och dels om visuellt material förvrängs eller ej. Detta genomfördes genom ett test och efterföljande intervjuer med åtta individer som studerade medieproduktion vid Högskolan Dalarna. Deltagarna tillfrågades vilka skillnader de upplevde mellan de olika vinklarna, vilken som kändes mest realistisk, om de upplevde att materialet ändrades beroende på vilken vinkel de såg och om de upplevde att de olika vinklarna var verklighetstrogna. Resultatet visade en delad uppfattning huruvida 2D videos förvrängdes eller ej när de beskådades från olika betraktningsplatser. Beroende på betraktningsplatsen så uppfattades 2D videos som både normala och förvrängda. Sammanfattningsvis kan inga direkta slutsatser om huruvida 2D videos uppfattas när det beskådas från olika betraktningsplatser eller vilken roll betraktningsplatsen spelar för uppfattningen av 2D videos dras. Svagheten i undersökningen är att den endast intervjuat personer som studerar eller arbetar med medieproduktion och att det komplexa materialet upplevdes simpelt. Förslag till fortsatt forskning är således att undersöka mer komplexa animationer och intervjua ett större antal personer med olika kunskaper i förhållande till medieproduktion.

Denna studie syftar på att analysera Coca-Colas reklamfilm Taste the Transformation för att förstå dess visuella språk, design och visuell strategi. Genom en semiotisk retorisk analys undersöks vilken typ av visuell kommunikation och visuell strategi Coca-Cola använder i reklamfilmen samt varför den attraherar publiken. Resultaten visade att Coca-Cola fångar publikens uppmärksamhet genom sin visuella kommunikation, inklusive animation, visuella effekter och cyborg-karaktärer som riktade sig till en ung publik. Reklamfilmen använder retoriska grepp som ethos och pathos, förstärkt genom inkluderingen av en känd person och skapandet av en musikvideoliknande atmosfär, vilket bidrar till att göra reklamen engagerande. Studien identifierade också en betydande sexualisering av artisten Rosalía, vilket belyser komplexiteten i representationens betydelse inom den visuella tolkningen av reklamfilmer. Coca-Cola strävar efter att fånga målgruppens uppmärksamhet genom att använda riktade bilder och visuella element.

Bakgrund: Sjukhusens vårdavdelningar är den sista vårdplatsen för många människor, vilket innebär att många också dör i den kontexten. Organisationen är i huvudsak utformad för akutsjukvård och vård i livets slutskede är inte prioriterat, vilket gör att akutsjukvårdsmiljön är sämre utformad för den döende personen och närstående. Det finns behov av fler studier som fokuserar på vård i livets slutskede från dessa vårdkontexter.                                                                                                                                                                                                   Syfte: Syftet var att utforska närståendes erfarenheter av vad som är betydelsefullt i vårdmiljön inom akutsjukvården vid vård i livets slutskede. Metod: Den här studien är kvalitativ och designad utifrån tolkande beskrivning. Två akutsjukvårdsavdelningar i södra-mellersta Sverige rekryterades. Nio närstående, sex kvinnor och tre män, i åldrarna 23-63 år, deltog i studien. De blev individuellt intervjuade vid ett tillfälle. Vid intervjun användes fotoelicitering med utgångspunkt från bilder de själva hade tagit. Intervjuerna spelades in digitalt (ljud) och transkriberades ordagrant. Tolkande beskrivning användes för analys av materialet. Resultat: Närståendes erfarenheter av vårdmiljön presenteras i tre mönster, vilka är relaterade till varandra: Sensoriska upplevelser i den fysiska vårdmiljön som inkluderar visuella intryck, ljud och oljud samt ljus; Utrymme för privatliv och sociala relationer i den personliga vårdmiljön och avslutningsvis; Personalen som representanter för den institutionella vårdmiljön som omfattar förhållningssätt, möjliggöra orientering samt struktur och kontinuitet. Slutsats: Studien påvisar tre mönster som omfattar närståendes erfarenheter av det som är betydelsefullt. Betydelsen av sensoriska upplevelser, privatliv och sociala relationer samt personalen förhållningssätt och agerande beskrivs. Erfarenheter i och av vårdmiljön kunde öka eller minska deras stress i en svår livssituation. Utifrån dessa fynd är det av stor betydelse med ökad medvetenhet hos personalen om hur viktig vårdmiljön är och att miljön för vård i livets slutskede vid akutsjukvårdsavdelningar behöver uppmärksammas och tas om hand i större omfattning. / Background: Hospitals are and will continue to be the last place for care for many people, which also means that a lot of people die in these settings, within organizations for acute care. The main focus is not care at end-of-life and it is not prioritized, which means that these acute care environments not are adapted to the needs of dying persons and family members. More studies aiming at end-of-life care in acute care settings are needed.              Aim: The aim with this study was to explore important dimensions of the care environment in acute care settings from family members´ perspective during end-of-life care.                                                                Method: The design for this study was qualitative and used interpretive description. We recruited two acute care units from different hospitals in south-mid Sweden. The participants were nine family members, six women and three men, aged 23-63 years. They were at one occasion individually interviewed with the use of photo-elicitation and these photographs were participant-produced. These interviews were digitally audio-recorded and transcribed verbatim. The interviews were analysed with interpretive description.                                               Findings: These findings show family members´ experiences of the acute care environment, as described in three, interrelated patterns: Sensory experiences in the physical care environment including visual impressions, sound and noises, lighting; Space for privacy and social relations in the personal care environment; and Staff as representatives for the institutional care environment including attitude and manner, orientation, and structure and continuity.                                                                                                                                                              Conclusions: According to these findings three patterns are described from family members´ perspective, increasing or decreasing their distress in a demanding situation. Sensory experiences, privacy and social relations are of importance, just as staff. In line with these findings it is crucial with increased awareness among staff of how important the care environment is and the need for focusing more on and taking care of the end-of-life care environment in acute care settings. / Forskningsprogrammet DöBra / Plats och rum för vård i livets slutskede

Purpose – The purpose of this study has been to analyse how activities on loading spaces can be standardized and more effective. The following two questions have been chosen to answer the purpose of the study. 1. Which activities are currently being performed in a disadvantageous manner on loading spaces? 2. Which improvements can be made to enable optimization on loading spaces? Method – A pilot study was conducted at a fall company to identify the purpose to the study and its research questions. The case study was conducted in the form of a onecase design since case study was conducted at only one company. The case study consisted of observations, interviews and document studies. In order to design a theoretical framework as a theoretical basis of the study, a literature review was made. The literature review gave a background to theories in Lean, 5S, Standardized work, Muscle memory, ABC analysis, Poka-Yoke, Warehouse layout and Process mapping. Findings – The study presents several activities that are performed in a disadvantageous way. Examples of these activities are variation in placement of sorting codes, inbound goods or consumables on the loading space and plural wastes connected to a scanning process. An ABC analysis of sorting codes, implementation of 5S and standardized work together with has led to a finding who shows the correlation between the abovementioned methods and how it leads to a standardized and effective work on the loading space. Implications – Based on an existing problem, the study has been based on previously known theories and methods in the areas of inventory and logistics. The study do not present any new theory in these areas but shows the correlations between different methods to standardize and make loading spaces more effective. The correlation between the methods has led to a standardized work process and guideline for how a loading space can be designed which is a relatively unexplored area. Limitations – The study was conducted at a fall company based on their problems at the loading space. A benchmarking within a similar business could increase the understanding of the problems at loading spaces and thus increase generalization further. In the document study have some statistics concerning sorting codes been unspecified, which may have affected the ABC classification. Further does the study only cover activities on the loading space. Activities earlier in the flow have not been taken into consideration which could lead to more solutions to the purpose of the study. Keywords – Loading space, 5S, Standardized work, ABC classification, Wastes, Sorting code, Pallets, Visual aids, Scanning

2010 avskaffades den allmänna värnplikten och Försvarsmakten stod inför nya rekryteringsutmaningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmakten använder sina rekryteringskampanjer mellan 2011 och 2013 för att förmedla en bild av organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Analysmetoden utgår från den systemisk funktionella grammatikens språksyn och från analyskategorierna dialogicitet, språkhandlingar, visuella aspekter och multimodalitet. Materialet för uppsatsen består av prints och videos från Försvarsmaktens rekryteringskampanjer från år 2011, 2012 och 2013. Materialet består av samtliga fem kampanjer under dessa år: Välkommen till vår verklighet 2011, Vem bryr sig 2012, Det där löser sig nog 2012, Vad håller du på med 2013 och Det är mycket nu 2013. Resultatet visar att Försvarsmakten riktar innehållet i kampanjerna mot specifika delar av tjänster samt breddar vad och vem som avbildas vilket medför att de kan nå ut till en bredare målgrupp. Myndigheten gör detta genom modalitet, språkhandlingar och visuella aspekter som skapar kontrast mellan mottagarens vardag och Försvarsmaktens verklighet.

På senare tid har andraspråksforskning visat att användningen av ett främmande språk reducerar tendenser till intuitivt resonerande och beslutsfattande. En sådan främmandespråkseffekt – en s.k. foreign language effect (FLE) – innebär med andra ord en förminskad tendens till resonerande utifrån magkänsla till fördel för ett mer analytiskt resonerande. FLE har dock främst varit förknippad med beslutsfattande som är knutet till känslor, och lite uppmärksamhet har ägnats logiskt resonerande, trots att det finns anledning att tro att FLE är verksam även inom detta område. Logiskt resonerande med transitiva relationer antas ofta underlättas av hur lätt det är att framkalla en inre mental bild av relationerna i fråga, men bl.a. Knauff & May (2006) har visat att visuella detaljer i sådana bilder kan störa slutledningsförmågan. Det tycks nämligen möjligt att relationella termer som är lätta att föreställa sig visuellt, som t.ex. renare och smutsigare, är kognitivt belastande. Nyligen har emellertid Hayakawa och Keysar (2018) visat på en reduktion av detaljer i visuella representationer hos användare av ett främmande språk, vilket torde innebära att användningen av ett främmande språk reducerar den negativa effekten av att resonera med s.k. visuella termer. Denna främmandespråkseffekt undersöks här i ett experiment med användare av ett L1 (svenska) och ett L2 (engelska). Experimentets första del – formuppgiften – testar huruvida en reduktion av detaljer i visuella representationer föreligger hos L2-användare. Den andra – slutledningsuppgiften – prövar huruvida visuella termer hindrar resonerande med transitiva slutledningar, med fokus på skillnader mellan L1 och L2. Resultaten från formuppgiften visar inget signifikant stöd för reduktion av detaljer i visuella representationer hos L2-användare. Dock uppvisade deltagarna i föreliggande undersökning sådana svarstendenser. I resultaten från slutledningsuppgiften finns däremot ett stöd för en främmandespråkseffekt. Det tog längre tid på L1 att lösa de slutledningar som innehöll visuella termer, jämfört med slutledningar som inte innehöll sådana termer. Denna trend var, enligt utökade resultat från en variansanalys, signifikant på L1 men inte på L2, där typ av slutledning inte hade någon signifikant effekt på responstid. Dessutom visade sig en signifikant effekt för språk i motsatt riktning än den förväntade, sådan att det överlag tog längre tid att lösa slutledningsproblemen på L1 än på L2. Dessa fynd indikerar tillsammans en främmandespråkseffekt för logiskt resonerande med transitiva slutledningar. Särskilt fanns ett visst stöd för att detaljer i visuella representationer utgör ett hinder på L1 men inte på L2. Dock är detta sistnämnda påstående i behov av vidare prövning då stödet för det endast visade sig signifikant utan avvikande svar, och den förmodade orsaken – reducerad livlighet i visuella föreställningar på L2 – inte var tillräckligt tydligt framträdande.