Trans Cinema and its Exit Scapes offers a critical and creative intervention into cultural representations of gendered body dissidence in contemporary film. The study argues for the possibility of finding spaces of “disidentification”, so-called “exit scapes” within the films. Exit scapes disrupt the dominant cinematic regime set up for the trans character, which ties them into stories of discrimination, humiliation and violence. In Trans Cinema, for instance films such as Hedwig and the Angry Inch (2001), Transamerica (2005), Romeos (2011) and Laurence Anyways (2012), scenes of singing, dancing and dreaming allow a different form of engagement with the films. As argued here, they allow a critical re-reading and an affirmative re-imagining of trans embodiment. The aim of this study is to investigate the utopian and hopeful potential within Trans Cinema from a critical transfeminist perspective. While focusing in particular on trans entrants as “spectators” or readers, this study draws on the work of a wide range of feminist and cultural scholars, such as Sara Ahmed, Susan Stryker, José Esteban Muñoz, Trinh T. Minh-Ha, Karen Barad and Donna Haraway. The thesis etches out cinematic spatiotemporalities that unfold possibilities of utopian worlding and trans becoming through a set of conceptual innovations. By utilising a critical approach to audio-visuality and feminist film theory, the thesis re-conceptualises haptic spectatorship theory and its critique in western modernist ocularcentricism through a set of conceptual innovations. The methodological tools developed in this thesis, such as the “entrant”, the “exit scape” and “sensible cinematic intra-activity”, feature here as a multisensorial methodology for transdisciplinary transgender studies and feminist film theory as well as visual culture at large. / Trans Cinema and its Exit Scapes är en kritisk och kreativ intervention med fokus på kulturella representationer av kroppar som bryter mot en könsbinär ordning i samtida film. Studien argumenterar för möjligheten att hitta utrymmen för “disidentification”, så kallade “exit scapes” inom filmerna. Exit scapes stör den dominanta filmiska ordning som skapats för transkaraktären, en ordning som är förbunden med berättelser om diskriminering, förödmjukelse och våld. Inom Trans Cinema, i filmer som exempelvis Hedwig and the Angry Inch (2001), Transamerica (2005), Romeos (2011) and Laurence Anyways (2012), öppnar scener med sång, dans och drömmar upp för andra former av engagemang med filmerna. Som det argumenteras för i avhandlingen tillåter dessa ett kritiskt omformulerande av, och ett nytt affirmativt sätt att föreställa sig, transkroppslighet. Syftet med den här studien är att undersöka den utopiska och hoppfulla potential som finns inom transfilm utifrån ett kritiskt transfeministiskt perspektiv. Även om studien främst riktar sig till trans entrants som “åskådare” eller läsare, så har den en bred teoretisk bas hämtad från verk av en lång rad feministiska forskare inom kulturfältet, såsom Sara Ahmed, Susan Stryker, José Esteban Muñoz, Trinh T. Minh-Ha, Karen Barad och Donna Haraway. Denna avhandling skissar filmiska spatiotemporaliteter, vilka öppnar för möjligheter av utopiska värdsliga och transsubjektiva tillblivelser genom utvecklandet av olika teoretiska begrepp. Genom ett kritiskt förhållningssätt till audiovisualitet och feministisk filmteori, revideras och omformuleras haptisk åskådarskapsteori och dess kritik i en västerländsk okularcentrism genom olika teoretiska innovationer. De metodologiska verktygen som utvecklas i avhandlingen, såsom “the entrant”, “the exit scape” samt “sensible cinematic intra-activity” utgör här funktionen som multisensorisk metodologi för transdisciplinära transstudier, feministisk filmteori samt för visuell kultur i stort.

"Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent". Cousins, 2004, s13. Sättet att göra film på har ständigt förändrats och fortsätter att förändras men som citatet syftar till så verkar inställningen till film stå sig lika genom tiderna. I grund och botten handlar det om att berätta en historia som berör publiken. En historia berättad utifrån filmskaparnas olika stilar. Tack vare teknikutvecklingen har många effekter i film, både digitala och fysiska blivit möjliga och vem vet vad den tekniska, och kanske framförallt den digitala utvecklingen, kommer att leda till för effekter i film i framtiden? Vi är trots allt bara i början av den digitala eran. Samtidigt som det nya introduceras kanske de gamla beprövade fysiska effekterna etsar sig fast som klassiska och erkända arbetsmetoder. Vad vi behandlar i den här uppsatsen är hur digitala och fysiska tekniker att skapa effekter används och nyttjas i den svenska filmbranschen. Hur ser beslutsfattare i branschen på effekter som filmskapande och varför ser användandet ut som det gör idag? Vi har också undersökt vad det är som styr användandet av effekter inom filmskapande utifrån ekonomiska, tekniska och konstnärliga överväganden. Vi har samlat in information genom kvalitativa, djupgående intervjuer med tre produktionsbolagsföreträdare och tre finansiärer. Vi har även samlat in information kring begreppen fysiska effekter och digitala effekter bland sex stycken filmarbetare som aktivt arbetar med effektskapande på olika sätt. Det har visat sig att det råder meningsskiljaktigheter när det kommer till definition av begreppen kring digitala effekter och fysiska effekter mellan de bolagsföreträdare och finansiärer vi har intervjuat och de aktiva effektmakare som vi har bett definiera begreppen. För att underlätta framtida kommunikation kommer vi i den här uppsatsen definiera dessa begrepp utifrån våra resultat. Våra resultat tyder på att det finns en vilja inom filmbranschen att arbeta med effekter inom film men att det samtidigt saknas resurser och kompetens idag. Samtidigt tycker vi oss utläsa en okunskap kring effekter vilket ställer till det för dem som vill arbeta med effekter. Exempelvis gällande Guldbaggegalan, där kategorin "Bästa Visuella Effekter" togs bort efter bara några år efter införandet för att det ansågs vara för svårt att utläsa vad som var effekter och inte i en film. Utifrån det vi kan utläsa från våra resultat finner vi det motsägelsefullt att vilja utveckla branschen och arbetet med effekter och samtidigt inte utveckla kunnandet kring det, när man istället för att plocka bort en kategori på grund av okunskap istället borde lära sig mer om det. / "Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent." Cousins, 2004, s13. The way of filmmaking has always been changing and it continues to change but as the quote leads up to it seems like the attitude stays the same. It is essentially about telling a story, which affects the audience. To tell a story with the different approaches the creators favors. Thanks to the technical development, many of these effects, both physical and digital have become practicable and who knows what the technique and digital progress will lead to in the future of filmmaking. After all, we are only in the beginning of the digital era. In the same time, the old and proven effect making techniques might inculcate as both classic and recognizable working methods. In this essay, we will talk about how the techniques of digital and practical effects are being used in the Swedish film industry. What does the decision makers in the business think about using effects in filmmaking and why are effects being used the way they are in todays film industry? We also wanted to examine what regulates he use of effects based on economical, technical and artistic considerations. We have collected our data from interviews with three representatives from production companies and three film financiers. We have also collected information considering the definitions of visual effects and special effects from six filmmakers who that works with effect making on a daily basis. It has become apparent that there are some confusion considering the definitions of the concepts of visual effects and special effects between the producers and financiers and the filmmakers. In order to ease future communication, we will in this essay define these concepts out of our results. Our result suggests that there is a will in the Swedish film industry to work with effects in filmmaking but in the same time parts of the industry lacks of resources and capability. Simultaneously, we can note that the ignorance around the concept of effects causes communication problems for digital artists and prop makers. For instance, on the Swedish film gala "Guldbaggegalan" they added a new category only a few years back and this year they took it away because of the problems of recognizing what's visual effects and what's not. It is interesting that there is an interest in developing effects in filmmaking and at the same time takes away the award. Instead of taking it away, they should focus on educating people about effects.

No description available.

Avhandlingen handlar om användandet av assisterad befruktning i Danmark och Sverige. Teknologierna är intressanta eftersom de skapar möjligheter för barn att födas som annars inte skulle ha blivit till. De utmanar också normerande föreställningar om sexualitet, etnicitet, normalitet, ålder, kön och släktskap. Genom att undersöka vad som sker i mötet mellan normer, patienter, personal, teknologi och könsceller på fertilitetskliniker och spermabanker, skapar avhandlingen insikt i de skapelse- och förändringsprocesser som äger rum. Analysen visar hur beslutsfattare, personal och patienter förhåller sig till teknologierna. Den genomgående princip som används för att sätta etiska gränser utgörs av försök att imitera naturen. Denna princip omförhandlas och förändras dock ständigt. Omförhandlingar kan äga rum i möten med teknologin eller genom kroppars sätt att reagera på. De äger också rum då naturaliseringsprincipen skapar absurda situationer, t.ex. sådana i vilka patienter och deras kommande barn stigmatiseras och marginaliseras. Med utgångspunkt i den empiriska analysen bidrar avhandlingen dessutom till en teoretisk förståelse av hur materialiseringsprocesser (skapelseprocesser) äger rum i mötet mellan diskurser och materiell agens. Avhandlingen är skriven med utgångspunkt i feministiska och teknovetenskapliga studier och kan läsas som ett bidrag till feministisk ny materialtetsteori och metod. / This thesis investigates the use of assisted reproduction in Denmark and Sweden. Assisted reproduction is fascinating, because it enables the creation of children who would not have been born otherwise. At the same time, it challenges existing norms concerning sexuality, ethnicity, normality, age, gender and kinship. The processes of creation and change that take place at fertility clinics and sperm banks are analyzed by exploring the encounters between norms, patients, employees, technology and gametes. The analysis shows how legislators, patients and employees relate to and manage the use of these technologies. It illustrates that the predominant principle used for setting ethical limits is the mimicking of nature. However, this principle is constantly negotiated and changed. One reason is that negotiations take place in an encounter with the agency of the technology, gametes and body. Another reason for the change of the naturalization principle is that absurd situations, such as stigmatization and marginalization of patients and their technologically conceived children, take place. The empirical analysis also contributes to a theoretical understanding of how materialization processes (creation processes) take place in the encounters between discourse and material agency. The thesis is written with a point of departure in feminist science studies, and can be read as a contribution to feminist new materialist theory and method.

Trans Cinema and its Exit Scapes offers a critical and creative intervention into cultural representations of gendered body dissidence in contemporary film. The study argues for the possibility of finding spaces of “disidentification”, so-called “exit scapes” within the films. Exit scapes disrupt the dominant cinematic regime set up for the trans character, which ties them into stories of discrimination, humiliation and violence. In Trans Cinema, for instance films such as Hedwig and the Angry Inch (2001), Transamerica (2005), Romeos (2011) and Laurence Anyways (2012), scenes of singing, dancing and dreaming allow a different form of engagement with the films. As argued here, they allow a critical re-reading and an affirmative re-imagining of trans embodiment. The aim of this study is to investigate the utopian and hopeful potential within Trans Cinema from a critical transfeminist perspective. While focusing in particular on trans entrants as “spectators” or readers, this study draws on the work of a wide range of feminist and cultural scholars, such as Sara Ahmed, Susan Stryker, José Esteban Muñoz, Trinh T. Minh-Ha, Karen Barad and Donna Haraway. The thesis etches out cinematic spatiotemporalities that unfold possibilities of utopian worlding and trans becoming through a set of conceptual innovations. By utilising a critical approach to audio-visuality and feminist film theory, the thesis re-conceptualises haptic spectatorship theory and its critique in western modernist ocularcentricism through a set of conceptual innovations. The methodological tools developed in this thesis, such as the “entrant”, the “exit scape” and “sensible cinematic intra-activity”, feature here as a multisensorial methodology for transdisciplinary transgender studies and feminist film theory as well as visual culture at large. / Trans Cinema and its Exit Scapes är en kritisk och kreativ intervention med fokus på kulturella representationer av kroppar som bryter mot en könsbinär ordning i samtida film. Studien argumenterar för möjligheten att hitta utrymmen för “disidentification”, så kallade “exit scapes” inom filmerna. Exit scapes stör den dominanta filmiska ordning som skapats för transkaraktären, en ordning som är förbunden med berättelser om diskriminering, förödmjukelse och våld. Inom Trans Cinema, i filmer som exempelvis Hedwig and the Angry Inch (2001), Transamerica (2005), Romeos (2011) and Laurence Anyways (2012), öppnar scener med sång, dans och drömmar upp för andra former av engagemang med filmerna. Som det argumenteras för i avhandlingen tillåter dessa ett kritiskt omformulerande av, och ett nytt affirmativt sätt att föreställa sig, transkroppslighet. Syftet med den här studien är att undersöka den utopiska och hoppfulla potential som finns inom transfilm utifrån ett kritiskt transfeministiskt perspektiv. Även om studien främst riktar sig till trans entrants som “åskådare” eller läsare, så har den en bred teoretisk bas hämtad från verk av en lång rad feministiska forskare inom kulturfältet, såsom Sara Ahmed, Susan Stryker, José Esteban Muñoz, Trinh T. Minh-Ha, Karen Barad och Donna Haraway. Denna avhandling skissar filmiska spatiotemporaliteter, vilka öppnar för möjligheter av utopiska värdsliga och transsubjektiva tillblivelser genom utvecklandet av olika teoretiska begrepp. Genom ett kritiskt förhållningssätt till audiovisualitet och feministisk filmteori, revideras och omformuleras haptisk åskådarskapsteori och dess kritik i en västerländsk okularcentrism genom olika teoretiska innovationer. De metodologiska verktygen som utvecklas i avhandlingen, såsom “the entrant”, “the exit scape” samt “sensible cinematic intra-activity” utgör här funktionen som multisensorisk metodologi för transdisciplinära transstudier, feministisk filmteori samt för visuell kultur i stort.

Idag lockas företag från andra länder att etablera sig på den kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu är en av de ledande länderna i världen. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svårighet med att etablera sig på den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig åt från svenskt marknaden. På grund av den bristfälliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den kinesiska marknaden med för liten kännedom om den kinesiska kulturen. Det finns därför ett behov av att få en större insikt i hur man som svenskt företag bör marknadsföra sig till den kinesiska konsumenten och marknaden, med rätt typ av kommunikation är därför viktigt.   Syftet med examensarbetet var att utreda och få en större förståelse för vad svenska företag behöver ta hänsyn till vid utformning av sitt grafiska- och visuella uttryck och i sin kommunikation vid etablering i Kina. Med denna kunskap tror vi att företag kommer att ha stor nytta av detta när de försöker etablera sig i Kina och som kan leda till nya karriärmöjligheter för framtiden. Detta bröt vi ner i frågeställning:   Vad bör ett svenskt företag ta hänsyn till vid utformning av sitt grafiska- och visuella uttryck och i sin kommunikation vid etablering i Kina?   Arbetet har utförts baserat på empirisk data i form av intervjuer med svenska grafiska och kommunikationsbyråer, företag som kommer att och arbetar i Kina samt personer som är uppväxta och jobbat i Kina inom grafisk design och undervisar om den kinesiska kulturen här i Sverige. Teorin är hämtad från litteraturstudier för att få en ökad kunskap om symbolik- och färgkunskap, kulturella och estetiska skillnader, kunskap om webbdesign samt hur man etablerar sig i Kina som internationell företag. Observationer av reklam och marknadsföring i Kina har även gjorts tillsammans med en respondent som är uppväxt i Kina.   Det resultat vi kom fram till och drog slutsatser av, är att ett svenskt företag bör specificera sin målgrupp så noggrant det går. Eftersom marknadsföringen påverkas stort av detta. Man bör se över målgruppens estetik, vad de har för ekonomi och vad de har för klass, varifrån de kommer geografiskt sätt i Kina, samt vilken ålder och kön som målgruppen befinner sig i är viktigt att ta hänsyn till. Man bör även beakta vidskepligheten då symboler, färger och siffror påverkar det grafiska och visuella uttrycket i kommunikationen.   Att den kinesiska befolkningen lägger stor vikt på gruppsamhörighet och relationer i form av Guanxi. Gör att det gäller att bygga ett starkt Guanxiwang (kontaktnät), i Kina för att få en gynnad framtid inom affärer. Även om en stor del av den kinesiska befolkningen inte har kunskap inom det engelska språket, kan det vara bra att ha namnet både på engelska och kinesiska. Eftersom det vid anpassning är viktigt att man behåller sina rötter, då tradition ses som en viktig del i Kina. Vid översättning av produktens namn bör man se över översättningen, så att den blir positiv och även att den kinesiska befolkningen kan se en direkt koppling till produktens funktioner i namnet. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om den rådande politiken i Kina eftersom staten kontrollerar marknadsutsläppet.   Slutligen finns det förslag på fortsatt arbete med detta examensarbete som kan ge ytterligare kunskap för vad ett svenskt företag för att ta hänsyn till. / Today, international companies are attracted to establish themselves in the Chinese market; this is because China, through its increased economy, is now one of the leading countries in the world. This also means that the need of marketing from these international companies increases. As a Swedish company you will experience some difficulties in establishing yourself in the new market as marketing communication, visual communication, and marketing differ. Due to the lack of knowledge these mistakes in marketing in China, we can come to the conclusion that Swedish companies design their marketing for the Chinese market with too little knowledge of Chinese culture. Therefore, a need to gain a greater insight into how a Swedish company should market itself to the Chinese consumer and the market using the right kind of communication is required if these Swedish companies are to be successful. The aim of our thesis is to investigate and gain a greater understanding of what the Swedish company needs to do when designing their graphics, expressions, and their communication with the expansion in China. With this knowledge, we believe the companies will greatly benefit from this as they try to establish themselves in China and can generate new career opportunities for the future. This was broken down into one topic. • What should a Swedish company take into account when designing their graphics, visual expressions, and communication with expansion in China? The work has been carried out based on empirical data in the form of interviews with Swedish graphic and communication agencies, companies that will and are working in China as well as people who have grown up and worked in graphic design in China and now teach about the Chinese culture here in Sweden. The theory is derived from literary studies to get a better understanding of symbolism and color knowledge, cultural and aesthetic differences, knowledge of web design and how to establish yourself as an international company in China. A respondent that has grown up in China has also accompanied observations of advertising and marketing in China. The results we came up with point to the conclusion that a Swedish company should specify their target as accurately as possible because marketing is greatly affected by this. These companies should review the target group's aesthetics, economy, class, geography and even the age and sex of the target group; these demographics are important to take into consideration. One should also take into account in the Chinese superstitious way of thinking regarding which symbols, colors and numbers affect the graphic and visual expression in communication. Chinese people place great emphasis on group affinity and relationships in the form of Guanxi; this means building a strong Guanxiwang, networking, and having contacts in China to get a favored future in the business. Although a large proportion of the Chinese population does not have knowledge of the English language, it can be good to have the name in both English and Chinese as and adaptation. It is important that it retains its roots as traditionally seen as an important part of China. When translating the product name the translation should be reviewed so that it is positive and also so that the Chinese people can see a direct link to the product features in the name. Keep an update of current politics in China because the government controls the market outlet. Finally, there are suggestions for further work of this thesis to provide further knowledge of what a Swedish company should take into consideration.

Is it important that a player can navigate easily through a level? To get the answer ten participants were tested during a short play-session of a game made for the study. By looking at prior research, themes could be found that were all common. To learn the player to recognize what a goal looks like, to get the player to understand what the goal is. That the player can navigate to the goal and that the level should have flow is also important. This study shows that what earlier research suggests seems to have merit. Of all participants that played the game, almost everyone that played where navigational techniques were implemented spoke of how they felt certain in where to go.