Syftet med denna studie är att undersöka hur visuellt stöd används av lärare i årskurs 1–3 i språkligt heterogena klassrum, med fokus på dess användning, implementering och betydelse för undervisningen. Frågeställningarna är utformade efter de klassiska frågorna inom didaktiken, vad, hur och varför med inriktning på visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Studien utgår från två multimodala teorier, den socialsemiotiska teorin och design för lärande. Dessa teorier är valda utifrån ämnetundervisning med visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Metoden som används i studien är semistrukturerade lärarintervjuer som utgår från en intervjuguide.Det gjordes även observationer för att upptäcka det språkliga landskapet i klassrummet. Analysen är gjord utifrån en tematisk analysmetod. Analysen av resultatet visar att lärarnas användning av visuellt stöd koncentreras till bildstöd. De bildstöd som finns, utifrån studien, är en grund i den språkutvecklande undervisningen. Bristen av förståelse kring konceptet visuellt stöd och dess olika funktioner visar vikten av en fortbildning hos lärarna för att på ett effektivt sätt stötta eleverna. Det är viktigt att inte överösa eleverna med bildstöd då det kan distrahera mer än hjälpa i deras läs- och skrivutveckling.

En mänsklig aktivitet vi utövar dagligen är att använda språket. För att verka i samhället är det nödvändigt att ha språkliga förmågor såsom att kunna läsa och skriva. I lågstadiet finns ett särskilt fokus på att eleverna ska lära sig att läsa och skriva. De flesta elever lär sig det utan större svårigheter, men för elever med språkstörning kan det bli svårt.  Språkstörning är ett brett begrepp och kan innebära många svårigheter för eleven som en lågstadielärare behöver bemöta och stötta. I denna kvalitativa studie undersöks hur lågstadielärare arbetar med att stötta elever med misstänkt eller uttalad språkstörning i klassrummet, och hur samarbetet med speciallärare ser ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) och den sociokulturella teorin. I studien genomfördes tre semistrukturerade observationer och fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analys med en induktiv ansats, vilket resulterade i fyra teman. Resultatet visade vilken betydelse det visuella stödet har där samtliga respondenter iscensatte detta på varierande sätt. Även tydlig kommunikation lyftes fram som avgörande där lärarna med hjälp av kroppsspråk och gester förtydligar det muntliga. Det framkom även vilka utmaningar läraren ställs inför i arbetet med att stötta elever med språkstörning, där konsekvenserna kunde drabba alla elever i klassrummet då prioriteringar måste göras. Vidare visade resultatet på att det samarbete läraren har med speciallärare inte endast hjälper till att stötta eleven med språkstörning, utan även  fungerar som ett stöd för läraren. Resultaten diskuteras avslutningsvis i relation till teori och tidigare forskning. / A human activity that we practice daily is using language. It is necessary to have linguistic abilities to function in society, such as being able to read and write. There is a specific focus for the pupils to learn to read and write in primary school. Most pupils learn it without difficulties, but it can be challenging for those pupils who have developmental language disorder. Developmental language disorder is a broad term and can include many different difficulties for the pupil, which a primary school teacher needs to support. This is a qualitative study that aims to investigate how primary school teachers work with supporting pupils with suspected or diagnosed developmental language disorder, as well as what collaboration the teacher has with special education teachers. This study has a theoretical starting point in Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) and the sociocultural theory. Three semi-structured observations and five semi-structured interviews was carried out. All collected data was analysed based on a thematic analysis with an inductive approach, which resulted in four themes. The result showed the importance of visual support, where all respondents staged this in varying ways. Clear communication was also prominent where the teachers used their body language and gestures to clarify the oral. It also emerged what challenges the teacher faces in the work of supporting pupils with developmental language disorder, where priorities needed to be made. These priorities could have an impact on all pupils in the classroom. Furthermore, the results showed that the collaboration the teacher has with special education teacher not only helps to support the pupil with developmental language disorder but also acts as a support for the teacher. Finally, the results are discussed in relation to theory and previous research.

The purpose of the study was to investigate teachers’ use of visual aid within the subject Swedish in schools and with a specific focus on their work with pupils in language vulnerability. We conducted a questionnaire study with 39 teachers who teach Swedish in primary school. Our questions were how and to what extent teachers in primary school describe that they use visual aid and in which teaching situations teachers describe that they use visual aid to make teaching accessible to pupils in language vulnerability. We have also investigated how teachers describe that visual aid has an impact on making teaching accessible to pupils in language vulnerability. Our last question was whether teachers had received training in using visual aid and whether they described a need for further training. Our results show that teachers use visual aid to a large extent, but in very varied ways. The most frequently used aid is structural aid, while strategy aid and communication aid are used to a lesser extent. Moreover, the teachers report that the visual support facilitates learning for pupils in language vulnerability. Most of them also state that they received training in the subject, but that they would need further training to support pupils to a higher degree. In conclusion, this study shows that although Swedish teachers are aware of the fact that visual aid helps pupils in language vulnerability to reach higher goal fulfilment, their use of visual aids is highly diverse.