Syftet med studien var att studera och analysera några lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt, hur arbetssättet i klassrummet kan påverka elevernas språkutveckling och hur ett framgångsrikt språkutvecklande arbetssätt kan se ut. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie utgjordes av en sociokulturell teori samt två specialpedagogiska perspektiv – det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med data från ett mindre antal källor genom semistrukturerade intervjuer. Det var framför allt tre olika arbetssätt och modeller som lyftes fram av lärarna i vår studie; kooperativt lärande och genrepedagogiken med cirkelmodellen. Lärarna menade att det är viktigt att anpassa sin undervisning med visuellt stöd och stötta eleverna i deras arbete. Det framkom också att den största svårigheten i den språkutvecklande undervisningen är att elevgrupperna är stora och att lärarna känner en frustration över att inte hinna med att hjälpa alla elever. Lärarnas brist på kunskap om elevernas språkliga svårigheter sågs också som ett hinder i deras arbete. Våra intervjuer och vår studie visade att språkutvecklande arbete i klassrummet ansågs viktigt och muntlig kommunikation sågs som grundläggande för att utveckla en god läsförmåga. Lärarna beskrev också att de såg goda resultat när eleverna fick möjlighet att arbeta gemensamt efter strukturerade modeller. Vår studie visade även att det fanns ett behov av att tydliggöra vad ett språkutvecklande arbetssätt var.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år använde sig av visuellt stöd vid problemlösningsuppgifter i matematikundervisningen för att främja lärande och kunskapsutveckling hos elever i behov av särskilt stöd. Med hjälp av tidigare forskning och definitioner av olika begrepp lades grunden för att genomföra studien. Studien var en kvalitativ studie som genomfördes genom lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer på två olika skolor i olika delar av Sverige. Resultatet analyserades med inspiration av Uljens reflektiva skoldidaktiska teori med fokus på det klassrumsdidaktiska perspektivet. Alla lärare i studien använde sig av visuellt stöd då de genom erfarenhet upplevt att det hjälpte elever i behov av särskilt stöd och skapade trygghet i klassrummet för alla elever. Vid problemlösning skapade lärarna förutsättningar för eleverna att fortsätta använda sig av visuellt stöd genom att själva använda sig av visuella hjälpmedel vid genomgångarna.

I följande studie är syftet att jämföra två olika skolors arbetsmetoder inom matematikämnet samt deras fördelar, svårigheter och utmaningar. Frågeställningen som studien undersöker är: Vilka fördelar, svårigheter och utmaningar framkommer vid jämförelse mellan två olika skolors arbetsmetoder, Singaporemodellen och varierad matematikundervisning utifrån ett lärarperspektiv? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts med sex verksamma lärare i årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk har varit det sociokulturella perpsektivet med fokus på interaktion, scaffolding och mediering. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns liknande fördelar, svårigheter och utmaningar för både arbetsmetoder. Det fanns fyra övergripande fördelar i både arbetsmetoder vad gäller interkationens vikt, språkutvecklande arbetssätt, vikten av det visuella stödet samt en positiv förändring av elevernas inställning till matematikämnet. En fördel som framkom i studiens resultat och tidigare forskning i endast Singaporemodellen var dess positiva påverkan på elevernas problemlösningsförmåga. Arbetsmetodernas svårigheter och utmaningar var liknande men däremot fanns något som skiljde dem åt vilket var att Singaporemodellen kunde stötta och utmana alla elever medan den varierade undervisningen visade brister i att kunna utmana de högpresterande eleverna. Övriga svårigheter och utmaningar som blev synliga för båda arbetsmetoderna var tidsaspekten och språkaspekten. Studiens övergripande slutsats visar att både Singaporemodellen och den varierade undervisningen leder till att eleverna utvecklar sina matematiska förmågor samt att Singaporemodellen består av en varierad undervisning.

Den här studien introducerade lärares användning av tavlan vid matematikundervisning utifrån en kvalitativ ansats. Två huvudsakliga teman som genomsyrade studien var lärares ledarskap och tavlans innehåll. Studien berörde tidigare forskning kring framgångsfaktorer för elevernas lärande och arbetsminne. De teoretiska utgångspunkterna som studien grundade sig i utgick från Vygotskijs perspektiv där lärande föregår utveckling och det socialsemiotiska perspektivet som innefattar social kommunikation och läran om tecken. Insamlingsmetoden som studien använde sig av bestod av semi-strukturerade enkäter och bilder på tavlan. Urvalsgruppen som studien riktade sig till bestod av låg- och mellanstadielärare som undervisar i ämnet matematik. Den här studien använde sig av en innehållsanalys för att undersöka det empiriska materialet.    Resultatet som framkom i den här studien gick till stor del emot de framgångsfaktorer som presenteras i uppsatsen enligt Hatties metastudie (2014), vilket var överraskande med tanke på att majoriteten av respondenterna undervisade i lågstadiet. Men ett positivt resultat visade sig vara att majoriteten av respondenterna ansåg att de hade stor användning av tavlan i undervisningen samt att de ansåg eleverna ha stort behov av tavlan. En slutsats som resultatet ledde fram till var att lärares sätt att tänka och lärares val påverkar elevernas möjlighet till lärarande som stöds av tidigare forskning.

Petersson, Maria (2019). Tydliggörande pedagogik och individuella anpassningar- en fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAtt få kunskap om det pedagogiska arbetssättet tydliggörande pedagogik, som är utarbetat för att passa elever med autism eller ASD (Autism Spectrum Disorder) och hur det sedan skulle kunna användas i svensk grundskola. Och vilka anpassningar i den fysiska miljön som skulle kunna användas i grundskola för eleverna med ASD eller liknande funktionsvariation skull kunna få en verksamhet som fungerar bättre för dem.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att utforska vilka pedagogiska arbetssätt som personalen på en specialiserad skola för elever med autism (ASD) använder för att eleverna ska uppleva sin skolgång som meningsfull, begriplig och hanterbar. Och vidare undersöka om det kollegiala lärande underlättar arbetet med de pedagogiska arbetssätten.Frågeställningar •Vilka pedagogiska arbetssätt använder skolan för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna?•Hur är den fysiska miljön anpassad?•Hur ser det kollegiala lärandet ut?TeoriI studien används Antonovskys teori om det salutogena perspektivet (Antonovsky, 2005). Då det salutogena perspektivet också ligger till grund för KASAM (Känsla Av SAMmanhang). De tre komponenterna som KASAM bygger på är gemensamma för den tydliggörande pedagogiken. Som specialpedagogisk teori används kategorisk och relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet (Ahlberg, 2013; Nilholm, 2005)MetodValet av metoden för denna studie är en fallstudie med intervju som huvudmetod, men även dokumentstudier och observation av den fysiska miljön har gjorts. ResultatResultatet av denna studie visar att den tydliggörande pedagogiken är det pedagogiska arbetssätt som framför allt används för att göra Fallstudieskolan verksamhet tydlig och begriplig för elever med autism eller ASD. Studien visar också att det finns flera anpassningar i den fysiska miljön som kan behöva göras för att miljön ska vara hanterbar för eleverna. Det kollegiala lärandet mellan lärarna är av stor betydelse för arbetssättet.Specialpedagogiska implikationerSom specialpedagog är det viktigt att stödja lärarna i arbetet med att anpassa lärmiljön på en skola för att verksamheten ska fungera optimalt för alla elever. Med kunskapen om den tydliggörande pedagogiken så har specialpedagogen möjlighet att underlätta vardagen för elever med ASD på skolan tillsammans med övrig personal. I reflekterande samtal och handledning tillsammans med en specialpedagog får lärarna möjlighet att med sina erfarenheter och kunskaper ut utveckla och anpassa lärmiljön så den blir så gynnsam som möjligt för alla elever.

Utifrån våra egna arbetslivserfarenheter och praktik i fritidsverksamheten har vi båda lagt märke till en bristande användning av visuella stöd som ett komplement för att stödja elevers inlärning samt språk i fritidsverksamhetens miljö. Mot bakgrund av detta resonemang fann vi området intressant att undersöka vidare. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur två fritidshemsavdelningar är försedda med visuella stöd samt undersöka personalens upplevelser av arbetet med dessa. Studien har gjorts utifrån följande tre frågeställningar: Hur är den undersökta fritidsverksamheten försedd med visuella stöd?, Hur beskriver och motiverar personalen hur visuella stöd är tänkta att användas? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever personalen i arbetet med visuella stöd?. Empirin samlades in genom observationer på två fritidshemsavdelningar på en kommunal storstadsskola i södra Sverige. Därtill intervjuades två personal från de båda avdelningarna, det vill säga totalt fyra stycken. Till stöd för analysen har teorin symbolisk interaktionism använts. Studiens resultat visade att det finns vissa skillnader mellan hur avdelningarna använder sig av visuella stöd. Olika aspekter verkar påverka arbetet med visuella stöd, däribland personalens individuella motivation till användandet, det visuella stödets funktion, elevernas ålder och mognadsgrad. I arbetet med visuella stöd har också personalen uppfattat särskilda möjligheter och utmaningar som på olika sätt verkar styra hur användandet tar sitt uttryck

Syftet med arbetet var att undersöka lärare, som undervisar matematik i grundskolan (F- klass – åk 9) hur mycket och vilken erfarenhet och kunskap de har om språkstörning i matematikundervisningen samt hur de använder visuellt stöd som kompensatoriskt hjälpmedel i undervisningen för elever med språkstörning. Metoden som har använts är en digital enkätundersökning på plattformen Facebook. Antal enkäter som besvarades var 251. Resultatet visar att 16% av lärarna anser att de har goda kunskaper om hur de kan anpassa matematikundervisningen för elever med språkstörning. 30% av lärarna svarade att de hade använt visuellt stöd 5 eller fler gånger den senaste veckan i sin undervisning för att stötta elever med språkstörning. Sammanfattningsvis visar studien att flera lärare tillgängliggör matematikundervisningen med visuellt stöd för elever med språkstörning. Visuellt stöd som hjälpmedel kan leda till att elever med språkstörning ökar sin måluppfyllelse och att kunskapskriterierna uppnås i större utsträckning i ämnet matematik.

Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys av nio lärares beskrivningar av Singaporematematik, har som syfte att redogöra för lärares erfarenheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv och vad Singaporematematiken kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten. Metoden har varit semistrukturerade intervjuer och urvalet har skett genom redan tidigare kända kontakter med kriteriet att lärarna ska ha erfarenhet av att arbeta med Singaporematematik och elever i matematiksvårigheter. Urvalsmetoden kan benämnas som snöbollsurval. Analysen av resultatet visar att lärarna i huvudsak beskriver sin undervisning ur ett relationellt perspektiv med kategoriska inslag. Lärarnas engagemang och intresse för undervisning, matematik och elevers lärande är det som i grunden är viktigt. När lärarna beskriver synen på elevernas lärande visar resultatet att Singaporematematik enligt analysen kan leda till djupare förståelse, ökad motivation och engagemang hos eleverna. Blockmodellen förklaras som ett visuellt verktyg som lärarna beskriver kan fungera som en hjälp för eleverna i bryggan mellan det konkreta och det abstrakta. Vår slutsats är att Singaporematematik kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten en tydlig struktur, ökad kommunikation i klassrummet, gemensamt lärande, differentierad undervisning och stöd för eleverna att vandra mellan olika representationsformer. Dock behöver inte denna undervisning benämnas Singaporematematik och undervisningen behöver inte vara kopplat till något speciellt läromedel.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur bildstöd används både i förskolan inne- och utemiljö. Utifrån två frågeställningar vill vi ta reda på hur bildstöd används i de olika miljöerna, samt hur det skiljer sig åt. Vi har genomfört en studie med både kvantitativ- och kvalitativ metod, genom observationer och intervjuer, för att kunna ge ett bredare perspektiv på vår studie. Genom observationerna fick vi ett sammanställt resultat med antal för bildstödets användande, medan intervjuerna gav oss en mer djupgående bild för hur verksamheterna arbetar med bildstöd. Utifrån våra frågeställningar samt vårt insamlade material skapade vi sex stycken teman för att kunna genomföra en grundlig analys. Resultatet genom observationerna visar att det finns tydliga skillnader mellan inne- och utemiljöer, vilket också intervjuerna bekräftade. Genom citat från intervjuerna har analys och tolkning gjorts för att kunna få ökad förståelse för varför bildstöd inte finns i lika stor mängd utomhus. Slutligen diskuterar vi resultatet för att sammanställa studiens slutsatser och genom dessa besvara frågeställningarna.

Syftet med den här studien var att mäta effekten av en intervention i ramsräkning för elever i förskoleklass. Studien utgick från Response to Intervention - modellen (RTI) för att synliggöra vilka elever som är i behov av en extra insats. Ett förtest gjordes med samtliga elever i förskoleklasserna. Elever som kunde ramsräkna till max 29 som högst utsågs till att delta i interventionen. Kunskapsnivån i Skolverkets bedömningsstöd (Skolverket, 2019) förhöstterminen i årskurs 1 ligger åldersadekvat att kunna räkna upp till 50. Utifrån den åldersadekvata nivån placerades de elever som räknade till max 29 i RTI nivå 2. Urvalet av gruppen möjliggjorde anpassningar i den här interventionen då eleverna ligger på sammakunskapsnivå. En experimentell metod användes för att mäta effekten av interventionen.Effekten mättes med ett för- och eftertest där elevernas kunskapsnivåer påvisas. Interventionen utgick från en explicit undervisning med ett tydligt syfte, genomförande och mål. Syftet medstudien var att synliggöra talsystemets struktur och mönster för att eleverna ska kunna komma längre i ramsräkning och delmålet var att eleverna kan räkna till 50, för att kunna möta kunskapsnivå för årskurs 1. Planeringen av interventionens lektioner utgick ifrån de kritiska faktorerna, progression, visuellt stöd och en variation i övningar. I undervisningen användes konkret material, representativt och abstrakt. Det upplevdes att det var motiverande lektionerför eleverna, de tog till sig strukturen och mönster i tallinjen samt stärkte deras självförtroende vilket blev synligt då eleverna blev mer aktiva och delaktiga i klassrumssituationer. Interventionen påvisade en statistiskt signifikant effekt på ramsräkning, tiotalen och att hitta på tallinjen. Detta indikerar en tydlig positiv effekt för eleverna i interventionsgruppen och att intervention därmed kan används i förskoleklassens undervisning för att stärka elevers grundläggande taluppfattning.