I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta.

I vårt arbete som speciallärare i grundsärskolan har vi märkt att matematiska uppgifter ofta är svåra för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) att förstå. Internationell forskning visar att visuellt stöd kan vara gynnsamt för elever med IF men i svensk kontext har vi inte kunnat hitta studier om detta. Därför valde vi att genomföra denna studie som undersöker betydelsen av visuellt stöd i matematikundervisningen i grundsärskolan för elever som läser ämnen. Vilken effekt har det på elevernas matematiska förståelse och engagemang och hur upplever eleverna själva stödet? Urvalet i studien utgjordes av sex elever i årskurs 2–7 på två grundsärskolor i Mellansverige. Studien är en kombination av metoder, där de kvantitativa metoderna utgjordes av ett kvasiexperiment (singel-subjekt ABA – design) och strukturerade observationer. De kvalitativa datainsamlingsmetoderna bestod av semistrukturerade intervjuer med eleverna och semistrukturerade observationer dokumenterade med hjälp av fältanteckningar. Resultatet visade att flera elever förbättrade sina resultat gällande matematikuppgifterna under interventionen. Samtidigt visade variation i elevers utvecklingslinjer på både möjligheter och utmaningar vid användning av visuellt stöd i grundsärskola.

Syftet med denna studie var att få svar på frågeställningen gällande hur lärare använder bildstöd och film i sin geografiundervisning. Vi genomförde en intervjustudie där vi intervjuade 5 grundskollärare som har geografi som undervisningsämne. Vi ville ta reda på hur bildstöd och film används i geografiämnet men även om hur det påverkar elevers resultat, därför blev det våra grundläggande frågor i intervjuerna. Våra resultat visar att samtliga lärare använder bildstöd och film i geografiundervisningen på olika sätt. Bildstöd är något som varje lärare använder i olika former anpassat för sin klass och användningen av film såg olika ut för varje lärare. Multimodalitet kom även på tal som ett bildstöd, där olika program i datorn används som ett hjälpmedel till eleverna. Slutsatsen för vår studie blev att bildstöd och film är två redskap som används för visuellt stöd där dessa går hand i hand, men bildstöd tar betydligt mer plats i undervisningen än vad film gör. Dessa två visuella stöd används för att skapa motivation, fokus och intresse för ett ämne, därför är det viktigt att läraren planerar in det visuella stöden väl för att skapa en god struktur i klassrummet både på gruppnivå och individnivå. Bildstöd och film är ett viktigt komplement för läraren att ha med i sin planering för att kunna nå ut till alla elever oavsett svårigheter. Resultatet visar även att bildstöd och film tar mer plats i geografiämnet, då det krävs mer av visuella demonstrationer för att kunna förstå hur natur, människor och geografiska förhållanden fungerar.

I fokus för föreliggande intervjustudie är de tankar och erfarenheter som sex antal förskollärare har av att använda tydliggörande pedagogik som stöd för barns språkutveckling. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur metoden används och varför och vilka tecken som har iakttagits på att metoden har effekt på barnens språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger i det sociokulturella perspektivet. Utifrån Lev Vygotskijs teorier kring samspel och gemensamt lärande med stöd av olika metoder och verktyg. Teorin kommer att vara till stöd vid tolkandet av studiens empiriska data. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna implementerat tillämpningen av bildstöd vid olika situationer. Resultatet visar på att bildstödet används för mer än ett ändamål. Informanterna uppgav att de tillhandahåller en översikt av vad som kommer att hända under dagen i form av bilder där olika situationer gestaltas. I andra situationer, som i hallen, vid samlingar och vid måltider används bildstödet mer riktat mot att stärka enskilda barns möjlighet att uttrycka sig. Att förstärka instruktioner och att stärka och vidga enskilda barns ordförråd och hjälpa dem komma till tals. Vidare pekar resultatet på att bildstödet i nuläget framför allt tillämpas i enlighet med de sätt som TEACCH-modellen föreskriver, när den används som stöd för barn med autismdiagnos. De undantag som görs i de båda verksamheterna där barnen uppmuntras att självständigt använda bildstöd i kommunikationen med varandra. Detta tyder på att användningen av bildstöd börjat flytta fokus från att vara ett kompensatoriskt hjälpmedel för enskilda barn, till ett stöd avsett att medvetet stärka alla barns möjlighet att kommunicera.

Undervisningen i skolan ska ge alla elever lika möjligheter att nå kunskapsmålen. Detta innebäratt för de elever som befinner sig i någon form av matematiksvårighet, kommer de att vara ibehov av extra anpassningar för att kunna följa med i undervisningen. Syftet med dennaundersökning var att studera hur anpassningar kan hjälpa elever med deras kunskapsutvecklinginom ämnet matematik. För att undersöka detta begränsades frågeställningen till att behandlahur visuellt stöd kan hjälpa elever i och utanför matematiksvårigheter i deras enskilda arbete iområdet problemlösning i bråk och där representationsteori användes för att analyseraelevernas matematikförståelse. Under denna undersökning observerades 21 elever i årskurs 5–6 varav sju elever befann sig i matematiksvårigheter, i deras arbete i området problemlösning ibråk där eleverna fick hjälp av ett visuellt stöd i form av ett koordinatsystem för att lösa en delav uppgifterna. Vid analysen av den insamlade data användes tematisk analys medutgångspunkten i representationsteori. Resultatet av studien visar hur visuellt stöd kan hjälpaelever i delar av problemlösning genom att underlätta insamlingen av information ochutformningen av en plan för att lösa problemet.

De språkliga kraven i skolan är många och i och med att eleverna har olika språkliga förutsättningar och skilda bakgrunder blir detta ett viktigt jobb för dagens lärare. Det finns en stor utmaning i att tillgodose och utveckla alla elevers förmåga. Syftet med denna studie har därför varit att öka kunskapen om lärares erfarenheter av att planera och genomföra språkstödjande undervisning för att stödja elevernas språkutveckling. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamma lärare i F-3 på tre olika skolor. Den insamlade data har analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna genomför en välplanerad språkstödjande undervisning som är strukturerad och målinriktad. Lärarna beskriver fördelar och möjligheter med att bedriva en språkinriktad undervisning och det mest betydelsefulla är beskrivningen av hur det gynnar alla elever och inte bara de eleverna med svårigheter. Det framgår att lärarna har en vision om att skolan ska vara inkluderande och tillgänglig för alla. Den största utmaningen benämns vara att den språkstödjande undervisningen är tidskrävande i planerandet såväl som genomförandet. En annan utmaning är elevernas svårigheter som ses som en utmaning av lärarna. Framtida forskning behövs om de utmaningar som arbetet kring språkstödjande undervisning vittnar om.

Skolans inkluderingsuppdrag bygger på idén om en undervisning som passar olika studenter. Trots detta bedrivs undervisning vanligtvis utifrån en föreställning att alla elever har en bra kommunikativ förmåga och goda förutsättningar att lära sig i sociala sammanhang. Elever med autismspektrumtillstånd, AST, har emellertid begränsade förmågor inom dessa områden och har ofta svårigheter att uppnå de mål som läroplanen kräver.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur skolan möter behovet av extra anpassning i tydliggörande pedagogik, en framgångsrik metod för elever med AST. Metoden för denna studie var kvantitativ och baserades på två enkäter. Den första enkäten handlade om hur föräldrar uppskattade sina barns behov av vissa valda extra anpassningar, och den andra om hur lärare använde dessa anpassningar. Undersökningen har även gett svar på huruvida en anpassning används på individ- eller gruppnivå samt skillnader mellan olika lärargruppers användande av tydliggörande pedagogik. Svar har också sökts efter hur lärare fått sin kunskap om autism. Studien är användbar för dem som träffar elever med AST i grundskolan och särskolan och kan bidra till att öka medvetenheten om behovet av att göra adekvata anpassningar i rätt omfattning. För specialpedagogområdet bidrar studien till att öka förståelsen av omfattningen av olika anpassningar, hur olika synsätt kan prägla användandet av olika anpassningar och vilka kunskaper lärare önskar mer av i mötet med elever med autism.

Detta är en empirisk studie som är uppdelad i två forskningsfrågor. Den första frågan fokuserar på olika undervisningsmetoder som lärare använder i problemlösning. Den andra frågan som studien har undersökt handlar om de utmaningar som lärare möter när de ska individanpassa problemlösningsuppgifter. Resultatet grundar sig i observationer och intervjuer med lärare som undervisar i problemlösning för årskurs 1-3. I resultatet framgår flera undervisningsmetoder som lärare använder sig av i problemlösning och en av de som framkom som mest använd är IEPAS- metoden. De utmaningar som lärare möter i individanpassning och som också framgår i resultatet är bland annat stora klasser och resursbrist. Cobb och Yackels teoretiska ramverk har använts för att analysera resultatet i studien.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om blockmodellen som matematiskstrategi, hur den kan fungera som stöd för barns och elevers lärande och matematikutveckling iarbetet med textuppgifter i flera led. Studien tar avstamp i det specialpedagogiska uppdraget attförebygga och stödja det pedagogiska arbetet med målet att nå en inkluderandematematikundervisning. Studien utgår från en mixad metodansats som bygger påsemistrukturerade intervjuer med både elever och lärare samt dokumentinsamling avtextuppgifter genomförda av elever i grundskolans årskurs 3. Insamlade kvalitativa dataanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en riktad metod; kvantitativa dataanalyserades med deskriptiv statistisk analys. Den sammanfogade datan analyserades utifrån detinkluderande perspektivet med delaktighet och tillgänglig lärmiljö som riktmärke. Resultatenvisade att ritandet av korrekta schematiska bilder kan innebära svårigheter för vissa elever samtatt strategin också kan upplevas lång och tidskrävande. Studiens resultat visade också attblockmodellen är en strategi som kan ge stöd vid arbete med textuppgifter i flera led. Det är delstydligheten i strategins struktur och dels den schematiska bilden som visade sig ge stöd. Bådeelever och lärare i denna studie uttryckte att blockmodellen gav stöd för minnet i arbetet medtextuppgifter. Lärare menade också att blockmodellen stödjer elever oavsett hur långt dekommit i sin matematikutveckling. Den kvantitativa datan visade att blockmodellen ger visuelltstöd. Sammanfattningsvis visade resultaten att blockmodellen kan ses som ett inkluderandeverktyg då elevers olikheter kan bemötas och tillvaratas.

Den här studien fokuserar på våra nyanlända elever som direkt placeras i en ordinarie klass utan att ha fått möjligheten att gå i förberedelseklass. De flesta elever som inte har någon längre skolbakgrund placeras ofta direkt i en vanlig klass utan att ha några kunskaper i svenska språket och ibland utan studiehandledning på modersmålet. Framför allt inriktar sig studien på de lägre skolåldrarna eftersom det främst är där eleverna rätt så omgående placeras i en vanlig klass. Frågeställningen och syftet med studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till våra nyanlända elever och hur en språkutvecklande undervisning kan gynna våra nyanlända elever men även vad som mer än undervisningssituationen är betydelsefullt för eleven kunskapsutveckling. Resultatet visar betydelsen av trygghet, relationer samt möjligheten till att få studiehandledning och modersmålsstöd även för de yngre eleverna i skolan. Även kartläggning och skolbakgrund nämns som viktiga delar att ta hänsyn till vid klassplaceringen. bristen på studiehandledning och modersmålsstöd kan ställa till det för de nyanlända eleverna när de ska hantera det så kallade skolspråket, vilket handlar om att förstå de termer och ord som hänger ihop med undervisningen. Studiehandledarens uppgift blir till stor del att föröka få eleverna att tillägna sig de ord som är specifika i skolsammanhang, exempelvis begrepp inom olika skolämnen. Vardagsspråket tillägnar sig eleverna oftast ganska fort men att lära sig ett språk på djupet som är funktionellt i skolsammanhang tar betydligt längre tid. Våra elever med svensk skolbakgrund och med svenska som sitt modersmål har helt andra förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i skolan än vad nyanlända elever har. Det är därför viktigt att försöka ge de nyanlända eleverna så goda förutsättningar som möjligt för att nå kunskapsmålen i skolan och de lärare som undervisar nyanlända elever behöver ha goda kunskaper om hur de mest effektivt kan undervisa nyanlända elever för att så fort som möjligt lära sig svenska.