Vittnesmål är en vanlig form av bevis i rättegångar och spelar ofta en avgörande roll för utgången av brottmål. Studier har visat att fullständigheten och tillförlitligheten av vittnesmål påverkas av ledande frågor och längden på retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frågor och retentionsintervallets påverkan på minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade på en enkät bestående av icke-ledande eller ledande frågor om filmens innehåll. Resultaten visade att vilseledande frågor resulterade i sämre minnesprestation än icke-ledande frågor. Längden på retentionsintervall påverkade inte minnesprestation. Resultaten diskuterades främst utifrån tidigare forskning.

Vittnesmål används idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmål. Samtidigt är felaktiga vittnesmål den främsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells & Olson, 2003). Forskning visar att det är svårt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det är dock klart att de flesta förmågor går att förbättra med träning och feedback. Syftet med studien är därför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kännetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmågan att bedöma utsagors tillförlitlighet. I studien undersöks också om träning kan förbättra förmågan att bedöma sin egen bedömning av vittnesutsagor. 54 personer deltog i studien där en grupp fick träning med direkt feedback på bedömning av vittnesutsagor innan de bedömde tillförlitlighet i andra utsagor, en grupp fick ingen träning. Resultatet visade ingen signifikant effekt av träning för förmågan att särskilja korrekta och felaktiga vittnesutsagor.Deltagare som tränat var dock signifikant säkrare på sina korrekta än felaktiga bedömningar, vilket visar effekt av träning på förmågan att bedöma sin egen bedömning. Resultaten diskuteras med anknytning till tidigare teori och forskning.

No description available.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna i frekvens och korrekthet av detaljrapporteringen. Resultatet tyder på att fri återgivning är en adekvat metod för vittnesintervjuer i initiala skedet av brottsutredningar. En könseffekt observerades i experimentgruppen för andelen felaktigt rapporterade minnesdetaljer, vilket tyder på en benägenhet för gissningar.

No description available.

Minnet är av största relevans inom vittnespsykologiska sammanhang och kan vara avgörande för utfallet i rättsliga utredningar. Tidigare forskning visar att individer som har sett en effekt av en händelse kan tendera att minnas att de sett orsaken till händelsen. Detta kan förklaras genom bakåtriktade slutsatsfel, att man drar en slutsats om vad som borde ha orsakat effekten, och omedvetet skapar ett minne av orsaken. Syftet med denna studie är att undersöka individers benägenhet att skapa ett falskt minne av att de sett en brottshändelse om de sett effekten av brottet. Studien undersöker även om denna tendens förändras beroende på gärningsmannens etniska ursprung. Deltagare (N=92) minnestestades efter att de sett en film som antingen visade både orsak (en väskstöld) och effekt (väskan försvunnen), eller bara effekten. I varje betingelse hade gärningsmannen antingen ursprung från Skandinavien eller Mellanöstern. En envägs oberoende ANOVA och χ² test visade inte någon tendens till bakåtriktade slutsatsfel oavsett gärningsmannens etniska ursprung. Detta kan förklaras genom begränsningar med studien eller att bakåtriktade slutsatsfel inte är ett förekommande fenomen. Vidare forskning skulle gynnas av ett längre uppehåll mellan filmvisning och minnestest eftersom bakåtriktade slutsatsfel kan uppstå över tid.

No description available.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse. / Students’ empathic comprehension and ability to act against oppression and racism are intimately related to the insight which can be acquired from watching the testimonies of Holocaust survivors. The lesson that can be learned from the Holocaust gives a solid support in the shaping of a cultural norm for educational and pedagogical purpose, this norm is based on the fundamental moral values of society: democracy, human rights, tolerance, patience and resistance towards racism and totalitarian ideologies. This study has a theoretically based perspective and result in a concrete suggestion of how one might carry on the subject matter of the testimonies from Holocaust survivors into the future.The base of the theoretical discussion employs a hermeneutical perspective to examine the usefulness, trustworthiness and significance of oral history as a source. This hermeneutical perspective is also utilized in analyzing how the testimonies can be used to develop an empathic understanding out of a theoretical model. The essay discusses the hardship of testifying and the difficulties that surface in the communication between speaker and interlocutor. Ultimately the essay theorizes concerning the use of testimonies conveyed through motion pictures and how these should be analyzed to achieve empathic comprehension.

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet. Resultaten visade att det fanns många aspekter av att kronvittna som skulle leda till problem. Det mest framträdande resultatet var bilden av det hot och våld som blir en effekt mot den person som kronvittnar, samt mot denna persons familj och vänner. Det rådde stor konsensus om att ett kronvittnessystem är farligt för människor och för med sig svåra konsekvenser. Resultaten pekar på att kriminella personer inte vill se ett kronvittnessystem införas i Sverige. / Crown witness systems have previously been discussed in Swedish politics as a possible way to fight organized crime. A crown witness, or supergrass, is a person who in return for giving information about his or her own crime or another person’s crime, is rewarded with a penalty discount. Many other countries use crown witness methods because of the positive things with doing so, but studies also show that there are problems with such a procedure. The purpose of this study is to answer the question what opinions criminals have about being a crown witness/accomplice witness within a crown witness system. The method that was used was interviews with former criminals who had experience regarding organized crime. The results showed that there are many aspects of testifying as a crown witness that would lead to problems. The most important result was that the crown witness and its family and friends would as an affect of the testimony be subjects of threats and violence against them. It was agreed that a crown witness system is dangerous for people and lead to severe consequences. The results indicate that criminals do not want to see a crown witness system be incorporated in Sweden.

No description available.