Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att belysa hur några arbetslösa unga vuxna, som deltar i ett arbetslöshetsprojekt, ger uttryck för sitt engagemang och förutsättningar för att ta sig ur sin arbetslöshet. Därefter syftar studien till att belysa ledares, för arbetslöshetsprojektet, förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen arbetslösa unga vuxna utifrån ledarnas egna perspektiv. Metoden Studien har utgått från en kvalitativ ansats och studiens data samlades in i form av intervjuer. Deltagarna i studien var tre stycken arbetslösa unga vuxna samt två stycken ledare från ett arbetslöshetsprojekt. Teorier som studien använder sig utav är Känsla av sammanhang (KASAM) och Habitus. Studien använder KASAM för att kunna förstå hur de unga vuxna klara av de påfrestningarna som finns under arbetslösheten. Habitus kommer användas för att se om individens vägval och framtidsplaner har formats utifrån socioekonomiskt område och familj, utifrån deras berättelser. Studiens resultat visade att arbetslösa unga vuxna hade ett engagemang att förändra situationen som arbetslös. Förutsättningarna att ta sig in på arbetsmarknaden var olika beroende på stöd och bakgrund. Ledarna för projektet arbetade med att motivera, informera och stödja deltagarna. Slutsatsen är att att förutsättningarna för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ser olika ut beroende på vilket socioekonomisk område de är uppvuxna i samt familjeförhållande. Ledarna för arbetslöshetsprojektet individanpassar stödet för att kunna möta individens behov av stöd. Det stödet som de unga vuxna får har en betydelse för att individen ska kunna ta ansvar för sin situation som arbetslös.

Cirka 10 000 personer drabbas varje år av ett hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Trots påbörjad behandling överlever endast 5 % av individerna. Orsaker till sjukdomstillståndet kan ha sitt ursprung i hjärtsjukdom eller andra faktorer som leder till att hjärtats cirkulation upphör. Mötet med dessa patienter kan inträffa inom vilken instans sjuksköterskan än arbetar och han eller hon har då en viktig roll att fylla för att stödja patienten i det nya sammanhanget. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp. Studien baseras på nio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dataanalysen utmynnade i fyra teman; betydelsen av att vara i ett sammanhang, en förändrad kropp, otrygghet inför att stå på egna ben och splittrade känslor kring tidigare livsstil. Resultatet visar att ett hjärtstopp medför existentiella tankar, fysiska och kognitiva nedsättningar och en förändrad livsstil. Brister i bemötande och stöd från sjukvården har också uppmärksammats i denna studie. I diskussionen problematiseras viktiga fynd från resultatet. Tillgången till världen kan förändras vid sjukdom, vilket efter ett hjärtstopp visar sig hos flera människor som en förändrad kropp. Lidandet som sjukdomen skapar påverkar då hela personens existens. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att främja hälsa, vilket det finns möjlighet till vid uppföljning av patienter efter hjärtstoppet. Lidande kan också lindras genom att patienten blir delaktig i den egna vården.

Sömn är ett av våra grundläggande behov. Att sova under sex timmar eller över nio timmar per dygn ger ökad risk för följdsjukdomar och död. Detta kostar samhället både i tid och pengar. Vuxna patienter sover sämra än normlat på sjukhus. Då kortvariga sömnproblem ofta är inkörsporten till långvariga sömnproblem är detta att beakta. Litteraturstudien behandlar effkter av interventioner utifrån sovmiljö, stressreduktion och hindrande av sensoriska impulser för vuxna patienter på sjukhus utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Det framkommer att interventioner för förbättrad sömn ger positiv effekt och i de flesta fall med statistisk signigifikans. Det finns således stärkt evidens för att omvårdnadsåtgärder ger bättre sömn för vuxna patienter på sjukhus. Detta visar i sin tur påvisar att mer och bättre utbildning inom ämnet behövs för att spara på patienternas lidande och samhällets resurser.

Sammanfattning Bakgrund: Förekomsten av födoämnesallergi ökar och det finns ännu ingen medicinsk behandling som botar födoämnesallergi och en allergisk reaktion kan handla om liv eller död. Födoämnesallergi finns över hela världen och de vanligaste allergierna är mot mjölk, ägg och jordnötter. Bristen på utbildad personal inom födoämnesallergi medför att primärvårdens ansvar ökar. Syfte: Syftet är att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design. Från databasen Pubmed Medline inkluderades nio kvalitativa, en kvantitativ artikel och en mixad design. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades, kunskap och resurser, socialt, känslomässig påverkan samt kontroll och säkerhet. Individerna upplevde att samhället hade en brist på kunskap och förståelse för deras allvarliga tillstånd och speciella behov. Regelbunden kontakt med specialistvård tycktes leda till bättre hanteringen av sjukdomen. Endast ett fåtal hade goda erfarenheter av primärvården. Födoämnesallergi innebar emellertid en psykologisk påverkan och det var inte ovanligt att tonåringarna blev mobbad eller trakasserad i samband med allergin. Slutsats: Tonåringar och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi har visat sig ha en negativ inverkan på individens psykiska mående och sociala liv. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden av tonåringar och unga vuxna med födoämnesallergi.

Bakgrund: Depression ökar kraftigt världen över och är idag ett stort folkhälsoproblem som drabbar var femte svensk någon gång under individens livstid. Kostnaderna ökar för samhället. Vid tidig upptäckt kan medicinsk behandling ersättas med olika former av psykologisk behandling. Med sjuksköterskans hjälp kan individer som lider av depression få det stöd och den motivation som behövs för att utföra fysisk aktivitet. Vilket inte bara leder till bättre mående utan även ökar individens hälsa. Syfte: Att beskriva vad fysisk aktivitet har för inverkan på vuxna med depression, samt beskriva deras erfarenheter av fysisk aktivitet.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Studien baseras på tolv vetenskapliga artiklar, nio med kvantitativ ansats och tre med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes fram via Pubmed, Cinahl samt via en manuell sökning. Huvudresultat: Resultatet visar att fysisk aktivitet har många positiva effekter vid depression. Däremot har det framkommit att det är kontinuiteten av fysisk aktivitet som är det viktiga och inte vilken intensitet den utförs i. Genom att individen får stöd och motivation av sjuksköterskan att utföra egenvård och fysisk aktivitet kan klassiska symtom på depression såsom trötthet, utebliven glädje, ovilja att utföra vardagliga sysslor med flera minska.Slutsats: Fysisk aktivitet är bra för hälsan och förbättrar måendet för individer som drabbats av depression. Den fysiska aktiviteten leder till flertalet hälsofördelar. Sjuksköterskan spelar en viktig roll och besitter goda kunskaper i att motivera och stötta individen till ett friskare och mer aktivt liv. Nyckelord: Depression, fysisk aktivitet och vuxna

Bakgrund: Insomni är ett vanligt förekommande tillstånd hos olika patientgrupper med besvärliga symtom exempelvis svårigheter att upprätthålla och initiera sömn. Sjuksköterskor möter patienter med dessa besvär dagligen. En utökad förståelse kan bidra till att utveckla sjuksköterskors arbete att främja patienters hälsa vid insomni. Syfte: Beskriva upplevelser av insomni hos vuxna patienter med olika sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningen gjordes systematiskt och tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet har kategoriserats i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I resultatet framgick hur patienter med olika grundsjukdomar, men också de som i övrigt var friska, upplever insomni. Upplevelser som förekom var bl. a. depression, ökad psykisk ohälsa och oro & rädsla över såväl framtiden som sjukdomen. Slutsats: Insomni har visat sig vara ett tillstånd som påverkar hela patientens livssituation. Patienten med insomni påverkades exempelvis med försämrad ork för dagliga aktiviteter, psykisk ohälsa, sjukdomar & sjukdomssymtom förvärrades eller orsakade insomni och mellanmänskliga relationer blev svagare. Det i sin tur kan tänkas leda till andra negativa psykiska tillstånd som ökad risk för depression. Sjuksköterskor bör uppmärksamma insomni mer inom vården på grund av sin utbredning bland olika patientgrupper och oklara etiologi.

Bakgrund Forskning om kolhydrater visar att det inte finns något tydligt samband mellan viktuppgång och mängden kolhydrater som intas, däremot finns det mycket forskning på fiber och dess hälsoeffekter. Media förmedlar motstridig information som skapar en förvirring kring kolhydrater hos mottagaren.  Syfte Syftet med studien var att undersöka attityder till kolhydrater i maten hos vuxna över 18 år bosatta i Sverige, för att sedan undersöka om skillnader fanns i attityder mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Metod En kvantitativ metod i form av en webbenkät genomfördes och spreds via författarnas sociala medier. Insamlad data lades in i SPSS 27 där det analyserades skillnader mellan grupper med chi-två test.  Resultat I studien deltog 203 personer. En stor del av respondenterna hade ett intresse för kost, främst de yngre och de kostutbildade. Största delen av respondenterna ansåg att det finns bra kolhydrater. Information om kolhydrater hämtades till största del från “Tidningar/Tv/Radio/Internet”. Kvinnor och yngre hämtade i större grad information från “Sociala medier” och de högre utbildade och de med kostutbildning från “Myndigheter” och “Faktabaserad litteratur”. En stor del av respondenterna var överens om att det finns bra kolhydrater (n=151; 74%). Till största del var det ljust bröd som undveks av respondenterna, där det främst var den äldre gruppen som undvek detta.  (p=0,001). Samtidigt som en större del  (115; 56,5%) av respondenterna inte undvek någon kolhydratskälla. Slutsats Studien visar att största delen av respondenterna  hade en positiv attityd till kolhydrater. tyckte att kolhydrater var viktiKvinnor, äldre och lågutbildade var grupper som har en mer negativ inställning till kolhydrater. Kostutbildade ansåg sig ha större kunskap om kolhydrater och också en mer positiv inställning. Vid förmedling av kostbudskap är det av vikt att utbildade förmedlar vetenskaplig information och att den får plats i media. Detta skulle kunna öka kunskapen hos allmänheten och leda till en mer positiv syn på kolhydrater.

Introduction: Intestinal stoma is a surgically created opening that moves the end point of the bowel to the outside of the abdominal wall. Intestinal stoma can be used for various health conditions. Self-image and body perception are two factors associated with living with an intestinal stoma, the self-image describes the totality of an individual's identity while body perception describes the mental image people have towards their body. Aim: The purpose of the literature study was to describe how self-image and body perception are perceived to be affected in adults living with an intestinal stoma. Method: The literature study is based on 10 qualitative articles. The articles were searched in the databases Medline via PubMed, PsycINFO and CINAHL. Results: The study resulted in three main themes. An altered body, which described adults' experiences of altered views of their bodies and feelings of loss of bodily functions. A new life situation described the challenges that people experienced in everyday life, which affected the self-image and body perception as well as the positive impact that a stoma had on some people. Sexuality and relationship to others described how the stoma led to changed relationships and how this affected the individual's self-image and body perception. Conclusion: An intestinal stoma causes significant physical changes that affect the person's self-image and body perception and challenges the person's identity. Studies show that support, information, and self-care can help the ostomate maintain a positive self-image and body perception.

Bakgrund: Antalet olika sociala medier har ökat snabbt och har blivit allt fler det sista 10 åren. Unga vuxna (18–30 år) står för stor del av användningen av sociala medier. Ohälsan, speciellt psykiska ohälsan har också ökat de senaste 10 åren. Tidigare forskning visar att Facebook är ett av de ledande sociala medierna, forskningen indikerar också att flera hälsofaktorer kan påverkas av användningen av Facebook och andra sociala medier. Delar av sjuksköterskans roll är att identifiera faktorer som påverkar hälsan.  Syfte: Att beskriva unga vuxnas erfarenheter av att använda sociala medier med avseende på hälsan.  Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa artiklar från databasen PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att unga vuxna rapporterade både positiva och negativa effekter på hälsan beroende på vilket sätt sociala medier användes samt vad individen hade för upplevelser av tiden som de spenderade uppkopplad på internet. Det rapporterades upplevd försämrad hälsa vid användning av sociala medier. Det rapporterades även att tid spenderat på Facebook kunde öka det sociala stödet och även den fysiska aktiviteten, därmed upplevdes ett bättre välmående. Positiva erfarenheter på sociala medier associerades även minska risken för ensamhet och även öka välbefinnandet. Negativa erfarenheter på sociala medier visade sig associera med depressiva symtom och ångestkänslor. Slutsats: Hälsan påverkas både positivt och negativt av tiden spenderad på sociala medier. Användning som styrts känslomässigt, påverkade psykiska hälsan negativt och depressiva symtom rapporterades. Detta i sin tur kan leda till ensamhet. Positiva erfarenheter rapporterades av de som har ett stabilt socialt nätverk runt sig och de som inte upplever negativa erfarenheter på sociala medier. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturstudie få insikt hur sociala medier påverkar hälsan och använda kunskapen vid omvårdnads-samtal. / Background: The number of different social media is increasing rapidly and has increased the last 10 years. Young adults (18–30 years) account for a large part of the use of social media. Health, especially mental illness, has also increased in the last 10 years. Previous research shows that Facebook is one of the leading social media and that several health factors are affected by the use of Facebook and other social media. Part of the nurse's role is to identify factors that affect health. Aim: The aim was to describe young adults´ experiences of using social media with regard to public health.  Method: A descriptive literature review of 11 quantitative articles from the Medline database PubMed.  Main Result: The results showed that young adults reported both positive and negative effects on health depending on the way social media was used and what the individual had for experiences of the time they spent connected to the internet. There were reports of perceived deterioration in health when using social media. It was also reported that time spent on Facebook could increase social support and also physical activity, thus experiencing better well-being. Positive experiences on social media were also associated with reducing the risk of loneliness. Negative experiences on social media were found to be associated with depressive symptoms. Conclussion: Health was affected both positively and negatively by the time spent on social media. Use controlled emotionally affected mental health negatively, where depressive symptoms were experienced, which in turn can lead to loneliness. Positive experiences were reported by those who have a stable social network around them. With the help of this literature study, nurses can gain insight into how social media affects health and use the knowledge in nursing conversations.

Bakgrund ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilken karakteriseras av hyperaktivitet, impulsivitet samt bristande uppmärksamhet. Mötet i vården är en utgångspunkt vilken ger både vårdgivaren och patienten en möjlighet till ömsesidig förståelse och samarbete - en essentiell del av omvårdnaden som kan individanpassas och förbättras. För att mötet för personer med funktionsnedsättning inte ska bli lidande krävs förståelse från vårdgivarens sida. Omfattande forskning kring ADHD finns ur medicinskt perspektiv. Studier om patientupplevelser kring mötet i den psykiatriska vården finns dock endast i fåtal. Syfte Syftet var att beskriva hur vuxna med ADHD upplever mötet med psykiatrin. Metod Allmän litteraturstudie. Efter att en vetenskaplig kvalitetsbedömning utförts inkluderades 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna tabellerades sedan i en matris. Resultat I arbetet utkristalliserades tre huvudteman; Relationen till vårdgivaren, Ouppfyllda behov, och Information och kunskap. Personer med ADHD:s upplevelse av mötet med psykiatrin präglas av vårdgivares okunskap och fördomar, bristande kommunikation, samt svårigheter i tillgången till vård. Vidare upplevdes uppföljning av vården som bristfällig, vilket gav en otrygghetskänsla samt osäkerhet kring framtida vårdkontakt. Slutsats Ett lyckat möte med vuxna personer med ADHD kan vara avgörande för vårdkontakten. Få sökte vård trots omfattande behov av stöd, och mötet med psykiatrin visade på förbättringspotential då många kände sig avvisade och misstrodda. Stor förbättringspotential påvisades gällande vårdpersonalens kunskap om hur tillståndet yttrar sig i vuxenlivet. Nyckelord: ADHD, Information, Kommunikation, Mötet, Vuxna