<p>Datum: 2010-06-03</p><p>Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp</p><p>Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson</p><p>Handledare: Esbjörn Segelod</p><p>Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen.</p><p>Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter.</p><p>Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits.</p> / <p>Date: 2010-06-03</p><p>Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits</p><p>Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson</p><p>Tutor: Esbjörn Segelod</p><p>Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success?</p><p>Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control.</p><p>Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control.</p><p>Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents.</p><p>Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.</p>

Datum: 2010-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen. Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter. Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits. / Date: 2010-06-03 Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success? Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control. Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control. Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents. Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.

To travel in the footsteps of movies and books is something that attracts more and more tourists and the research in the field has often focused on the motivation of tourists when choosing a destination. This study instead focuses on how the businesses that organize the attractions work. The purpose of this essay is to investigate how some operators in tourism in Stockholm and Ystad work to attract tourists to the Wallander and Millennium walks with a focus on the formation of the tours and digital marketing. The method used is qualitative. Three interviews are conducted with informants from Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center and Stockholm Business Region. In addition to the interviews digital marketing is analyzed in the form of websites and social media. The results of the study show that there are not that many products linked to Wallander and Millennium, besides the tours, and no new ones are developed since no new books are being published. The digital marketing has reduced during the last few years, especially for Millennium, because of the interest decreasing. But these city tours attract tourists to the destinations since they are travel reasons and they contribute to an increased knowledge and an attractive image of the place. / Att resa i filmers och böckers fotspår är något som lockar allt fler turister och forskning inom området har ofta fokuserat på turisternas motivation vid valet av destination. Denna studie fokuserar istället på hur verksamheterna som arrangerar attraktionerna arbetar. Syftet för denna studie är att undersöka hur några aktörer inom turism i Stockholm och Ystad arbetar med att locka turister till Wallander- och Millenniumvandringarna med fokus på utformning av rundturerna och digital marknadsföring. Metoden som används är kvalitativ. Tre intervjuer genomförs med informanter från Stadsmuseet, Ystad Studios Visitor Center och Stockholm Business Region. Utöver intervjuerna analyseras även digital marknadsföring i form av hemsidor och sociala medier. Resultatet av undersökningen visar att det inte finns så många produkter med koppling till Wallander och Millennium, förutom stadsvandringarna, och det utvecklas inte några nya eftersom det inte publiceras nya böcker. Den digitala marknadsföringen har minskat de senaste åren, speciellt för Millennium, på grund av att intresset har sjunkit. Men dessa stadsvandringar lockar turister till destinationerna eftersom de är reseanledningar och de bidrar till en ökad kännedom och en attraktiv bild av platsen.

Movie and literary tourism is a genre that has been recognized around the world for a long time but that has only recently got a grip on Sweden. More and more famous books are being cinematized and because of the success of these movies we can now walk in the traces of Wallander as well as the Millenniummovies. The focus of this study is mainly about the tourists’ motivation when it comes to this form of tourism and the purpose is to try understand what needs come in to play when a movie and literary tourism attraction is chosen. The study objects are two movie and literary walks which are based on books and movies with a fictitious storyline. The performed research was based on a multiple strategy with the qualitative method - consisting of respondent and informant interviews - in focus and the quantitative investigation - in the form of an one-page questionnaire - more as a complement. On the basis of the most fundamental theory of motivation in general (Maslow, 1970) and the tourism research’s more specific travel motivation theory (Pearce, 2005), the conditions for movie and literature as sorts of tourism have been made clear. Additionally, with the help of an additional motivation theory as well as several articles within the area of movie and literary tourism, this study has made an attempt to reach a more narrow theory for movie and literary tourism. The results from the research show that movie and literary tourism is a highly qualified tourism genre where the visitors’ needs are highly set and the motivation is primarily focused on self-development and the experience of new things. Also the possibility to exchange reality for a fictional surrounding and getting the opportunity to fantasize are highly prioritized motivation aspects. Movie and literary tourism is a big future area within the tourism industry, but before its potential can be fully understood and exploited, more research is needed. / Film- och litteraturturism är en genre som länge haft stort underlag i utlandet, men som först på senare år har fått fäste även i Sverige. Allt fler kända verk filmatiseras och blir till succéer och som en följd av detta kan vi idag vandra i så väl Wallanders som i Millenniumfilmernas spår. I denna studie ligger koncentrationen främst på turisternas motivation när det kommer till denna form av turism och syftet är att försöka förstå vilka behovsaspekter som spelar in när attraktioner baserade på film- och litteratur väljs. Fokus ligger på två film- och litteraturvandringar vilka bygger på böcker och filmer vars handlingar är rent fiktiva. Studien som utförts bygger på en flerfaldig strategi med den kvalitativa metoden – bestående av respondent och informantintervjuer - i fokus och den kvantitativa undersökningen – i form av en kortare enkät - mer som ett komplement. Utifrån den mest grundläggande teorin för motivation i allmänhet (Maslow, 1970) och turismforskningens mer specifika resemotivationsteori (Pearce, 2005) så har förutsättningarna för film och litteratur som turismart klarlagts, och med hjälp av ytterligare en motivationsteori samt flera artiklar inom området film- och litteraturturism har denna studie gjort ett försök i att nå fram till en mer avsmalnad teori kring just film- och litteraturturism. Resultatet av studien visar på att film- och litteraturturism är en högkvalificerad turismgenre där besökarnas behov är högt ställda och motivationen i första hand ligger i att utveckla sig själv och uppleva nya saker. Även möjligheten att byta ut verkligheten mot en påhittad omgivning och att få tillfälle att fantisera sig bort är högprioriterade motivationsaspekter. Film- och litteraturturism är ett stort framtida område inom turismen, men innan dess potential kan förstås och utnyttjas till fullo krävs mer forskning.

Ystad har under lång tid varit en populär turistdestination för svenska och utländska besökare. Staden med dess omnejd har genom den fina miljön och dess historiska byggnader goda förutsättningar att attrahera turister till regionen. Efter filmatiseringarna av Henning Mankells romaner om kriminalkommissarie Kurt Wallander, som utspelas i Ystad, har antalet turister ökat än mer till regionen. Förhållandet mellan böcker och filmer är en väsentlig del av den turism som uppstår efter en berättelse om en fiktiv karaktär i en existerande miljö. Vi ville följaktligen undersöka film- litteraturturism och dess påverkan på en plats. För att genomföra studien tillämpades en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer. Film- och litteraturturism ökar i omfattning inom turismindustrin och det är därav relevant att studera dess existens och betydelse för en plats. Resultaten i studien visar att effekterna på en destination vid film- och litteraturturism är många. När en plats skildras i en berättelse genom filmer eller böcker får platsen en "helig" betydelse för dess största entusiaster. Platsen som skildras kan även använda filmerna och böckerna som marknadsföringsmetod och genom den stärka sitt varumärke. Dock bör samarbeten mellan offentliga och privata aktörer fungera väl för att kunna utnyttja fördelarna med platsbunden film- och litteraturturism på bästa möjliga vis. / Ystad is a popular tourist destination for Swedish and foreign visitors, and has been for a long time. The city with its nice environment and its historic buildings attract tourists to the region. After filming Henning Mankell's novels about criminal inspector Kurt Wallander, set in Ystad, the number of tourists has increased even more to the region. The relationship between books and movies is an essential part of the tourism that occurs after a story about a fictional character in an existing environment. We would therefore consider movie and literary tourism and its impact on a location interesting to examine. To conduct the study a qualitative approach with qualitative interviews. was applied. Film and literature tourism is increasing in the tourism industry and it is hence relevant to study its existence and significance of a place. The results of the study show that the effects of a destination in film and literature tourism are numerous. When a place is illustrated through movies or books it may get a "sacred" aspect for its biggest enthusiasts. The location depicted may also use the films and the books as a marketingiimethod and through the strengthening of its brand. However, collaboration between public and private actors works well in order to take advantage of location-based film and literary tourism in the best possible way.

Sammanfattning Syfte: Med fokus på medelstora och stora svenska företags budgetanvändning syftar denna studie att kartlägga budgetens roll och framtidsutsikter. Detta genom att ta reda på i vilken omfattning budgeten används samt budgetansvarigas uppfattning samt nytta av styrverktyget. Studien syftar även efter att jämföra budgetansvarigas svar mot kritiken för att undersöka hur budgeten eventuellt kan utformas för att hantera den. Metod: En kvantitativ enkätstudie med 226 medelstora och stora svenska företag har genomförts. Studien har använt sig av olika univariata och bivariata metoder för att analysera variabler. Det empiriska resultatet har ställts mot forskares kritik av budgeten, den institutionella teorin samt tidigare resultat från Libby och Lindsays (2010) studie i Nordamerika. Slutsats: Budgetens kritik som studien studerat var från bland annat Wallander (1999), Neely et al. (2003), Hansen et al. (2003), Hope och Fraser (2003a; 2003b) samt Norton och Kaplan (2001). Studiens slutsats visar att kritiken i flera fall var överdriven, med exempel som att budgeten varken för företaget eller chefer tog i närheten av tiden som kritikerna uppgav. Även kritiken om användningen av budgeten som prestationskontrakt och att den skulle vara utbredd var överdriven där endast ett fåtal procent använde budgeten på detta vis. I andra fall används olika lösningar för att hantera kritiken med budgeten, med exempel som att en stor del av svenska företag tillåter revideringar i någon form under budgetåret samt har påskyndandeprocesser på plats för att hantera kritiken om att budgeten hindrar anpassning och är inflexibel.  Den jämförande delen av studien visade på flera skillnader mellan de svenska och nordamerikanska företagen. Mindre tid spenderas av svenska företag samt chefer i budgeten samtidigt som graden av detaljrikhet var mindre. Vidare är det enklare för svenska företag att få tillgång till resurser utanför budgeten samtidigt som budgeten i större utsträckning revideras. Slutligen används budgetar som fastställda prestationskontrakt i mindre utsträckning bland svenska företag. Dessa skillnader skulle kunna förklaras av Ekholm och Wallin (2000) samt Neely et al. (2003) som tar upp att Sverige länge har varit ledande inom alternativa lösningar till den traditionella budgeten. Vidare kan skillnaderna även bero på institutionella påtryckningar då de institutionella faktorerna generellt är starkare för den svenska populationen än den amerikanska (Honig och Karlsson 2013). Institutionell isomorfism kan även förklara skillnaderna mellan länderna (Dacin 1997). Slutligen hittades flera samband mellan enkätens variabler. En statistiskt signifikant positiv hittades mellan budgetens värde och graden av detaljrikhet. De nordamerikanska företagen hade dock nästan samma värde av budgeten som de svenska, samtidigt som de hade en högre detaljrikhet vilket leder till frågan när det extra värdet av en ökad detaljrikhet avtar. En signifikant korrelation hittades vidare mellan värde och budgetens koppling till strategi vilket bekräftar att budgetprocessen bör vara kopplad till strategiimplementering som Norton och Kaplan (2001) rekommenderat. Resultatet visade även en statistiskt signifikant korrelation mellan företagets storlek och företagets veckor till budget, men inte mellan företagets storlek och värde. Detta säger delvis emot Vaznonienė (2012) som menar på att större företag har bättre möjligheter att investera i budgeten vilket resultatet bekräftar, däremot förkastas det att mer resurser i form av tid bland de stora företagen bidrar till att budgeten blir mer relevant efter företagets behov då ingen signifikant korrelation mellan storlek och värde hittades. Större företag bör därför se över hur budgetprocessen kan effektiviseras, då den extra spenderade tiden inte adderar värde till budgeten. Det gick inte att hitta en statistiskt signifikant korrelation mellan värdet av budgeten och grad av förutsägbarhet. Att ingen signifikant korrelation hittades kan bero på att kritiken angående anpassning som hypotesen om korrelationen var baserad på inte var rättfärdigad bland de svenska företagen vilket var en av våra slutsatser under hypotes 3. / Abstract Purpose: With focus on the budget utilization of medium- and large-sized Swedish companies, this study aims to map out the role and future prospects of the budget. This by determining the extent to which the budget is used together with the perceptions and usefulness of the tool among responsible managers of the budget. The aim is also to compare the manager's responses with criticism to investigate how the budget can be designed to address these.  Method: A quantitative survey was conducted with 226 medium- and large sized Swedish companies. The study used both univariate and bivariate methods to analyze the variables. The empirical results were put against researchers' criticism of the budget, the institutional theory, and previous findings from Libby and Lindsays (2010) study in North America. Conclusion: The budget criticisms that were studied were from Wallander (1999), Neely et al. (2003), Hansen et al. (2003), Hope and Fraser (2003a; 2003b) and Norton and Kaplan (2001). The study's conclusion shows that the criticism in several cases was exaggerated, with examples such as that the time to budget for neither the company nor managers took close to the time stated by the critics. The criticism about the use of the budget as a performance contract and that the use is widespread was exaggerated, as only a few percent used the budget in this way. In other cases, different solutions are used to handle the criticism with the budget, with examples such as a large part of Swedish companies allowing revisions in some form during the budget year and having “fast-track” approval processes in place to deal with the criticism that the budget impedes adjustment and is inflexible. The comparative part of the study showed several differences between the Swedish and North American companies. Less time was spent on the budget by Swedish companies and managers while the degree of detail was smaller. Furthermore, it is easier for Swedish companies to access resources outside the budget at the same time as the budget is revised to a greater extent. Finally, budgets as established performance contracts are used to a lesser extent among Swedish companies. These differences could be explained by Ekholm and Wallin (2000) and Neely et al. (2003) who point out that Sweden has long been a leader in alternative solutions to the traditional budget. Furthermore, the differences may also be due to institutional pressures as the institutional factors are generally stronger for the Swedish population than the American (Honig &amp; Karlsson 2013). Institutional isomorphism may also explain differences between countries (Dacin 1997). Finally, several correlations were found between the variables of the survey. A statistically significant positive correlation was found between the value of the budget and the degree of detail. However, the North American companies had almost the same value of the budget as the Swedish ones, while at the same time having a higher level of detail, which leads to the question when the extra value of increased detail decreases. A significant correlation was further found between value and the budget's association with strategy, confirming that the budget process should be linked to strategy implementation as recommended by Norton and Kaplan (2001). The results also showed a statistically significant correlation between the size of the company and the company's weeks to budget, but not between company size and value. This partly contradicts Vaznonienė (2012) who argues that larger companies have better opportunities to invest in the budget, which the result confirms, but it is rejected that more resources in the form of time among the large companies contribute to the budget becoming more relevant to the company's needs as no significant correlation between size and value was found. Larger companies should therefore review how the budgeting process can be streamlined, as the extra time spent does not add value to the budget. It was not possible to find a statistically significant correlation between the value of the budget and the degree of predictability. The fact that no significant correlation was found may be due to the fact that the criticism regarding adaptation on which the hypothesis of the correlation was based was not justified among the Swedish companies, which was one of our conclusions under hypothesis 3.

The purpose of this thesis is to examine the artistry of the Swedish artist Gerda Wallander (1860–1926). Wallander’s artistry has until recently been overlooked in Swedish art history, it is therefore uncharted territory. Provincialism is used as the overall theoretical framework in this study. By applying provincialism as the overall theoretical framework, the study distinguishes between international, national, and personal characteristics in Wallander’s aesthetics. In order to rediscover her artistry, the following study analyzes her biography, exhibitions, works of art, as well as the media coverage of Wallander’s artistry. The applied method is based on network analysis inspired by Pierre Bourdieu, biographical method, picture analysis inspired by Jan-Gunnar Sjölin, and close reading. The study demonstrates that Wallander’s artistic career is divided in two different periods, 1883–1895 and 1909–1919. Wallander’s aesthetics is characterized as moderate progressive in both of these periods, as the study suggests that this artistic sensibility enables her to gain recognition as a professional artist within the Swedish art scene. In addition, Wallander specializes in cityscape-painting depicting Stockholm during the early 20th century in her second artistic period. This illustrates the provincial aspects of Wallander’s artistry, as she implements both international and national artistic influences into her art. Furthermore, this study suggests that Gerda Wallander’s way of depicting pre-modern Stockholm is her way of dealing with the new urban experience, which is an effect of the rapid transformation of the Swedish capital in the beginning of the 20th century. The study exposes the lack of knowledge of this field, namely the depiction of Stockholm in early Swedish 20th century art within the Swedish art history discipline.

The aim of this study is to examine the use of famous historical or fictional persons in place branding. It seeks to analyze the images of places that are produced, and the representations of persons that are used in branding practices. Largely this use is located within a tourist discourse, begging the question how tourists take part in the shaping of these cities. In sum, the study aims to examine constructions of the past and the present, as well as representations of gender. The main question is which parts of the history of a city are described and which sites are highlighted. Four cases studies are presented. First, the uses of the heritage connected with author Selma Lagerlöf in and around Sunne are examined, in particular her former residence, Mårbacka, now musealized. Second, Uppsala's and Småland's uses of the Carl Linnaeus heritage are surveyed. Third, the uses of inventor Johan Petter Johansson in Enköping are studied, and fourth the tourist and heritage practices around fictional police detective Kurt Wallander in Ystad are examined. Taken at face value, these examples differ from each other in many ways. The aim of the dissertation is to track these differences, but also the likenesses in practices, meaning production and visualizations. In sum, the aim of this dissertation is to examine how the productions of meaning are influenced through the use of these individuals. How do visitors influence the production on these heritage sites? Is there room for change in descriptions of persons and places? How are ideas of authenticity produced when places are viewed through one individual? What ideas of gender and masculinity are produced?

This essay aims to examine whether the Swedish patron Ernest Thiel had any aesthetic influence on the contemporary art scene in the late nineteenth and early twentieth century. Based on a selected group of his commissioned artworks, the study analyzes to what extent Thiel was involved in the creative process. The applied method consists of Panofsky’s iconographical- iconological method, a study of primary sources and literature of art history, and a contextual analysis based on Anne D’Alleva’s theory. The chosen method shows that Ernest Thiel was not engaged in the creative process of his commissioned artworks. Correspondence between Thiel and the commissioned artist reveal that Thiel acted more as afinancial patron, leaving the aesthetics to the artist. Rather than providing his own artistic directives, the intention with his commissioned artworks suggests that his aim was to promote and encourage the artists’ own sense of style. Furthermore, this act of patronage illustrates his genuine appreciation for the artist he supported. This study also exposes the lack of knowledge of the portrait “Porträtt av Hjalmar Söderberg” and the artistry of Gerda Wallander, from whom Thiel commissioned his artwork. The study therefore suggests further research of Gerda Wallander’s artistry as well as of Ernest Thiel’s commissioned artworks, since this is uncharted territory in art history.

This essay examines the ways the decorated farmhouses known as hälsingegårdar of Hälsingland, Sweden, are depicted in art from the late nineteenth century Düsseldorf school of painting to contemporary pixel art and how the ways of depiction have changed over time. Three different works of art are analyzed with Erwin Panofsky’s model for iconographic and iconological analysis. Results show a gradual difference in technique and the artist's personal attitudes towards the hälsingegårdar. Starting with the genre painting’s idyllic interpretation of the peasant life as the height of nationalist values to the more provincialist cherry-picking of the late twentieth century naive painting and the final contemporary pixel art piece of ambivalence and distancing from the hälsingegårdar as a means of interpretation and understanding.