The thesis explores advertorials, advertising made to look like editorial content, from a consumer behaviour perspective. Introduction                 Consumers are exposed to a staggering amount of advertisements each day. This so-called advertising clutter makes it difficult for marketers to reach the consumer. Therefore, in the late 1980’s marketers started to use unconventional ways of advertising. One of these was the use of advertorials, a form of advertising that borrows the appearance and other features from editorial material. Problem discussion       Since advertorials are made to look like editorial material, but is in reality an advertisement, it is of interest for researchers and practicing marketers alike to know what effects using them has on the brand. Previous research differ in the view on advertorials; some claim that it is a good way to advertise as it is seen as less intrusive and irritating, while others say that the deceptiveness makes people irritated. Purpose                        Through a quantitative case study of Aftonbladet.se, a Swedish news website, from a consumer perspective analyze the effects the level of deception of online advertorials have on 1) brand credibility, and 2) the irritation level, on both the medium and the advertiser. Also, 3) to thereafter examine if possible alterations in irritation and brand credibility trigger changes in brand attitudes towards medium and advertiser. Background                  Newspapers have long been dependent on the revenue from advertisement sales, even more so since the emergence of free newspapers and news web sites. With this in mind, the importance of advertorials stands clear. In the on-line world, where readers jump from article to article and from site to site, the advertorials play an important role in “catching” the reader and make him/her stay on the site. Moreover, advertorials is one of the formats of on-line advertising which commands the highest revenues. Frame of reference        The on-line context provides additional ways of deceiving a consumer, in comparison with print media. Therefore, the frame of reference focuses on previous research on the effects the deception can have with a consumer and the perception of the brands included; irritation, brand credibility, brand attitude, likeliness to return to site, and advertising avoidance. For later testing, 11 hypotheses were defined. Method                        The study uses a mixed method approach, with both quantitative and qualitative data. An experiment, with one control group and two different manipulations formed the basis for the data collection. 19 out of the 103 participants in the quantitative study were asked to participate in the qualitative study as well. Analysis                        As the distribution of the data was found not to be normal, the Kruskal-Wallis test was used to test the hypotheses. All hypotheses but one were accepted. Further, to explore the relationship between variables, hierarchical multiple regression analysis was also performed. Conclusion                   It was not possible to prove that a higher level of blend-in decreased credibility of any of the two brands, neither does induce more irritation. It was also not possible to discern a statistically significant effect on the attitude towards the brands, likeliness to return to Aftonbladet.se, or future avoidance of adverts by Volvo. However, several of the participants of the interviews expressed concern over the long-term effects the use of advertorials may have on the brand of Volvo. Further, advertorials are definitely highly deceptive, and almost half of the respondents did not realize they were reading an advert even at the lowest level of blend-in, which is currently used by Aftonbladet.se and Volvo. / Avhandlingen utforskar advertorials, reklam kommer att se ut som redaktionellt innehåll, från en konsument beteende perspektiv. Introduktion                Konsumenter exponeras dagligen för oerhörda mängder reklam. Detta gör det svårt för marknadsförare att nå konsumenten. Sedan slutet av 1980-talet har vissa marknadsförare därmed börjat använda okonventionella metoder för reklam. En av dessa är användandet av ”dolda annonser”, en form av reklam som lånar utseende och andra funktioner för att smälta in med redaktionellt material i tidningar, på webbsidor och så vidare. Problemdiskussion       Eftersom ”dolda annonser” är gjorda för att likna redaktionellt material, men i själva verket är en annonser är det av intresse för både forskare och praktiserande marknadsförare att veta effekterna användandet har på deltagande företags varumärken. Tidigare forskning skiljer sig i synen på dessa ”dolda annonser”, vissa hävdar att det är ett bra sätt att göra reklam, eftersom det ses som mindre påträngande och irriterande, medan andra säger att dess vilseledande natur faktiskt gör människor uppretade. Syfte                            Genom en kvantitativ fallstudie av Aftonbladet.se, en svensk nyhets-site, från ett konsumentperspektiv analysera effekterna på 1) varumärket trovärdighet, och 2) irritationsnivån, både på annonsorganet och annonsören, när ”dolda annonser” smälter in mer med redaktionellt innehåll. Dessutom, 3) att därefter undersöka om eventuella ändringar i irritation och varumärkestrovärdighet leder till förändringar i attityd mot annonsorganet och annonsören. Bakgrund                     Tidningar har länge varit beroende av intäkterna från annonsförsäljning. I takt med att framväxten av gratistidningar och nyhets-siter har försvårat marknaden har ”dolda annonser” blivit en allt viktigare inkomstkälla. I den elektroniska världen, där läsare kan hoppa från artikel till artikel och från plats till plats, spelar ”dolda annonser” en viktig roll i att fånga läsaren. Referensram                 Online-kontextet ger större möjligheter att vilseleda konsumenten i jämförelse med tryckta medier. Därför är den teoretiska tungdpunkten lagd på tidigare forskning om effekterna vilseledande marknadsföring kan ha på en konsuments  uppfattning av deltagande varumärken vad gäller irritationsnivå, varumärkestrovärdighet, attityd, sannolikhet att återvända till webbplats, samt reklamundvikande. Ur tidigare forskning konstruerades 11 hypoteser för senare prövning. Metod                          Studien använder en blandad metodstrategi, med både kvantitativa och kvalitativa data. Ett experiment med en kontrollgrupp och två olika manipulationer låg till grund för insamlingen av uppgifter. 19 av de 103 deltagarna i den kvantitativa delen ombads att delta i den kvalitativa studien med. Analys                          Eftersom fördelningen inte var helt normalt distribuerad användes Kruskal-Wallis test för att testa hypoteserna. Resultatet var att alla hypoteser utom en godkändes. Relationen mellan variabler undersöktes också genom hierarkisk multipel regressionsanalys. Slutsats                         Det var inte möjligt att bevisa att annonser som smälter in mer leder till minskad trovärdighet för någon av de båda varumärkena, och inte heller lockar fram mer irritation. Det var inte heller möjligt att urskilja en statistiskt signifikant effekt på attityd gentemot varumärken, sannolikheten att återvända till Aftonbladet.se, eller framtida undvikande av annonser av Volvo. Dock uttryckte flera av deltagarna i intervjuerna oro över de långsiktiga effekterna användning av ”dolda annonser” kan ha på varumärket Volvo. Vidare är definitivt annonserna mycket vilseledande, och nära hälften insåg inte de läste en annons även på nivån som används av Aftonbladet.se och Volvo idag.

IoT (Internet of Things) are devices which are usually equipped with different kinds of sensors, these sensor values are then sent to a server where these values are somehow processed. It’s predicted that the usage of IoT devices will increase significantly during the upcoming years.   Microsoft has a service named Azure IoT Hub, which is designed for easy administration of IoT devices, but Azure IoT Hub provides no user interface to administer these IoT devices. The task of this project is to create a user interface for Azure IoT Hub. / IoT (Internet of Things) är enheter som vanligtvis är utrustade med olika slags sensorer, dessa sensorvärden skickas sedan till en server där dessa värden på något sätt bearbetas. Det förutspås att användandet av IoT enheter kommer att öka signifikant under de kommande åren.   Microsoft har en tjänst som heter Azure IoT Hub, vilket är designat för att enkelt administrera IoT enheter, men Azure IoT Hub tillhandahåller inget gränssnitt för att kunna administrera dessa IoT enheter. Uppdraget för detta projekt var därför att skapa ett gränssnitt för Azure IoT Hub.

Studie av kommunikation i projekt och identifikation av konflikterna som står som hinder för projektet.. Den studien består av olika tester, en intervju och en webbsida. Dessa metoder är lämpliga för just det studerade projektets situation och struktur och kan testa olika vinklar i kommunikationen. Fokusområden är: - Kvalitet - Struktur Utgående från den ovannämnda faktorerna har jag med hjälp av projektägaren och projektledaren gjort en del antaganden som berör kommunikationen i projektet och därefter har jag använt olika metoder för att testa dem. Svaren som jag fick utav dessa tester gav en bild om validiteten och de följande testerna har varit kompletterande till de föregående. / Study of communication in the project and identification of conflicts that stand in opposition to the project .. The study consists of various tests, an interview and a Web page. These methods are appropriate for the studied project situation and structure and can test different angles in communication. Focus areas are: - Quality - Structure Based on the above factors, I have with the help of the project owner and the project manager made ​​some assumptions that affect communication in the project and then I have used various methods to test them. The answers that I got out of these reviews gave a picture of the validity and how the following tests were complementary to the previous ones. / r.delemi@hotmai.com

In this paper we have chosen to study three aspects of the shopping experience online -navigation, product image and product information based on Hasan’s (2016) theory, to examine if, and how, the shopping experience online needs to improve in the fashion retail industry. From eyetracking-observations and qualitative interviews in this study, we identified the customers expectations and perceived problems in the online shoppingexperience. One of our findings show that there is a general agreement that product images have a significant impact on the shopping experience online. Another finding shows that distinctively visible filtering options on the online stores are important for the consumer to find what they are looking for. / För denna uppsats har vi valt att studera kring tre aspekter inom shoppingupplevelsen online -navigering, produktbild och produktbeskrivning, utifrån Hasans (2016) grundmodell för att undersöka om och hur shoppingupplevelsen online behöver förbättras inom modebranschen. Utifrån eyetracking-observationer och kvalitativa intervjuer framkommer vilka förväntningar och upplevda problem som identifieras av konsumenter, för shoppingupplevelsen online. Ett av resultaten visar att det överlag finns en generell överenskommelse för att bland annat produktbilder har en stor inverkan på shoppingupplevelsen online. Ytterligare ett resultat visade att en tydlig presentation av filtreringsmöjligheter på webbshoppar är av betydelse för att konsumenten ska hitta rätt i sin sökning.

The web application Testpersonbokaren is used by Nordic Medtest to book fake test persons for various actors in healthcare so that they can test and validate their environments without being dependent on real personal data. The purpose of this project is to develop a new version of Testpersonbokaren with new technologies and frameworks as the existing version has several problems and limitations. This was achieved by creating a Node.js server and developing two new web interfaces for Testpersonbokaren, where one is only used by Nordic Medtest and the other is used by Sweden's regions, municipalities and private actors. Both web interfaces are developed with the React framework. The new Testpersonbokaren has a more modern look and more functionality than the old one. Unlike the old version, the new one has good documentation, which makes the further development of the web application easier. The new Testpersonbokaren is ready to be put into operation at Nordic Medtest. / Webbapplikationen Testpersonbokaren används av Nordic Medtest för att boka påhittade testpersoner åt olika aktörer inom hälso- och sjukvården så att de kan testa och validera sina miljöer utan att vara beroende av riktiga personuppgifter. Syftet med detta projekt är att utveckla en ny version av Testpersonbokaren med nya tekniker och ramverk då den befintliga versionen har flera problem och begränsningar. Detta uppnåddes genom att skapa en Node.js-server och utveckla två nya webbgränssnitt för Testpersonbokaren, där det ena endast används av Nordic Medtest och det andra används av Sveriges regioner, kommuner och privata aktörer. Båda webbgränssnitten är framtagna med React-ramverket. Den nya Testpersonbokaren har ett modernare utseende och mer funktionalitet än den gamla. Till skillnad från den gamla versionen har den nya bra dokumentation vilket underlättar vidareutvecklingen av webbapplikationen. Den nya Testpersonbokaren är redo att sättas i drift hos Nordic Medtest.

In 2016, the ATLAS experiment at CERN released data from 100 trillion proton-proton collisions to the general public. In connection to this release the ATLAS Outreach group has developed several tools for visualizing and analyzing the data, one of which is a Histogram analyzer. The focus of this project is to bridge the gap between the general public's knowledge in physics and what is needed to use this Histogram analyzer. The project consists of both the development and an evaluation of a learning resource that explains experimental particle physics for a general public audience. The learning resource is a website making use of analogies and two perspectives on learning: Variation Theory and Cognitive Load Theory. The evaluation of the website was done using a survey with 10 respondents and it focused on whether analogies and the perspectives on learning helped their understanding. In general the respondents found the analogies to be helpful for their learning, and to some degree they found the explanations based on Variation Theory to be helpful. The implementations of Cognitive Load Theory were considered to be helpful by the respondents who noticed them, but the majority did not, implying that improvements of the design are needed. The results indicate that analogies and the two perspectives on learning can be helpful for explaining experimental particle physics, but there might be other learning theories more suitable for this purpose. / ATLAS-experimentet på CERN släppte år 2016 data från 100 biljoner proton-kollisioner fritt till allmänheten. I anslutning till detta har ATLAS Outreach-grupp utvecklat ett flertal verktyg för att visualisera och analysera datan, varav en är en analys med hjälp av histogram. Fokus för detta projekt är att överbrygga klyftan mellan allmänhetens kunskaper i fysik och vad som behövs for att kunna använda Histogram-analysverktyget. Projektet består både av utvecklandet och utvärderingen av ett läromedel som förklarar experimentell partikelfysik med målgruppen allmänheten. Läromedlet är en webbsida som använder sig av analogier och två perspektiv på lärande, Variationsteori och Kognitiv Belastningsteori. Utvärderingen av webbsidan gjordes med en enkät med tio respondenter, med fokus på huruvida analogier och perspektiven på lärande hjälpte deras förståelse. I allmänhet fann respondenterna analogierna hjälpsamma för deras lärande, och de fann Variationsteori hjälpsamt i viss utsträckning. Implementeringarna av Kognitiv Belastningsteori ansågs vara hjälpsamma av de respondenter som lade märke till dem, men majoriteten gjorde inte det, vilket tyder på att förbättringar av implementeringen krävs. Resultaten indikerar att analogier och de två perspektiven på lärande kan vara hjälpsamma för att förklara experimentell partikelfysik, men det kan finnas andra lärandeteorier som uppfyller syftet bättre.