<p>Mot bakgrund av den dokumenterat goda effekt träning har på psykisk och fysisk ohälsa och möjlighet till träning på arbetstid som många arbetsgivare erbjuder sina anställda, syftade denna kvalitativa studie till att få förståelse för vad som styr anställdas vilja att delta i erbjudna träningsmöjligheter. Datamaterialet tolkades med induktiv tematisk analys och baserades på halvstrukturerade intervjuer med sex personer. Resultatet visade att attityden till träning var betydelsefull för intervjupersonernas beslut att delta i erbjudna aktiviteter. Attityden kunde i sin tur kopplas till personernas självförtroende och self-efficacy. Företagets friskvårdspolicy och anställdas tillgång till aktivt stöd av friskvårdspersonal, såväl som utbudet av träningsaktiviteter upplevdes ha betydelse för viljan att engagera sig i träning. Lustkänsla och gemenskap motiverade till fortsatt träning. Resultatet stöds av tidigare forskning som behandlat motivation till träningsengagemang.</p>

<p>The work-life balance is currently in vogue among governments, organizations as well as researchers. Higher managers in organizations all over the world are exposed to significant pressures in their jobs, which further influence the balance between their work and private lives, job satisfaction and overall well-being. In this thesis, we apply a different perspective on the topic of work-life balance than most of the previous scientific research. We have focused on the governmental, organizational and individual factors that affect the work-life balance of higher managers and the consequent influence on their job satisfaction and overall well-being.</p><p>The objective of this study is to contribute to the work-life balance research by exploring the fit between companies’ human resource practices and higher managers’ actual perceptions and needs. In order to gain different perspectives, our empirical research consists of a series of interviews with both HR managers and members of higher management.</p><p>The key findings in terms of the factors influencing higher managers are reported. They suggest that the individuals are influenced by several aspects. The responsibility for personal work-life balance does not only lie on individuals themselves, but the organizations and governments play an important role in treating this issue as well.</p>

<p>Tidigare forskning har funnit samband mellan självkänsla och olika hälsotillstånd. Forskning har även påvisat att personer med låg självkänsla förklarar misslyckanden med hjälp av inre faktorer till skillnad från personer med hög självkänsla. Detta kan påverka graden av välbefinnande. Syfet med föreliggande studie var att undersöka hur bassjälvkänsla, kompetensbaserad självkänsla samt attributionsstil predicerar subjektivt välbefinnande. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 132 gymnasieungdomar. Resultatet visade att bassjälvkänsla och kompetensbaserad självkänsla korrelerade, positivt respektive negativt med subjektivt välbefinnande. Vidare visade resultatet att bassjälvkänsla var starkast prediktor för subjektivt välbefinnande men även kompetensbaserad självkänsla var av signifikans. Det fanns inget signifikant samband mellan vilken attributionsstil deltagarna uppvisade samt uppmätt subjektivt välbefinnande. Den föreliggande studien påvisade vikten av en god bassjälvkänsla.</p>

<p><p>Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie är en beskrivande litteraturstudie där författarna sökte vetenskapliga artiklar på Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av föräldrar och en speciell vän visade ha stor betydelse för ungdomarnas välmående. Ungdomarna beskrev också att det kändes bra att prata med andra ungdomar i samma situation. Att ha en positiv inställning och humor hjälpte ungdomarna att hantera sin sjukdom. Ett sätt att komma ifrån sjukdomen, och slippa tänka på den för ett tag var att försöka känna sig normal. Detta gjorde de till exempel genom att bära accessoarer, moderna kläder och testa sina gränser. I och med att ungdomarna spenderade så mycket tid på sjukhus blev de isolerade, vilket skapade en utanförkänsla gentemot friska ungdomar. Förändrat utseende, rädsla och utanförskapskänsla är faktorer som påverkade ungdomars livskvalitet negativt. Det visade sig att de cancersjuka ungdomarna hade lägre livskvalitet än friska ungdomar, men desto längre tid det gick efter diagnosen desto högre blev deras livskvalitet. Flickor visade sig generellt ha bättre välbefinnande än pojkar.</p></p> / <p>The aim of this literature study was to investigate how adolescents with cancer cope with there disease and how it effect their quality of life (QoL). This study was a descriptive literature study were the authors searched for scientific articles in the databases Medline, Cinahl, SweMed+ and PsykInfo. The result is based on fifteen articles. The result showed that social support such as parents and a special friend is important for the adolescents' well-being. The adolescents also described that it felt god to have someone to talk to that was in the same situation. A positive attitude and humour helped the adolescents to cope with their disease. One way to escape from the disease was trying to feel normal, a way of doing that was to wear accessories, modern clothes and pushing their limits. The adolescents spent a lot of time in the hospitals thus made them isolated, which resulted in alienation. Changed body image, fear and alienation are all factors that influence on the adolescents QoL. It was showed that adolescents with cancer had lower QoL than healthy adolescents, but as time pass by their QoL increased. In general the girls hade better QoL than the boys.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 år i storstäder, städer och landsbygd uppfattade sitt psykiska välbefinnande samt se om resultatet gällde för båda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska Centralbyrån under åren 2000-2003.</p>

<p><strong>Syftet</strong> med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. <strong>Metoden</strong> var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. <strong>Resultatet</strong> visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Antalet sjukdomar och fysiska begränsningar hade en liten inverkan på de äldre om de hade ett starkt KASAM, då KASAM hade ett svagt samband med den objektiva hälsan och ett starkt samband med den subjektiva hälsan. KASAM var den faktor som bäst förutsåg hur de äldre upplevde sin livssituation. De äldre som hade ett starkt KASAM upplevde även tillfredställande socialt stöd, som hade en stor inverkan på deras välbefinnande. De äldre med svagt KASAM hade även låg livskvalitet och försämrat allmäntillstånd. <strong>Slutsatsen</strong> var att om vårdpersonal kan stärka de äldres KASAM kommer även de äldres livskvalitet, välbefinnande och hälsa förbättras.</p>

<p>Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.</p>

<p>Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom. Artiklar söktes i databaserna MedLine (via PubMed), Blackwell-synergy samt Cinahl. Detta resulterade i 21 artiklar varav 14 inkluderades efter granskning. Resultatet visade att musik används för att lugna, öka kognitiv förmåga samt öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Föreliggande studie påvisade att musik har en positiv inverkan oavsett kognitiv förmåga. Musik är en kostnadseffektiv, icke-farmakologisk behandling som är enkel att implementera.</p> / <p>As the population are getting older the number of people suffering from dementia is increasing. To be diagnosed with dementia means that cognitivie abilities are decreasing. Communication problems, problems with activities in daily living, changes in personality, lack of empathic ability and difficulties in controlling feelings are the characteristics of the disease. There is a need for non-pharmacological treatment when medication does not give the wanted effect.</p><p>The aim of this literature review was to get an increased knowledge about how music effects elderly persons with dementia. The search of scientific articles was carried out through the databases MedLine (via PubMed), Blackwell-Synergy and Cinahl. The search resulted in 21 articles of which 14 was included in the study result. The result showed that music was used to calm, increase cognitive ability and well-being in persons with dementia. This study showed that music has a positive influence regardless of cognitive ability. It is a costeffective, non-pharmacologic treatment which is easy to implement.</p>

No description available.

Dans cette thèse, nous nous penchons sur les effets que peut avoir la discrimination sociale sur le bien-être des personnes qui en sont victimes, et en particulier, sur les stratégies psychologiques que ces dernières mettent en œuvre pour s'en protéger. Parmi les cognitions qui susceptibles de faire office de « tampon », certaines sont liées directement à l'appartenance groupale et donc potentiellement spécifiques à l'expérience de discrimination. Dans une première partie théorique, nous nous attardons sur une définition précise des concepts qui nous intéressent et décrivons en détail la littérature pertinente à notre sujet. Le premier chapitre traite de la notion de discrimination en elle-même, et de ses différences avec des concepts voisins, tels la stigmatisation, le bas statut et la privation relative. L'objectif de cette première section est de préciser notre objet d'étude. Dans un second chapitre, nous abordons la multitude de données existant sur les liens entre discrimination et bien-être, ainsi que les modèles correspondants, notamment ceux de rejet-identification (Schmitt & Branscombe, 2002), de « discounting » (Crocker & Major, 1989) et du stress (Lazarus & Folkman, 1984). Cette section nous permet de conclure que l'impact de la discrimination sur le bien-être est loin d'être simple et direct, et met en lumière la résilience des individus qui sont victimes de traitements injustes dus à leur appartenance groupale. Parmi les facteurs de protection à la disposition des personnes discriminées, un certain nombre dépendent directement de ce groupe vilipendé. Nous nous y intéressons dans le troisième et dernier chapitre de l'introduction théorique, en passant en revue les éléments qui permettent de penser que l'identification, l'entitativité, la perception de support social et/ou de discrimination groupale et le soutien à l'action collective puissent être des cognitions protectrices du bien-être. La partie empirique de la thèse vise à investiguer plus avant ces effets protecteurs. En nous intéressant à des groupes discriminés réels (immigrés africains, femmes, infirmiers) ou manipulés (étudiants de l'UCL), nous tentons de cerner plus précisément les relations entre discrimination, cognitions groupales et bien-être. Au travers d'études de laboratoire (chapitres 1 et 2), de terrain (chapitres 3 et 4) et longitudinales (chapitre 5), nous mettons en évidence l'existence d'effets qui semblent spécifiques à certains des groupes étudiés. Notamment, la discrimination groupale a un effet protecteur sur le bien-être dans deux grandes catégories sociales (femmes et immigrés africains), ce qui ne semble pas être le cas dans un groupe professionnel (infirmiers/ères). D'autre part, l'identification au groupe se révèle un concept multidimensionnel dont les différentes facettes ont des effets parfois opposés. Notre conclusion invite le lecteur à la circonspection quant à l'applicabilité de modèles universels à la problématique de la discrimination. Ainsi, si les cognitions groupales peuvent être protectrices du bien-être, c'est sous certaines conditions, dans certains groupes, et non pas comme une panacée valable pour tous. Nous insistons également sur l'importance de distinguer discrimination groupale et personnelle, ainsi que différentes facettes du concept d'identification. Enfin, les études de terrain et les expériences de laboratoire semblent constituer des investigations complémentaires à mener idéalement de concert. / This thesis deals with the cognitive strategies that discriminated individuals use to shield themselves from the aversive effects of social discrimination. More especially, we are interested in group-linked cognitions which are specific to the experience of discrimination, namely identification, perception of group discrimination, entitativity, social support (or solidarity) and the belief in collective action. In the theoretical part, we spend some time defining our concepts. We first distinguish personal discrimination from other related concepts, like relative deprivation, status in social identity theory or stigmatization. We then review the broad literature on the relationship between perceived personal discrimination and well-being. To conclude this first part, we underline the evidence that links group cognitions (identification, group discrimination, entitativity…), perceived personal discrimination and well-being. This first part is only available in French. In the empirical part (in English), we present five studies that gather evidence for the protective properties of group cognitions, with different social categories, among them women, African immigrants and junior nurses, in laboratory (chapters 1 and 2) or natural settings (chapters 3, 4 & 5). We also contrast cross-sectional (chapter 4) and longitudinal data (chapter 5) in order to investigate causality concerns. We conclude our work by stressing the importance of considering group cognitions in relationship to specific groups, and not as a panacea that would be applicable and protective for every single discriminated individual in the same way. We further emphasize the necessity of treating group and personal discrimination as two distinct phenomena, as well as the importance of considering identification as a multi-facetted construct.