The purpose of this study was to investigate challenges experienced by nurses in the use of electronic whiteboards at one private hospital in the Gauteng province in South Africa. The researcher had observed a continuation of use of the manual dry-erase patient whiteboards in parallel to the use of new the electronic whiteboards in a ward, yet the electronic whiteboard had been implemented to replace the manual system in order to improve service delivery. A descriptive, quantitative study design was used for the study, with n=83 participants being voluntarily surveyed at the hospital over a one month period. The major findings were that the new electronic whiteboards were not always online which necessitated a parallel manual system as backup. Secondly, 47.5% of the respondents requested more training on the whiteboards. A needs assessment to determine training requirements and further investigation into the frequent unavailability of the electronic whiteboards is recommended / Health Studies / M.A. (Public Health - with specialisation in Medical Informatics)

The whiteboard is a tool being used in several different facilities around the world. However, erasing the ink off the board can be unnecessarily time consuming and distracting. The purpose of the project was therefore to create a demonstrator to automate the process with a few restrictions. The demonstrator was required to be light enough and small enough to be handheld. In addition, the demonstrator needed to function and work properly on a magnetic surface. To conceptualize the purpose a demonstrator was built with an iterative process and thereafter programmed to get a systematic movement. It utilized continuous servo motors, IR-sensors and a 3-axis gyroscope and an accelerometer in combination with 3D-printed components. The final prototype turned out to function properly but could be improved as its erasing properties are not working as one could expect from a finished prototype. / Whiteboard är ett verktyg som används i flera olika fastigheter runt om i världen. Att ta bort bläcket från whiteboarden kan dock vara onödigt tidskrävande och distraherande. Syftet med projektet var därför att automatisera processen med några begränsningar. Två begränsningar var att prototypen skulle väga lite och vara tillräckligt liten för att vara handhållen. En annan begränsning var att den skulle fungera korrekt på en magnetisk yta. För att konceptualisera syftet byggdes en prototyp med en iterativ process och därefter programmerades den för att få en systematisk rörelse. Den utnyttjade kontinuerliga servomotorer, IR-sensorer och ett 3-axligt gyroskop i kombination med 3D-printade komponenter. Den slutgiltiga prototypen visade sig fungera korrekt men kan förbättras eftersom dess raderingsegenskaper inte fungerar som man kunde ha förväntat sig från en färdig prototyp.

Interaktiva skrivtavlor är en resurs som finns i många svenska skolor idag. Ett problem är att många lärare inte vet hur man skall använda interaktiva skrivtavlor i sin undervisning.  Den här uppsatsen syftar till att redogöra för hur en lärare som är van vid interaktiva skrivtavlor använder den i sin undervisning. Uppsatsen redogör också för hur både lärare och elever ser på användningen av interaktiva skrivtavlor. Uppsatsens frågeställningar berör hur tavlan används i klassrummet, vilka problem och möjligheter den vana läraren ser hos interaktiva skrivtavlor, samt vilka problem och möjligheter eleverna ser hos interaktiva skrivtavlor. Metoden i uppsatsen är kvalitativ och består av en kombination av klassrumsobservationer och intervjuer. Två intervjuer utfördes: en semi-strukturerad intervju med lärare, samt en gruppintervju med tre elever. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i klassrumsobservationerna. Resultatet av studien visar att den interaktiva skrivtavlan används av både lärare och elever i klassrummet. I observationerna används tavlan främst som ett presentationsverktyg. Resultaten av studien tyder på att en positiv effekt av interaktiva skrivtavlor är att elever känner sig mer motiverade till skolarbete. Det framkommer också att det som läraren ser som den största fördelen med interaktiva skrivtavlor är deras möjlighet att samla många resurser på en plats i klassrummet. Negativa aspekter som framkommer i studien är att elever ofta får problem med huvudvärk då undervisningen sker med en interaktiv skrivtavla. För att undkomma detta problem kan man behöva förändra hur klassrummet idag är utformat.

Title: Interactive whiteboard in mathematics education Author: Bc. Jan Cendelín Department:Department of Mathematics Education Supervisor: RNDr. Antonín Slavík, Ph.D., Department of Mathematics Education Abstract: The development of modern technology is very fast. Almost everyone uses the technology at work and at home as well. So it is not unexpected that the technology gets into education at schools. This thesis focuses on the education of modern mathematics, and especially on the use of the interactive whiteboard. The thesis is not only for teachers who can work with an interactive whiteboard, but also for teachers without the access to this technology who can enrich information about Web sites that can be used in their preparation, or projected on an overhead projector during class. Keywords:Interactive whiteboard, teaching materials, website, modern teaching

v anglickém jazyce: This Diploma thesis aim is to describe the issue of the interactive whiteboard use, as well as its advantages and disadvantages at the lessons of Music. The goal of the Theoretical part is to cover the history of the interactive whiteboard application, the main types of boards, their characteristics, programmes, available learning programmes etc. The Practical part offers several personal examples of the work with the interactive board proven to be successful in my educational music practice. A research of the use of the interactive whiteboard by the primary teachers at a chosen sample of elementary schools will also be included.

Syftet med litteraturstudien är att få kunskap om hur och till vad interaktiva skrivtavlor kananvändas som ett verktyg i No-undervisningen för årskurserna 1-3. Litteraturstudien undersökerockså om interaktiva skrivtavlor kan öka elevernas motivation och lärande i No. Eftersom mångakommuner i Sverige valt att satsa på olika digitala verktyg är det relevant att ta reda på vadforskningen säger om varför det är relevant att använda interaktiva skrivtavlor i Noundervisningen,på vilket sätt det gynnar eleverna. De frågeställningar som litteraturstudienkommer att utgå ifrån är: Vad säger tidigare forskning om varför pedagoger använder interaktivaskrivtavlor i undervisningen inom No i årskurserna 1-3? Vad säger tidigare forskning om hur ochtill vad pedagoger använder interaktiva skrivtavlor som verktyg i undervisningen för att ökamotivationen och lärande hos eleverna inom No i årskurserna 1-3? Metoden för studien är ensystematisk litteraturstudie och sökningarna för vald litteratur har skett i databaserna ERIC(Proquest) och Summon för att få fram relevant litteratur. Resultatet visar att det finns flerafördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan i No-undervisningen i årkurserna 1-3. Någraav dessa fördelar är att kommunikationen i klassrummet ökar, att undervisningen lättare kanvarieras och att lärarna kan inspirera varandra. I diskussionen diskuteras bland annat om deninteraktiva skrivtavlan kan vara ett redskap för att förbättra resultatet för eleverna i No, dettaeftersom Pisa-undersökningarna visar att eleverna visar sämre resultat i No än tidigare.

<p>Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som <em>Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla,</em> där den andra kategorin var vanligast. Jag har i mina studier sett att lärare är mycket positiva till tavlan och också använder många funktioner den har. Dock skulle lärarnas användning av tavlan även vara möjlig med en dator kopplad till en projektor. Behovet av utbildning är stort enligt lärarna själva och även enligt mina slutsatser. Jag anser att utbildning eller fortbildning bör röra både det tekniska, praktiska och det pedagogiska planet. Det är viktigt att man diskuterar och reflekterar över sin egen undervisning med tavlan i klassrummet och hur man med hjälp av tavlans alla möjligheter kan involvera eleverna mer och arbeta mot en god lärande miljö.</p>

<p>Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis</p><p>datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den</p><p>projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta</p><p>examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns?</p><p>I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning,</p><p>(b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor.</p><p>Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte.</p><p>En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna</p><p>befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.</p>

<p>I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.</p><p>Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn. Hälften av lärarna påpekade att de svårigheter som uppstått med den interaktiva tavlan lätt kan härledas till deras bristande teknikkunskaper. De anser därför att en utbildningskurs för att utvidga kunskaperna om tavlans funktioner är nödvändig, samt tillgången till teknisk support ifall utrustningen skulle drabbas av problem. Detta anser jag vara den största begränsningen med den interaktiva tavlan, de problem som eventuellt kan uppstå måste kunna avhjälpas för att tavlan skall kunna användas obehindrat i undervisningen.</p>

Skolornas användande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal årtionden. Tidigare använde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagsläget använder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvis datorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades på kompetensen för både elever och pedagogers kunnande gällande datakunskap. En teknisk utrustning som kan användas som ett pedagogiskt verktyg är den interaktiva tavlan(IAT) som är en beröringskänslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nätverk. En interaktiv tavla kan även fungera som en vanlig skrivtavla, en sk. Whiteboard, men i princip utgör den via den projicerade bilden en förlängning av datorns bildskärm samtidigt som möjlighet finns att via tavlan styra vad som visas. Vid litteraturgenomgång har framkommit att Storbritanniens satsning på IT i skolan har fått stort genomslag via införandet av den IAT:n i näst intill varje klassrum. Det som framkommit i både studiens litteraturgenomgång och resultatdel är bland annat vikten av utbildning gällande IAT:ns teknik och funktioner. Syftet med detta examensarbete är att studera en pedagogs användande, för- och nackdelar med IAT:n som ett pedagogiskt verktyg. De frågeställningar som ställts i studien är: Hur använder en pedagog den interaktiva tavlan? och Vilka eventuella för- och nackdelar finns? I studien som utförts har data samlats in och där källorna som använts för datainsamlingen har varit (a) videoupptagning, (b) ostrukturerad intervju och (c) analyser av datakällor. Videoupptagningarna genomfördes i klassrummets befintliga miljö vid sju olika lektionstillfällen och där ämnena varierade. Den ostrukturerade intervjun som var baserad på temafrågor utfördes med pedagogen och pågick i cirka 50 minuter. (A) Analys av videoupptagningar och intervju utfördes av författarna som studerade de data som framkommit av källorna och vid ett senare tillfälle utfördes även en (B) analys av videoupptagningarna. Denna utfördes av pedagogen som fick möjlighet att reflektera och kommentera över sitt eget agerande. Vid datainsamlingen har utgångspunkterna för temafrågorna varit de frågeställningar som legat till grund för studiens syfte. En intressant aspekt som framkommit i studien är vilken inverkan IAT:n fått på undervisningseffektiviteten, vilket kan få både positiv och negativ effekt. En negativ effekt kan vara om hastigheten på undervisningen går för fort fram för att eleverna skall hinna befästa sina kunskaper. En positiv effekt som framkommer är att pedagogen kan vinna tid när denne planerar och förbereder sin undervisning. Ett annat viktig påpekande som framkommit i denna studie är att pedagogen bör planera och lägga upp undervisningen så att eleverna känner sig delaktiga och engagerade i den nya tekniken. De skall känna att IAT:n även är deras verktyg och inte bara pedagogens. Engagemang från eleverna kan åstadkommas på många olika sätt. Det gäller för pedagogerna att hitta en bra väg som passar alla olika individer och detta kan åstadkommas genom att hitta elevernas olika intressen och utifrån dessa planera undervisningen. I studien har uppmärksammats att det som behövs för att kunna använda tekniken till fullo är utbildning och ett intresse från pedagogen.