Den svenska modebranschen är en hårt konkurrensutsatt bransch och för mindre modeföretagi tillväxtfas är ett starkt varumärke och image en viktig del i att särskilja sig och sinaprodukter från mängden. I ett mindre modeföretag kan varumärkesfrågor lätt komma attbortprioriteras med främsta motivet att budgeten inte ger utrymme för den typen av satsningarsamt att kompetensen inom företaget ofta brister på just dessa punkter. Som alternativ har denexterna varumärkesprocessen presenterats som ett mer realistiskt alternativ för det mindremodeföretaget då det går ut på att låta sitt kringliggande externa nätverk i större utsträckningstyra och påverka varumärket. Detta branschnätverk kan bestå av allt från media, regering ochintresseorganisationer till mer närliggande aktörer som återförsäljare, PR-byrå ochleverantörer.Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett varumärkesperspektiv, beskriva vilket inflytandeexterna branschaktörer har på ett mindre modeföretags tillväxt. För att exemplifiera problemethar en enkel fallstudie på det svenska modeföretaget Stylein genomförts, som med sinpositionering i det svenska medelprissegmentet och tillväxtfas befinner sig inom ramen förden problematik som beskrivs. För att belysa alla aspekter av de externa aktörernas påverkanpå varumärket och dess utveckling och tillväxt har en triangulerande forskningsstrategianvänts bestående av metoder som intervjuer med återförsäljare och branschexperter samt endokumentanalys och mailenkät till medieaktörer.Resultatet av undersökningarna har lett till att tre huvudsakliga effekter av de externaaktörernas påverkan har identifierats; direkt försäljning, ökad varumärkeskännedom ochimageskapande. Vilken effekt som erhålls beror i sin tur på vilken image varumärket lyckasetablera i medvetandet på de olika inflytelserika aktörerna i det externa branschnätverket.The Swedish fashion industry is highly competitive and it is important for smaller fashionbrands in the phase of growth to have a strong brand and image in order to better distinguishthe brand and the products from the mainstream. In a smaller fashion company, issuesregarding the brand might easily be overlooked or not prioritized at all due to limitations inbudget or competence missing in the company for this type of activities. The external brandprocess has been presented as a realistic alternative for the small fashion brand to strengthentheir image by letting their surrounding external industry network influence the brand andgetting greater control in its growth. The industry network includes media, government andnon-government organizations to closer actors such as retailers, PR-agencies and suppliers.The purpose of this thesis project is, from a branding perspective; to describe what power theexternal actors has on SMEs opportunities to grow. Through a case study on the small fashioncompany Stylein the problem is exemplified and highlighted in a clearer context. In order toillustrate all aspects of the external actors' influence on the brand, its development andgrowth, a triangulated research method has been chosen as strategy consisting of a mix ofinterviews with retail wholesalers and industry experts, a document analysis and mail surveyto media actors.The result of the external actors' impact has been identified to three main effects: directincreased sales, increased brand awareness and image creation. Which of the three effects thatthe company will receive depends on the image the brand succeed to establish in the minds ofthe various powerful actors in the external network. / Program: Textilekonomutbildningen

Denna uppsats behandlar service, ett fenomen som har växt sig starkare de senaste årtiondena och som har kommit att bli ett avgörande verktyg för många företag för att kunna skapa marknadsfördelar. Att ett företag förvaltar mötet dem och kunden emellan på bästa sätt är ofta en kritisk faktor för att få kunden att återvända till butiken även nästa gång. Vissa företag är mer och andra är mindre beroende av ett bra servicesystem och därför är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida serviceförväntningarna hos två olika kundgrupper liknar eller skiljer sig från varandra. Kundgrupperna som valts ut tillhör konfektionsföretagen, H&M som är en kedja i lågprissegmentet och Acne som är ett företag i högprissegmentet. Frågeformuleringen som besvaras i uppsatsen gäller som följer: Hur skiljer sig H&M-kunden från Acne-kunden i sina förväntningar på service i butik? För att besvara frågeställningen används en kvantitativ metod en så kallad muntlig strukturerad intervju som är riktad mot de två kundgrupperna. Undersökningen är gjord på totalt sett 100 personer med en jämn föredelning mellan kundgrupperna.I teorikapitlet får läsaren ta del av en litteraturöversikt och olika studier som bedrivits inom service. En fördjupning av service som fenomen presenteras sedan för att ytterligare fördjupas inom en rad viktiga delar som utgör stommen i servicebegreppet. Dessa är bland annat word of mouth, butiksatmosfär, sanningens ögonblick och självfallet gapmodellen som beskriver gapet mellan kundens förväntningar på service och upplevd service.Datainsamlingen visar att nästan alla som tillfrågats är återkommande kunder hos företagen och att Acne:s kunder i större utsträckning är tillfredsställda med kötid, hjälp från butiksbiträde och antal provrum än vad H&M:s kunder visar sig vara. Datainsamlingen visar också att kunderna som handlar hos Acne spenderar mer pengar än kunderna som handlar hos H&M. Majoriteten av H&M:s kunder ligger i intervallen 0-499 kronor samt 500-999 kronor per månad medan majoriteten av Acnes-kunder handlar för 1500- 1999 kronor och uppåt.Slutsatsen som presenteras är således att Acne-kunderna har högre krav på företaget, då vi ser att H&M-kunder återvänder trots att de inte är nöjda med mycket hos företaget. Ett företag som Acne som ligger i högprissegmentet kan också vara mer tvungna att erbjuda god service då de säljer mycket dyrare plagg. H&M-kunderna verkar dock förvänta sig en högre servicenivå än den rådande standarden men förmodligen är den inte lika hög somAcne-kundens förväntningar.This thesis deals with the concept service. It is a phenomenon that has grown stronger the last decades and is today a vital tool for many companies to create market advantages. That a company manages the meeting between them and their customer in the best way possible is often a critical factor to get the customer to return to the store. Some companies are more than others dependent on a good service system and therefore are the purpose of this paper to examine whether the service expectations of two different customer groups are similar or different from each other. The customer groups that are chosen belong to a store chain in the lower price segment, H&M and one in the higher price segment, Acne. Both companies are active in the Swedish clothing industry. The query formulation that this paper aims to answer is: How do an H&M customer and an Acne customer vary in their expectations on service in a store? To answer this question a quantitative method is used, were an oral structured interview directed to the two customer groups are performed to collect data. Altogether 100 customers got interviewed, with an even division between the customer groups.In the theory chapter the reader gets to take part of a literature review and different studies that has been done on service. A recess of service as a phenomenon are presented and further recessed through a row of important parts that is the body of service, such as word of mouth, store atmospheric, moment of truth and the Gap-model that describes the gap between what the customer expects in service and what the customer are experiencing.The collected data shows that almost every respondent are a returning customer at the companies and that the customers at Acne in general are more satisfied with the store’s queuing time, help from the shop assistant, and number of fitting rooms than the customers at H&M proves to be. The collected data also shows that the customers that shop at Acne are spending more money on clothes every month than the H&M-customers do. The majority of H&M’s customers are in the intervals 0-499 SEK and 500-999 SEK each month, while the majority of the Acne-customers are shopping for 1500-1999 SEK and up.The conclusion that is presented is that the Acne-customers have higher expectations on the service provided by the company, as we can see that the H&M-customers are returning customers although if they not are satisfied with a lot at their store. A company as Acne that is in the higher price segment may also be more forced to provide a good service when the customers are paying a notable larger amount of money for their clothes. The H&M-customers seems to expect a higher service level at H&M than received but probably are these expectations not as high as the Acne-customer’s expectations. / Program: Textilekonomutbildningen

I takt med den ökade betydelsen av symbolisk konsumtion har begreppet Social Media Influencers, SMI, grundats. SMI är ett samlingsbegrepp för de oberoende personer som genom sina sociala medier påverkar och inspirerar sina följare genom att vara en förebild inom mode, skönhet, livsstil, hälsa och inredning. SMI representerar dagens opinionsledare då de genom sina sociala medier sprider marknadsföring som människor uppfattar som uppriktig och genuin. Idag används SMI strategiskt av företag för att nå ut till kunder på ett individualiserat och anpassat sätt. Den här nya typen av marknadsföringsstrategi kan ses som en modern version av Word of Mouth (WOM). Marknadsföringsstrategin grundas i att informationen som kommer från en SMI ofta uppfattas mer som rekommendationer än reklam. SMI har en betydande roll på marknaden idag då det är viktigare än någonsin att visa upp vilken social grupp man tillhör. Speciellt för unga kvinnor, som finner det viktigt att passa in och följa nya trender. Instagram är utsedd till en av de mest skadliga sociala medierna för ungdomars mentala hälsa. Detta då det bidrar till en ohälsosam självbild och skapar höga krav på människors liv. Samtidigt som SMIs roll på marknaden växer, blir konsumenter allt mer reklamtrötta. Därför ifrågasätts SMI som fenomen och 329 kvinnor runt om i Sverige har besvarat en webbenkät kring sin inställning till SMI på Instagram. Det är tydligt att många kvinnor har svårt att bilda en konkret uppfattning kring sin inställning till fenomenet och många varierar sig i sina ställningstaganden. Undersökningen visar att kvinnor med högre utbildning och i äldre åldrar är kritiska till budskapen SMI sprider via Instagram, medan kvinnor med lägre utbildning och i den yngre generationen anser marknadsföringen från SMI som uppriktig och ärlig i en högre grad. Undersökningen visar också att trots att många kvinnor har en negativ inställning till SMI säger de sig ändå handla produkter som SMI rekommenderar. / In line with the increased importance of symbolic consumption the notion of Social Media Influencers, SMI, has been found. SMI is a concept used to describe independent people who both influence and inspire other people on their social media channels by being a role model in fashion, beauty, lifestyle, health and interior design. SMI represents today’s opinion leaders by using their social media channels to spread advertising and marketing to people who perceive the information as sincere and genuine. Today SMI are used in companies business strategies to reach out to customers in a individualized and faithful manner. This new kind of marketing strategy can be seen as a modern version of Word of Mouth (WOM). The purpose by using this kind of marketing is that the information that comes from an SMI are often perceived more as recommendations than advertising. SMI’s got a significant role on the market today and it’s more important than ever before to show what social group you belong to. Especially for young womens, who finds it important to fit in and follow the last trends. Instagram is one of the social media platforms which is the most detrimental for young people’s mental health. It contributes to an unhealthy self-image and creates high demands on people's life. At the same time as SMI is rapidly growing, consumers gets tired of being constantly chased by advertising. Therefore people are now questioning SMI as a phenomenon. 329 women in Sweden have participated in a web survey about their approach to SMI at Instagram. It’s shown that many women find it hard to form a concrete perception of their attitude towards the phenomenon and many women varies in their positions. The survey shows that older women and women with higher education are critical towards what SMI’s are posting on Instagram, while women with lower education and in younger generations consider SMI's marketing to be sincere and honest. The survey also shows that despite the fact that many women got a negative attitude towards SMI, they’re still keen on buying whatever that SMI recommends them to buy.

Surviving past the first year of operation is a growing concern for independent, full-service restaurants. Some restaurant leaders lack the marketing strategies necessary to develop a loyal customer base and survive beyond the first year of operation. The purpose of this multiple case study was to explore the marketing strategies that independent, family-oriented, full-service restaurant leaders located in the Pittsburgh, PA, metro area in business for at least 5 years have used to develop their customer base during the first year of operation. This study was guided by the 7Ps of marketing theory, which emphasizes how people, including customers and employees, influence the marketing process. Data were collected through in-depth semistructured interviews with 3 restaurant leaders and secondary documentation that included marketing and business strategies, customer base data, and profitability records during the first year of operation. Data were analyzed using a comparison analysis method to establish 3 emergent themes: immediate influence of word of mouth, power of consumer-driven marketing and social media, and the need for an integrated marketing mix. Findings indicate that these family-oriented, full-service restaurants were able to develop a customer base during their first year of business by integrating marketing strategies including word of mouth, social media, and limited print advertising. This study could assist these restaurant leaders in creating best practices for developing a customer base and surviving past the first year of operation. The implications for positive social change include the potential to empower restaurant leaders to engage in cause-related marketing, increase viability in local communities, and promote development of independent restaurants and small businesses.

Background: Customers’ easy access to information and communications technology has increased the pressure for firms to deliver good experiences within tourism. This is due to that customers can now easily compare tourism services between different firms online. The quality of experiences is affected by good service delivery that can be improved by several actors within a service ecosystem. Furthermore, service delivery leads to value co-creation between all the actors that are involved. Purpose: The purpose of this study is to examine how firms can create good experiences via service ecosystems and how they can co-create value with local service providers. Methodology: The study follows a qualitative research approach. Findings are based on an embedded case study consisting of interviews, observation participation and information from secondary sources such as official documents and documents from the case firm. Findings: Travel firm scan create good experiences by having an organisational culture and structure that increases commitment within the organization and service ecosystem. This can be achieved by aligning organisational goals with the goals of the actors within the service ecosystem. Furthermore, experiences can be improved by technology since it allows for smoother communication within the ecosystem. Good experiences can lead to brand value, which can result in positive electronic word of mouth and more customers. More customers increase economic value within the service ecosystem, which can increase the standard of living for local service providers. In addition, service ecosystems can yield intangible value from social and environmental aspects.

近年台灣行銷市場中，網路口碑之於消費者的重要性不言而喻，其應用成為行銷顯學之一。不過觀察目前網路口碑相關研究，多數仍聚焦在傳播者評論口碑對象（產品、服務、品牌等）的傳播過程、網路口碑影響消費者購買意圖或品牌忠誠的程度，或是正負面口碑差異等面向，較少從口碑傳播者、產品及接收者本身屬性（類型、來源國等）一致的角度，探討是否會影響說服效果，而「性別」正是一項鮮少被觸及的重要屬性。事實上，性別一致產生的效果，在早期的廣告行銷研究中，即不斷被證實存在，能有效帶來消費者態度行為的正向影響（Caballero & Solomon, 1984）。然而網路作為傳播媒介的研究中卻缺乏相關的討論，因此能否複製「性別具有一致性時，就會具有正相關效果」的結論猶未可知。 　　而「性別一致性效果」產生的機制亦分屬「一致性效果」、「自我一致性」的兩種不同心理狀態類別，本研究除了歸納原先定義不清的一致性效果涵義，更希望進一步探討何種機制對於消費者的影響較為重要。另一方面，「一致」情況亦存在「主觀」感知與「客觀」存在的差異，亦有區分之必要性。同時，亦不可忽略口碑中推薦產品本身具備的屬性特質，可能是會導致消費者在意性別線索的關鍵，在相關理論基礎下，推論消費者會依賴推薦者的形象來協助判斷（Zeithaml, 1988）。換句話說，欲瞭解產品屬性，也就是體驗性/搜尋性的產品將直接導致消費者對於性別一致的感知產生不同的交互作用，進而影響到整體口碑說服效果。 　　故本研究計有三個主要的操弄變項，分別是傳播者性別（男/女）、產品性別（男/女）與產品屬性（搜尋屬性/體驗屬性），在研究設計上乃是採用2 × 2 × 2的三因子實驗設計（factorial experiment design），應變項則為受試者的口碑訊息診斷性、產品態度及購買意圖。 　　研究結果發現，客觀性別一致並不會影響消費者口碑說服效果，而不同產品屬性的交互作用下，客觀性別一致的重要性會在消費者選購體驗性產品時浮現，進一步正向影響消費者對於產品的態度，而且在性別一致性的兩種機制中，「自我一致性」（如傳播者/代言人與自身一致、產品與自身一致）比起「一致性效果」（外界的傳播者/產品一致）的機制，更能顯著影響消費者的商品態度。不過，一旦消費者主觀感知到性別一致的情形存在，無論是何種機制、何種產品屬性，皆能有效影響消費者的口碑說服效果。 　　上述的研究結果可以提供給未來欲透過口碑工具，邀請特定口碑寫手或消費者於試用產品後討論引起注意的廠商，在策略擬定之參考。建議行銷人員規劃行銷手法時多考慮「性別一致」引發之影響，讓消費者提升對於產品的態度與行為。

於知識經濟時代中，人才已為組織中最重要的資產之一，然對於許多知識工作者來說，由於其提供的專業知識的替代性較低，也因此在就業市場不再是買方獨大的局面，人才在「求職」的同時，雇主也在「求才」。因此如何使潛在的人才對一組織有更高的組織人才吸引力 (organizational attractiveness)，進而願意投身進該組織服務，便為組織在這個時代的人力資源管理領域一個重要的議題。 會計師事務所所處的產業便為典型的提供客戶專業知識的產業型態，加上產業的人才流動率較高，因此各事務所對於專業人才的需求始終居高不下，許多徵才活動也紛紛推出。然而對於會計系應屆畢業生來說，他們對於事務所真正在意的屬性是甚麼？事務所又是如何才能真正吸引到這些專業人才？本研究欲從此核心問題，參考學者之雇主知識 (employer knowledge)模型進行探討，另外於實務中，多數的應屆畢業生也常透過詢問學長姐或朋友以獲得更多與事務所相關資訊的情形，而在這樣口碑傳播 (word-of-mouth)的脈絡下，傳播者對事務所的了解程度高的是否會產生組織人才吸引力的影響呢？ 本研究結果發現，雇主知識中給足加班津貼的薪資制度之工作資訊及較高的雇主聲望將會正向影響潛在求職者之組織之人才吸引力。建議實務組織可循此方向強化其組織人才吸引力，本研究亦提出後續研究建議，仍賴未來研究者之探索。 / The talents are the most essential assets for the organizations in the era of knowledge economy. For lots knowledge workers, the knowledge they have is less substitutable, so the organizations are not stronger in the labor market anymore. In the mean time the talents seek for the jobs, the employers also seek for the talents. How to increase the organizational attractiveness to the potential job seekers is an important issue in the human resource management. In the industry of the accounting firms especially emphasize on the profession and knowledge. They keep looking for talented employees so eagerly because of the high turnover ratio. For the students of the major in accounting, what do they really care about? How can the accounting firm attract the potential job seekers? In this thesis, we will use the employer knowledge model to discover the effects to the organizational attractiveness. Students also seek for more information about the organizations by asking the seniors or friends. In the context of word-of-mouth, we wonder the expertise of the information senders will affect the organizational attractiveness. In the result of the research, the non-deducted overtime compensation plan and higher employer reputation will increase the potential job seekers’ organizational attractiveness. The accounting firms can improve the attractiveness from these aspects.

<p>Umeå is a city that is known for its music scene. Credible bands and artists have consequently sprung out and put the city on the map for as long the authors of this paper can remember. The city has a specific image and this study seeks to shine a light on how this came to be. Has there been a conscious marketing strategy in order to gain the reputation that Umeå has, or is the city’s music scene so prominent that it speaks for itself? Data for the study were collected through conducting qualitative interviews with the producers of the two music festivals Umeå Open and Umeå International Jazz Festival. The results show that cultural visions and marketing are constantly interacting, but to the authors’ knowledge, no conscious decisions have previously been taken to market Umeå as a city of music. Still, with current acts like Deportees, David Sandström and Frida Hyvönen just to mention a few, the image of Umeå is more justified than ever.</p>

<p>Under de senaste åren har barnklädesbranschen och dess aktörer upplevt en kraftigt ökad efterfrågan och utbud på marknaden. En högkonjunktur och en trend där förstföderskorna är äldre gör att barnfamiljerna har stabilare ekonomi. Konsumtionstrender visar även ett ökat fokus på familj och personlig identitet där småbarnsföräldrar gärna spenderar pengar på barnkläder. Dessa fenomen har bidragit till att det finns stora möjligheter för små barnklädesmärken att etablera sig på marknaden. En marknad där det även råder hård konkurrens och stora modejättarna drar stora fördelar då de kan konkurrera med pris. Andra aktörer är redan etablerade varumärken som inte alltid konkurrerar med pris men har ett stort försprång då de är välkända för målgruppen. Det ökade utbudet har lett till att föräldrarna får allt svårare att välja bland mångfalden och för små barnklädesmärken är det svårt att etablera sig utan ett redan starkt varumärke eller att konkurrera med låga priser. Nyetablerade barnklädesmärken måste ta tillvara på möjligheterna och finna alternativa vägar för att kunna konkurrera utan att bli en i mängden. Denna uppsats tar därför upp vilka faktorer som är viktiga för att ett litet nystartat barnklädesmärke ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad.</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande fallstudie för att analysera och utvärdera två små och ett stort barnklädesföretags marknadsföringsstrategier. Uppsatsskrivarna utgår ifrån att titta på tre barnklädesföretag vilka överlevt mer än två år i branschen. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med de tre fallföretagen som är Tuss, Plastisock och Polarn O. Pyret. Intervjuerna redogör för företagens marknadsföringsstrategier vilket ger grunden för att analysera och utvärdera dessa. Undersökningen resulterade i att differentiering för att erbjuda någonting annat än det marknadsledarna gör är grundläggande för att små barnklädesmärken ska överleva.</p><p>Till grund för undersökningen ligger teorier och perspektiv som Relationsmarknadsföring, Involveringsteorin, Word of mouth, Differentieringsstrategier, Brand Equity, PR och Relationen till media samt Customer realtionship management.</p><p>Nyckelord i uppsatsen är; barnklädesbranschen, konkurrentutsatt marknad, relationsmarknadsföring, mervärdesskapande, marknadsföring, involvering och varumärke</p>

Under de senaste åren har barnklädesbranschen och dess aktörer upplevt en kraftigt ökad efterfrågan och utbud på marknaden. En högkonjunktur och en trend där förstföderskorna är äldre gör att barnfamiljerna har stabilare ekonomi. Konsumtionstrender visar även ett ökat fokus på familj och personlig identitet där småbarnsföräldrar gärna spenderar pengar på barnkläder. Dessa fenomen har bidragit till att det finns stora möjligheter för små barnklädesmärken att etablera sig på marknaden. En marknad där det även råder hård konkurrens och stora modejättarna drar stora fördelar då de kan konkurrera med pris. Andra aktörer är redan etablerade varumärken som inte alltid konkurrerar med pris men har ett stort försprång då de är välkända för målgruppen. Det ökade utbudet har lett till att föräldrarna får allt svårare att välja bland mångfalden och för små barnklädesmärken är det svårt att etablera sig utan ett redan starkt varumärke eller att konkurrera med låga priser. Nyetablerade barnklädesmärken måste ta tillvara på möjligheterna och finna alternativa vägar för att kunna konkurrera utan att bli en i mängden. Denna uppsats tar därför upp vilka faktorer som är viktiga för att ett litet nystartat barnklädesmärke ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande fallstudie för att analysera och utvärdera två små och ett stort barnklädesföretags marknadsföringsstrategier. Uppsatsskrivarna utgår ifrån att titta på tre barnklädesföretag vilka överlevt mer än två år i branschen. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med de tre fallföretagen som är Tuss, Plastisock och Polarn O. Pyret. Intervjuerna redogör för företagens marknadsföringsstrategier vilket ger grunden för att analysera och utvärdera dessa. Undersökningen resulterade i att differentiering för att erbjuda någonting annat än det marknadsledarna gör är grundläggande för att små barnklädesmärken ska överleva. Till grund för undersökningen ligger teorier och perspektiv som Relationsmarknadsföring, Involveringsteorin, Word of mouth, Differentieringsstrategier, Brand Equity, PR och Relationen till media samt Customer realtionship management. Nyckelord i uppsatsen är; barnklädesbranschen, konkurrentutsatt marknad, relationsmarknadsföring, mervärdesskapande, marknadsföring, involvering och varumärke