• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 11
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 33
  • 33
  • 33
  • 11
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

The role of organizational culture in employees´ work-life balance as an aspect of health

Olafsdottir, Steingerdur January 2008 (has links)
Organizational culture defines how employees should behave in a given set of circumstances. The purpose of this study involved analyzing the organizational culture of an Icelandic software consultancy company in relation to employees´ work-life balance as an aspect of health, and explaining the process for creating and sustaining a supportive work-life culture. Achieving this purpose required answers to several research questions, What are the components of the existing organizational culture? What is the managers´ role in creating and sustaining this organizational culture? What are the challenges in sustaining this organizational culture? This case study used both quantitative and qualitative methods, and four data sources for triangulation purposes. The methodological approaches included a questionnaire-based survey, completed by 72 employees (90%); semi-structured interviews with eight employees; observations conducted during two separate weeks; and document analysis of various documents dating back a maximum of two years. The results suggest that the case organization´s culture was work-life supportive, i.e., the organization supported and valued employees´ integration of work and private life. The components of the existing organizational culture were defined as: fun, ambition, flexibility, international character, openness, cooperation, informality, flat organizational structure, responsibility, trust, understanding, support, and pride. The managers´ role in creating and sustaining this culture involved availability, supportiveness, understanding, trusting, and giving feedback. Among the main challenges in sustaining the culture was the growth of the organization, which could affect considerably the informal culture. Description of the components of the case organization’s existing culture includes description of the culture’s enablers, according to the purpose of explaining how a supportive work-life culture can be created and sustained. / <p>ISBN 978-91-85721-57-3</p>
12

Hälsofrämjande rehabilitering ger en ökad känsla av sammanhang : att skapa en win-win situation för medarbetare och arbetsgivare

Ahrenbring, Ann January 2013 (has links)
Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie. Den organisation jag undersökt har ett uttalat hälsofrämjande perspektiv, med ett salutogent fokus. Det salutogena perspektivet kopplas ofta ihop med känsla av sammanhang – KASAM. En stark känsla av KASAM kopplas ihop med bättre egen-upplevd hälsa. Deltagarna i min undersökning har gått en kurs i hälsofrämjande livsstilsfaktorer anordnad av arbetsgivaren. Syftet med undersökningen var att undersöka deltagarnas känsla av sammanhang och deras upplevelse av lärande samt om kursen haft någon påverkan på deras KASAM. Studien hade en kvalitativ ansats och jag har genomfört intervjuer med sex av sju deltagare från kursen. Som komplement till intervjuerna har deltagarna även besvarat ett KASAM-livsfrågeformulär. Resultatet från intervjuerna kopplades till de i KASAM ingående begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt till lärande. Resultatet visade att deltagarna överlag hade relativt höga värden på KASAM-livsfrågeformuläret, med ett undantag. Det motsvarade den uppfattning jag fick under intervjuerna. Analysen kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och teori och visar att det hälsofrämjande arbetet lönar sig. Undersökningen visade att deltagarnas KASAM har stärkts av kursen. Undersökningen visade också att återkopplingen av deltagarnas förändrade kunskap tillbaka till arbetsplatsen var liten. Ytterligare forskning om hur ökad kompetens kring hälsofrämjande faktorer på chefsnivå har effekt för medarbetare och verksamhet är önskvärt.
13

Einführung des betrieblichen Gesundheitsmanagements an einem Fachkrankenhaus für Neurologie und Psychiatrie / Implementation of workplace health promotion in an hospital of neurology and psychiatry

Daubner, Sigrid 06 November 2015 (has links) (PDF)
In dieser Arbeit wird ein Konzept für das betriebliche Gesundheitsmanagement an einem Fachkrankenhaus für Neurologie und Psychiatrie erstellt. Hierbei werden zunächst allgemeine Grundlagen sowie die Entwicklung und Teilbereiche des betrieblichen Gesundheitsmanagements dargestellt. Darauf basierend wird anschließend am praktischen Beispiel eines Fachkrankenhauses für Neurologie und Psychiatrie mit Hilfe einer Mitarbeiterbefragung sowie einer Literaturrecherche ein organisatorisches und inhaltliches Konzept für das betriebliche Gesundheitsmanagement entworfen. Inhaltlich umfasst dieses die alters- und berufsgruppenspezifisch bedarfsorientierte Entwicklung von Maßnahmen und Angeboten an zwei Gesundheitstagen jährlich, sowie die dauerhafte Etablierung verschiedener Angebote zur Förderung der Gesundheit und Prävention von Erkrankungen der Mitarbeiter. Weiterhin werden die notwendigen organisatorischen Determinanten erarbeitet, die zur Einführung, Weiterentwicklung und Überprüfung der Wirksamkeit des BGM erforderlich sind. Im abschließenden Fazit erfolgen eine aktuelle Bewertung der Konzeption und ein Ausblick in die Zukunft.
14

“Alltså det funkar inte att stå stilla... ju snabbare forsen strömmar desto snabbare måste man simma” : -En kvalitativ studie om organisationers hälsosatsningar

Nilsson, Marlene, Olofsson, Monica January 2018 (has links)
Studiens syfte var att granska organisationers hälsosatsningar och skapa en fördjupad förståelse för vilka motiv som ligger bakom implementeringen av specifika hälsosatsningar samt att beskriva hälsoprojektansvariges upplevelse av hälsosatsningens verkan. Studien har en kvalitativ ansats och har baserats på empiri från sex semistrukturerade telefonintervjuer. Studiens resultat visar att motiven till de olika hälsosatsningarna i stor utsträckning överensstämmer med varandra. De motiv som framkommit är att organisationerna har infört hälsosatsningar i syfte att minska sjuktalen, främja fysisk och psykisk hälsa, skapa balans mellan fritid och arbetstid, förändra beteenden och skapa trivsel på arbetsplatsen samt att bli en attraktivare arbetsgivare och minska personalomsättningen. Hälsosatsningarna har även visat sig i större utsträckning mer handla om individinriktade insatser än organisationsinriktade satsningar trots att forskning rekommenderar en kombination av dessa. Resultatet av studien har även visat att samtliga informanter delar upplevelsen av att hälsosatsningen väckt positiva känslor hos dem anställda samt att hälsosatsningarna i stor utsträckning har motsvarat deras förväntningar. Samtliga informanter uttrycker dock svårigheter med att mäta insatsernas verkan. Studien har genererat kunskap om vilka motiv som har legat bakom hälsosatsningarna, hur organisationerna arbetat med hälsosatsningarna samt hur de upplevt hälsosatsningens verkan. Denna kunskap hoppas vi kan bidra med en djupare förståelse för ämnet.
15

"Alltså det funkar inte att stå stilla... ju snabbare forsen strömmar desto snabbare måste man simma" : En kvalitativ studie om organisationers hälsosatsningar

Nilsson, Marlene, Olofsson, Monica January 2018 (has links)
Studiens syfte var att granska organisationers hälsosatsningar och skapa en fördjupad förståelse för vilka motiv som ligger bakom implementeringen av specifika hälsosatsningar samt att beskriva hälsoprojektansvariges upplevelse av hälsosatsningens verkan. Studien har en kvalitativ ansats och har baserats på empiri från sex semistrukturerade telefonintervjuer. Studiens resultat visar att motiven till de olika hälsosatsningarna i stor utsträckning överensstämmer med varandra. De motiv som framkommit är att organisationerna har infört hälsosatsningar i syfte att minska sjuktalen, främja fysisk och psykisk hälsa, skapa balans mellan fritid och arbetstid, förändra beteenden och skapa trivsel på arbetsplatsen samt att bli en attraktivare arbetsgivare och minska personalomsättningen. Hälsosatsningarna har även visat sig i större utsträckning mer handla om individinriktade insatser än organisationsinriktade satsningar trots att forskning rekommenderar en kombination av dessa. Resultatet av studien har även visat att samtliga informanter delar upplevelsen av att hälsosatsningen väckt positiva känslor hos dem anställda samt att hälsosatsningarna i stor utsträckning har motsvarat deras förväntningar. Samtliga informanter uttrycker dock svårigheter med att mäta insatsernas verkan. Studien har genererat kunskap om vilka motiv som har legat bakom hälsosatsningarna, hur organisationerna arbetat med hälsosatsningarna samt hur de upplevt hälsosatsningens verkan. Denna kunskap hoppas vi kan bidra med en djupare förståelse för ämnet.
16

Employee perceptions of downstream outcomes of health promotion: a case study of the clothing and textiles industry in South Africa

De Koker, Rudi Tyrone January 2020 (has links)
Thesis (MTech (Business Administration))--Cape Peninsula University of Technology, 2020 / Employee perceptions of Workplace Health Promotion (WHP) are pivotal for researchers to ascertain the degree of employee satisfaction and as a quality indicator of such an initiative within an organisation. However, there are considerable challenges faced regarding participation in WHP as employees do not trust the confidentiality of the programme. The problem is further exacerbated in that employees experience the wellness programme as a demand by the employer rather than a beneficial resource to the employee. Thus, this research study aimed to determine the effect of workplace health promotion on downstream outcomes within an organisation. To realise the primary research objective, this study looked into the effect of WHP on clothing and textile employee’s (CTE) physical, mental, cognitive and affective outcomes, and social wellbeing. It also explored the effect of the facilitation of preventive interventions. This study evaluated the perceptions of employees on workplace health promotion in the clothing and textile industry in Cape Town. A combination of both qualitative and quantitative research approaches was followed. Quantitative data were collected from 121 CTEs through a survey questionnaire. The qualitative data were collected via interviews amongst managers, clinical staff and WHP program promotors. SPSS was utilised for analysing the quantitative data, and content analysis was conducted for qualitative data. The results of the study mostly pointed to the fact that employees in the clothing and textile industry perceived WHP in a very positive light. Most respondents recognised the benefits of WHP to the organisation which includes reduced healthcare costs in the long term and employee satisfaction, among others. The findings further revealed that the majority of CTEs were either unsure or noticed no effect of WHP on their physical health. However, this statement is contradicted in that 84.3% of respondents stated that they feel physically better due to participation in the WHP service offering. A previous study reported disagreement or indecisiveness to this statement amongst WCWs. This study revealed that there had been a positive impact on absenteeism and psychosocial issues. Most of the CTEs perceived that participation in WHP made the prevention of illnesses financially affordable.
17

Friskare med friskvård? : En kvalitativ studie om hälsofrämjande insatser ur ett medarbetarperspektiv / Healthier with workplace health promotions? : A qualitative study on health promotion investments from an employee perspective

Burman, Alma January 2023 (has links)
Hälsofrämjande insatser och friskvård har varit en central del av det svenska arbetsmiljöarbetet sedan1990-talet. Trots detta råder en viss osäkerhet kring hur organisationer bör arbeta med detta för attuppnå de positiva effekter som följer lyckade hälso- och friskvårdssatsningar. För att organisationerska kunna stötta och förbättra medarbetarnas hälsa där behoven är som störst och nå så många sommöjligt, behövs ett ökat vetenskapligt underlag från det perspektiv där insatserna faktiskt sker -medarbetarperspektivet. Med bakgrund i detta har föreliggande kvalitativa studie tagit form. Genomtolv intervjuer har medarbetares tankar, erfarenheter och upplevelser av friskvård samlats in. Urresultaten framkom att friskvård är ett vitt begrepp som innefattar olika aspekter för olikamedarbetare. Därmed finns det flera områden som arbetsgivare bör fokusera på för att främjautvecklingen av en hälsosam arbetsplats. Dessutom identifierades motivationsfaktorer och hinder tilldeltagande i friskvårdsaktiviteter, vilka framträdde på såväl individuell- som organisatorisk nivå. Föratt lyckas med friskvårdssatsningar antyder studien att det är viktigt att sänka tröskeln till deltagande,fokusera på att utveckla ett mer accepterande, motiverande och hälsofrämjande ledarskap, utbildasåväl chefer som medarbetare om hälsa, friskvård och dess effekter på olika nivåer samt att varieraaktiviteterna för att inkludera fler hälsoområden. Sammantaget påvisade denna studie att friskvårdoch hälsofrämjande insatser har positiva effekter på såväl individer, som arbetsgrupper ochverksamheter i stort.
18

Enhance your workplace! : a dialogue tool for workplace health promotion with salutogenic approach

Nilsson, Petra January 2010 (has links)
The aim of this thesis was to develop and make a quality assessment of a tool, which includes a questionnaire and a dialogue process that could be useful for workplace health promotion from a salutogenic point of view. The studies have been performed within two health care organizations between 2005 and 2009, together with hospital staff. Two questionnaire studies were conducted (n=446 n=505, respectively). A focus group interview study was performed (n=78), and meetings were held in an action research process for applying a questionnaire process at two wards (n=69). The result shows a development process for a multi-dimensional questionnaire, the Work Experience Measurement Scale (WEMS), which can be used to measure work experiences from a salutogenic perspective. WEMS was shown to be a functional workplace health promotion questionnaire with the ability to discriminate between groups. Its psychometric properties support its applicability in health care settings and offer a possibility to measure trends over time regarding employees´ work experiences. A dialogue structure for progress in the questionnaire process is presented. It describes what to precede and how to proceed through a workplace questionnaire process to foster applicability, meaningfulness, and sustainability. Through WEMS, the outcome of work-related Specific Enhancing Resources (SER) may be highlighted and strengthened in workplace activities. When used as a dialogue tool in a continuous questionnaire process, WEMS has the potential of being a useful assessment tool in workplace health promotion. Such a dialogue tool is useful in discussions and tangible for the work of enhancing positive human capabilities and resources (SER) that improve work performance.
19

Bättre eller sämre på jobbet? : en jämförelse mellan olika yrkeskategoriers arbetsrelaterade hälsa ur ett salutogent perspektiv inom hälso- och sjukvården mellan åren 2005-2009 / A comparison between professional categories work-related health from a salutogenic perspective in the health care between the years 2005-2009.

Möller, Mariana, Olsson, Malena January 2013 (has links)
People spend much of their timeat work and health is affected by how we experience our everyday work situation. Health in the workplace is important for public health and seems to improve the occupational health of theemployees. The pace of work and requirements have hasincreased at work and it's not equal accepted to have an obstacle that makesyour work capacity decreases. Despite this, there are health factors that enable us meet therequirements and can maintaingood health in the workplace. Theaim of the studywas to see if there has beena change in healthcare workers work-related health over time. The Method entailed analysis of the existing data materials researchersfrom Kristianstad University have developed through cross-sectional studies in hospitals insouthern Sweden during the fouroccasions between 2005-2009. The result shows thatthe reported work-related health has improved markedly over the years within the professional categories. By looking at thevarious health factors, there wasa opportunity to see if the factors affect the occupational groupsdifferent. Conclusion, based on the results, it can be shown thathealthcare workers work-related health has been positively affected by various health factorswhich have enhanced in the workplace. Health promotionis therefore important for thepositive development of the work-relatedhealth. / Människan tillbringar en stor del av livet på arbetet och hälsan påverkas av hur vi upplever vår vardagliga arbetssituation. Hälsa i arbetslivet är därför ett viktigt folkhälsomål som verkar för att förbättra den arbetsrelaterade hälsan hos anställda. Arbetstempot och kraven har ökat ute på arbetsplatserna och det är inte lika accepterat att ha något hinder som gör att din arbetsförmåga minskar. Det finns hälsofaktorer som gör att vi klarar av kraven och kan behålla en god hälsa i arbetslivet. Syftet med studien var att påvisa om det har skett en positiv eller negativ förändring i sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa genom att studera vilka faktorer som har förändrats under en fyraårs period. Metoden innebar analys av befintligt datamaterial som forskare från Högskolan Kristianstad har tagit fram genom tvärsnittsstudier på två olika sjukhus i södra Sverige under fyra tillfällen mellan åren 2005-2009. Resultatet visar att den rapporterade arbetsrelaterade hälsan har förbättrats markant mellan åren inom yrkeskategorierna. Genom att titta på olika hälsofaktorer fanns det möjlighet att se om de olika faktorerna påverkar yrkesgrupperna olika. Slutsats, utifrån resultatet kan det visas att sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa har påverkats positivt vilket relateras till olika hälsofaktorer har förbättrats på arbetsplatsen. Det hälsofrämjande arbetet är därmed viktigt för att kunna fortsätta få en positiv utveckling av den arbetsrelaterade hälsan.
20

"Vi jobbar utifrån det positiva" : Hälsofrämjande på arbetsplatser som mål och medel

Palacios, Jaqueline January 2021 (has links)
I det komplexa och moderna arbetslivet förändras både människor och organisationer. Detta leder till att hälsofrämjande på arbetsplatser får en allt större betydelse i samband med att alla förändringar ställer nya krav på organisationer och dess anställda. Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt chefer aktivt arbetar för att främja och bibehålla den arbetsrelaterade hälsan hos medarbetare. Det genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med åtta första linjens chefer, vilka var aktiva inom skolverksamheten, fritidsgårdsverksamheten, rättspsykiatriska vården och kommunen. Intervjuerna bearbetades genom tematisk analys, något som visade att chefer främjar och bibehåller sina medarbetares hälsa genom att ge medarbetarna möjlighet till kontroll och delaktighet i arbetet samt genom ett närvarande och stöttande ledarskap. Studien ansågs vara praktiskt användbar av nuvarande och framtida chefer som vill arbeta hälsofrämjande samt av intresse för de undersökta arbetsplatserna där studien kan fungera som ett synliggörande underlag kring det hälsofrämjande arbetet.

Page generated in 0.1039 seconds