Syftet med denna undersökning var att analysera på vilket sätt den religiösa tillhörigheten influerat sex religiöst troende och praktiserande muslimers resonemang och värderingar kring studie- och yrkesval. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade respondenternas beskrivningar av hur de praktiserade sin tro i vardagen, vilket gav slutsatsen att islam upplevdes som en livsstil. Vidare visade resultaten att respondenterna upplevde islam som ständigt närvarande, men att det var svårt att urskilja relationen mellan det egna studie- och yrkeslivet och den religiösa tillhörigheten. Samtliga respondenter gav även uttryck för altruistiska värderingar om att bidra till ett bättre samhälle. Detta manifesterades bland annat i deras val av sysselsättning. Det framkom även att respondenterna ansåg sig ha ett ansvar som muslimer i det svenska samhället att representera sin tro, vilket inverkat på deras studie- och yrkesliv. / The aim of this study was to analyze the way in which religious beliefs influenced six religious Muslims' reasoning and values ​​regarding education and vocation. The method that was used was semi-structured interviews. The results showed respondents' descriptions of how they practiced their faith in their everyday life, resulting in the conclusion that Islam is perceived as a lifestyle. Furthermore, the results showed that the respondents experienced Islam as ever-present, but that it was difficult to discern the relationship between their academic and professional life, and their religious beliefs. All respondents also expressed altruistic values to contribute to a better society. This was for instance manifested in their choice of employment. It also revealed that the respondents felt they had a responsibility as Muslims in the Swedish society to represent their beliefs, which influenced their academic and professional lives.

Vi som har författat detta arbete har riktat in oss på motivation till sjöss. Vad det är som lockar folk att gå till sjöss och hur upplever de aktiva sjömännen sin tillvaro ombord. Vi har gjort litteraturstudier för att samla in nödvändig fakta om motivation och livsstilar. Vi har även skickat enkäter till rederier för att se vad dom anser om utveklingen till sjöss. Vi har använt oss av en kvantitativ metod med enkät frågor riktade till aktiva sjömän, elever som utbildar sig på gymnasienivå till motorman/matros och rederier. I våran studie kom vi fram till att lönen anses vara ett problem när man skall rekrytera personal till svenska rederier. Den största faktorn som lockar människor till sjömansyrket är det fördelaktiga avlösningssystemet samt den långa sammanhängande ledigheten. För att få svenska sjömän att stanna kvar inom svensk sjöfart så måste näringen anstränga sig mer för att finna lösningar på problemet med att sjömän söker jobb på utländska rederier.

<p>Vi som har författat detta arbete har riktat in oss på motivation till sjöss. Vad det är som</p><p>lockar folk att gå till sjöss och hur upplever de aktiva sjömännen sin tillvaro ombord.</p><p>Vi har gjort litteraturstudier för att samla in nödvändig fakta om motivation och livsstilar.</p><p>Vi har även skickat enkäter till rederier för att se vad dom anser om utveklingen till sjöss.</p><p>Vi har använt oss av en kvantitativ metod med enkät frågor riktade till aktiva sjömän,</p><p>elever som utbildar sig på gymnasienivå till motorman/matros och rederier.</p><p>I våran studie kom vi fram till att lönen anses vara ett problem när man skall rekrytera</p><p>personal till svenska rederier. Den största faktorn som lockar människor till sjömansyrket</p><p>är det fördelaktiga avlösningssystemet samt den långa sammanhängande ledigheten.</p><p>För att få svenska sjömän att stanna kvar inom svensk sjöfart så måste näringen anstränga</p><p>sig mer för att finna lösningar på problemet med att sjömän söker jobb på utländska</p><p>rederier.</p>

Syftet med uppsatsen var att studera om det finns stereotypiska antaganden kring yttre attribut kopplat till förväntade yrkesval. Teorin byggdes på begreppen stereotyper, fördomar, genus och sociala representationer. Undersökningen gjordes genom en online enkätstudie där 53 personer deltog. Databearbetningen utfördes i SPSS genom ett chi-2-test. Undersökningen kom fram till att det finns stereotypiska antaganden kring både kön och yttre attribut kopplat till förväntat yrkesval.

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om studie- och yrkesvägledares syn på genusmedveten vägledning i grundskolan. Vi vill även att få fördjupade kunskaper om vilka metoder och verktyg som vägledarna använder i arbetet med genusmedveten vägledning. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att vi gjort åtta djupintervjuer med fyra kvinnor och fyra män som arbetar som studie- och yrkesvägledare i grundskolan i Sverige. Vägledarna har studie- och yrkesvägledarexamen. Vår studie har utgått ifrån Linda Gottfredssons (1981) teori The theory of circumscription, compromise and self-creation. Studiens resultat visar att vägledarna vi intervjuat ser ett ansvar i att arbeta med genusperspektiv i vägledningen och de tycker att det är viktigt att arbeta med genusfrågor. Resultatet visar också att det hos vägledarna finns skilda sätt att beskriva genusmedveten vägledning. Vi har fått ta del av ett flertal strategier och arbetssätt som kan användas för att arbeta med genusmedveten vägledning. Vi har sedan diskuterat vägledarnas olika syn på betydelsen av kön i vägledningsprocessen. Vi har även diskuterat genusmedveten vägledning och vi har lyft betydelsen av att utmana elevers föreställningar för att få eleven att se möjligheter. Framtida forskningsområden skulle kunna vara att undersöka lärares inställning till att samarbeta med studie och yrkesvägledare i frågor som rör genus eller normkritik. Ett annat framtida forskningsområde skulle kunna vara att skolledarperspektivet lyfts med fokus på genusmedvetenhet och hela skolans ansvar för dessa frågor.

Vi ansvarar för och utbildar våra elever under tre års tid därefter släpper vi ut dem i yrkeslivet eller till fortsatta högre studier och önskar dem lycka till. Kontakten bryts.Arbetet är gjort utifrån en kvalitativ studie och med hjälp av en enkätundersökning med förtryckta svarsalternativ samt plats för egna kommentarer. Enkäten skickades till samtliga elever i två klasser som avslutade studierna på Hotell- och Restaurangprogrammet olika år och på skilda platser i landet.Vårt syfte med arbetet är att vi som lärare ska få kunskap om vad eleverna tycker om sin tidigare utbildning och om vi behöver ändra på vår undervisning i framtiden.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att elevens syn på Hotell- och Restaurangprogrammet samt sin nuvarande situation inte skiljde sig nämnvärt beroende på vilken del av landet eleven bor. / After upper secondary school.A study of pupils after completing their studies on the Hotel- and Restaurant programme

No description available.

Om man skall bevara rundgången på byggprogrammet eller om man kan göra om den lite bättre till elevens bästa eller om det är bra som det är?

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet. Resultatet visade även att vägledare inte har några tydliga verktyg och metoder för vägledning ur ett genusperspektiv samt att det finns en bristande kunskap angående genus. Vi anser att lärarna på Studie- och yrkesvägledarprogrammet har ett ansvar att ge de studerande den kunskap som krävs för att som vägledare kunna utföra det professionella samtalet. / choice of career, choice of studies, gender, guidance

Denna studie har för avsikt att synliggöra uppfattningar som fem musiklärarstudenter har av sitt yrkesval, som i studien omfattar yrkesvalet musiklärare. Syftet med studien är att undersöka dels vilka uppfattningar som respondenterna har av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, dels hur uppfattningarna motiverar och är relevanta för deras val att utbilda sig till musiklärare. Studien tillämpar fenomenografi som teoretiskt ramverk genom kartläggning och analys av respondenternas uppfattningar/variationer i uppfattningar av yrkesvalet. Datainsamling görs genom semistrukturerade, enskilda intervjuer. Analys av intervjuerna sker utifrån en tematisk analysmetod, för att skapa teman och göra insamlad data mer överskådlig. Efter genomförd analys synliggörs respondenternas uppfattningar av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, samt hur uppfattningarna motiverar och har relevans för de egna yrkesvalen. Utifrån analysen etableras tre huvudsakliga teman, tre kategorier som ett resultat: karriär, undervisning och bakgrund. Temat karriär behandlar respondenteras uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om att arbeta med musik i egenskap av musiklärare, samt om personlig utveckling genom yrkesvalet. Temat undervisning behandlar respondenternas uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om intresse för pedagogik och de möjligheter som musikämnet erbjuder. Temat bakgrund behandlar respondenternas uppfattningar om yrkesvalet utifrån subteman om deras personliga intresse för musik och erfarenheter av undervisning inom musikämnet. Utifrån resultatet framgår det att yrkesvalet musiklärare uppfattas som ett sätt att sysselsätta sig med musik. Respondenternas egna yrkesval kan framför allt härledas till deras egna musikaliska intressen, i mindre utsträckning till deras egna efarenheter av musikundervisning.