No description available.

No description available.

No description available.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:48:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Jose Antonio Lucas Guimaraes.pdf: 2676322 bytes, checksum: 762642bdea4f8b31b5611ce32565883e (MD5) Previous issue date: 2011-09-21 / Instituto Presbiteriano Mackenzie / This works examines the religious persecution and the search for dialogue that took place in the period in which Presbyterian Church was implanted in the State of Ceará, Brazil (1875-1930). Its theoretic references are the thought of Michel de Certeu, Norbert Elias, Pierre Bourdieu and Michel Foucault. The bibliographical research is focused on Presbyterianism and its performance in Ceará. The main hypothesis is that Presbyterianism in Ceará suffered very hard persecutions, that led it to make efforts for promote religious dialogue. Presbyterian Church started its activities of Protestantism divulgation in Brazil in the year of 1859. It had quick acceptance, especially due to a liberal elite that came from Brazilian republican regime. In Ceará, the deployment of Presbyterianism occurred from 1875, specially with the arriving of missionary De Lacy Wardlaw, in 1883. The organization of the first Presbyterian Church in Ceará happened em 1890. In order to investigate further the assumptions of this work, it's interesting to notice the importance of strategies. For instance, Presbyterianism has used the railways to penetrate into the hinterland and has published newspapers to inform and educate people (protestant and catholic). In these efforts, because of the very hard religious persecutions, Presbyterians sought to make enforce laws that contributed to religious dialogue. Persecutions had a politic and religious character and it was revealed by gossips, stigmatization und violence. Presbyterian reverend Natanael Cortez had a central role in the search for dialogue. He used cultural and politic ways to suppress persecutions. His efforts produced the consolidation of Presbyterianism in the State of Ceará and paradoxically an approach to Catholicism. / A presente dissertação analisa a perseguição religiosa e a busca do diálogo a partir da implantação da Igreja Presbiteriana no Ceará entre 1875 e 1930. O estudo tem como referencial teórico os trabalhos de Michel de Certeau, Norbert Elias, Pierre Bourdieu e Michel Foucault. Através da pesquisa bibliográfica, enfoca-se o presbiterianismo e sua atuação no Ceará. A hipótese principal é que o presbiterianismo no Ceará sofreu duríssimas perseguições, o que o levou a impor uma ação de conquista do diálogo religioso no período de sua implantação e consolidação. A Igreja Presbiteriana iniciou seu trabalho de divulgação protestante no Brasil em 1859. Ela teve uma rápida aceitação, principalmente devido a predominância, em larga escala, da elite liberal brasileira advinda do regime republicano. No Ceará, sua implantação ocorreu a partir 1875, especificamente com a chegada do missionário De Lacy Wardlaw, em 1883. A organização da primeira Igreja Presbiteriana no Ceará ocorreu em 1890. Na busca de um maior aprofundamento dos pressupostos elencados na presente dissertação, percebe-se a importância das estratégias. O presbiterianismo utilizou as linhas férreas para adentrar o sertão, tentou implantar escolas como meio de divulgação da cultura e usou os jornais para informar e formar o povo (protestante e católico). No centro dos esforços da implantação do presbiterianismo no Ceará, percebe-se a busca de fazer cumpridas as leis que favoreciam o diálogo religioso devido às intensas perseguições religiosas no Estado. Essas perseguições tiveram caráter político e religioso e revelava-se através de fofocas, estigmatização, perseguição e violência. O reverendo Natanael Cortez assumiu um papel de destaque na busca presbiteriana pelo diálogo religioso. Ele usou de meios culturais e políticos para reprimir as perseguições. Sua luta produziu a consolidação do presbiterianismo no Estado e, paradoxalmente, uma aproximação com o catolicismo.

Sound intolerance affects a large part of the population and thus contributes to increased ill health in society. However, the extent to which and in what way sound intolerant is affected is unclear. The ​purpose​ was to contribute to a more qualitative understanding of the impact that sound intolerance can have by mapping and analyzing literature on sound intolerance in a perspective of Empowerment. The ​method​ used was a scoping study. In total, n = 24 studies were reviewed and n = 10 were included for an in-depth qualitative analysis. The results​ show that there are studies that describe that sound intolerance has an impact on Empowerment, but that none of the studies examined have such a pronounced focus. Sound intolerance seems in many respects to be a hidden or unconscious phenomenon and there is reason to work for higher knowledge and awareness to strengthen the sound intolerant's Empowerment. / Ljudintolerans drabbar en stor del av befolkning och bidrar således till ökad ohälsa isamhället. I vilken utsträckning och på vilket sätt ljudintoleranta påverkas är dock oklart.Syftet var att bidra till en mer kvalitativ förståelse för den påverkan ljudintolerans kan hagenom att kartlägga- och analysera litteratur om ljudintolerans i ett perspektiv avEmpowerment. Metoden som användes var en kartläggande litteraturöversikt. Totaltgranskades n=24 studier och n=10 inkluderades för en fördjupad kvalitativ analys.Resultatet visar att det finns studier som beskriver att ljudintolerans har en påverkan påljudintolerantas Empowerment men att inga av de granskade studierna har ett sådant uttalatfokus. Ljudintolerans förefaller i många avseende vara ett dolt eller omedvetet fenomenoch det finns anledning att arbeta för högre kunskap och medvetenhet för att stärkaljudintolerantas Empowerment.

Background Type 2 diabetes mellitus (T2DM) is a globally prevalent disease anticipated to double from 500 million diagnosed cases in 2021 to more than one billion by 2050. The investigation of the potentially protective effects of skeletal muscle mass on glucose intolerance may lead to the development of more precise screening protocols. Purpose This thesis aimed to address the lack of clear consensus in existing literature by exploring the relationship between skeletal muscle mass and glucose intolerance. Methods Fifteen healthy young adults were recruited to partake in a prospective correlational study. The participants underwent anthropometric measurements and an oral glucose tolerance test (OGTT). Anthropometric data was collected using an bioelectrical impedance analysis (BIA) scale. Blood glucose levels were measured using capillary sampling before and after ingestion of a 75 g/200 mL glucose solution. Statistical analysis included Spearman’s rank correlation test and Pearson’s correlation coefficient test. Results All associations between skeletal muscle mass and glucose intolerance were of moderate strength. Skeletal muscle mass (SMM) correlated significantly with glucose concentrations two hours (2hPG) following ingestion of the glucose solution and an adjusted measure of SMM was significantly associated with glucose area under the curve (AUC). Statistical significance was also found between Sex and incremental glucose area under the curve (iAUC). Conclusion This thesis suggests an inverse relationship between skeletal muscle mass and glucose intolerance in a group of healthy young adults. The results imply the potential usefulness of incorporating muscle mass when determining the glucose load during an OGTT, especially in preventive contexts. Nevertheless, further research with larger samples is crucial to establish precise cutoff levels for clinical applications. / Bakgrund Typ 2 diabetes mellitus (T2DM) är en global sjukdom och antalet diagnostiserade individer förväntas fördubblas från 500 miljoner fall 2021 till över en miljard år 2050. En undersökning av muskelmassans potentiellt skyddande effekt på glukostolerans kan leda till utvecklandet av noggrannare screeningmetoder. Syfte Syftet med denna uppsats var att bemöta den bristfälliga konsensus som råder bland befintlig forskning genom att undersöka sambandet mellan muskelmassa och glukosintolerans. Metod Femton friska yngre vuxna rekryterades för att delta i en prospektiv korrelationsstudie. Deltagarna genomgick antropometriska mätningar samt ett oralt glukostoleranstest (OGTT). Antropometriska värden mättes med hjälp av en bioelektrisk impedansanalysvåg. Blodglukosnivåer mättes kapillärt före och efter intag av en 75 g/200 mL glukoslösning. Statistisk analys inkluderade Spearmans rangkorrelationstest och Pearsons korrelationskoefficientstest. Resultat Alla samband mellan muskelmassa och glukosintolerans var av måttlig styrka. Muskelmassa (SMM) korrelerade signifikant med blodglukos två timmar (2hPG) efter intag av glukoslösningen och ett justerat SMM-mått (adjSMM) var signifikant associerat med arean under glukoskurvan (AUC). Statistisk signifikans hittades även mellan kön och den inkrementella arean under glukoskurvan (iAUC). Slutsats Resultaten från denna uppsats antyder att ett omvänt samband existerar mellan muskelmassa och glukosintolerans hos en grupp friska yngre vuxna. Resultatet innebär en potentiell möjlighet att använda muskelmassan vid bestämmandet av mängden glukos som administreras vid ett OGTT, särskilt i preventiva syften. Ytterligare forskning med fler studiedeltagare är avgörande för att fastställa exakta gränsvärden för klinisk tillämpning.

Koranbränning är ett fenomen som har kommit att väcka starka känslor. Bränningarna har kallats för hotdrivande och har flera gånger lett till upplopp. Denna uppsats har undersökt huruvida en koranbränningsaktion redan med gällande rätt skulle kunna förbjudas, som hets mot folkgrupp eller genom bestämmelsen om förargelseväckande beteende, utifrån den rättsdogmatiska metoden. Båda lagrummen har en lång historia bakom sig, där hets mot folkgrupp varit den mer specialiserade bestämmelsen, särskilt inriktad mot egenskaper vilka inte bör tåla kritik, då en person inte själv kan påverka dem. Bestämmelsen om förargelseväckande beteende kan närmast ses som en säkerhetsventil, att tillämpa då något annat mer specialiserat lagrum inte kunnat aktualiseras. Vidare kan sägas att hets mot folkgrupp kriminaliserar ett yttrandes innehåll, medan förargelseväckande beteende kan angripa en framförandeform. Rättspraxis om hets mot folkgrupp vittnar om ett starkt yttrandefrihetsskydd, vilket endast kan ge vika för uppenbara överträdelser. Praxis om förargelseväckande beteende är ägnat att påvisa svårigheten att separera ett yttrandes innehåll från dess form. Doktrinen har visat på vilket sätt omständigheterna vid aktionerna kan inverka på den samlade bedömningen av deras straffbarhet, men har också visat juristers olika syn på problemet. I min analys har jag systematiserat och värderat rättskällorna, för att sedan komma till slutsatsen att koranbränning, under vissa förutsättningar skulle kunna lagföras som hets mot folkgrupp respektive förargelseväckande beteende. Även om det inte finns något prejudicerande rättsfall eller någon mer djupgående doktrin om huruvida koranbränning kan anses lagligt eller inte, så menar jag att rättskällorna sammantaget pekar åt att detta mycket väl kan vara fallet.

No description available.

No description available.

No description available.