Texte remanié de la thèse de l'auteur: Sociology--Delhi, 1977. / Bibliogr. p. 279-281. Index.

La nécessité du spirituel qui s’impose à Henri Barbusse (1873-1935) depuis ses plus jeunes années l’incite à poursuivre à travers son œuvre la quête d’une alternative à cette divinité dont il ne cesse de déplorer l’absence. À la fin du XIXe siècle, l’écrivain traduit son refus de toute transcendance en revendiquant le caractère sacré de son cœur, qu’il pressent comme la source de l’infini. Ses premiers écrits dénotent ainsi sa volonté de se forger une « religion du cœur », résolument immanente. Puis son expérience du front donne lieu à une profonde prise de conscience politique, non moins spirituelle cependant car elle éveille en lui une foi nouvelle. Il dépasse alors son individualisme d’avant-guerre pour orienter sa réflexion vers le collectif. En somme la Grande Guerre ne marque pas une rupture dans son œuvre littéraire, mais représente bien au contraire une évolution de perspective, voire même un accomplissement. Son adhésion au Parti communiste français en 1923 rend compte de la ferveur religieuse qu’il éprouve vis-à-vis de la révolution russe, et nous permet de comprendre que la doctrine marxiste incarne l’aboutissement de sa quête d’une alternative à Dieu. À partir de ces éléments, notre travail se propose d’étudier la manière dont Barbusse appréhende la culture religieuse, afin de montrer que cet aspect particulier de sa trajectoire intellectuelle révèle la profonde continuité qui caractérise son œuvre littéraire. À la fois acteur et témoin d’une époque en proie aux contradictions propres à la modernité, l’écrivain n’aura cessé d’affirmer dans ses écrits sa volonté d’exprimer les aspirations spirituelles de sa génération. / Since his childhood, Henri Barbusse (1873-1935) feels deep inside him the necessity of the spirituality. This feeling leads him to pursue, through his work, the quest for an alternative to a missing God. At the end of the XIXth century, the author expresses his refusal of any transcendence by claiming the sacredness of his heart, which represents to him the source of the infinite. His first writings indicate his willingness to forge an immanent religion, a religion of the heart. Then his life as a soldier during the First World War leads him to a political realisation, no less spiritual because it awakens in him a new faith. Through this realisation, he exceeds its pre-war individualism to guide its reflection toward the collective. So the First World War does not break with his previous literary work, but rather represents a change in perspective, even an achievement. His adherence to the French Communist Party in 1923 reflects the religious fervour he felts with regard to the Russian revolution, and enables us to understand that the Marxist doctrine embodies the completion of his quest for an alternative to God. From there, our work aims to study how Barbusse considers the religious culture, in order to show that this particular aspect of his intellectual progression reveals the profound continuity that characterizes his literary work. Both actor and witness of a time marked by contradictions of modernity, Barbusse never stopped to affirm his willingness to express the spiritual aspirations of his generation.

Maurice Barrès, en tant qu’un des plus grands maîtres à la fin du XIXe siècle et au début du XXe siècle de la France, exerce une grande influence dans la société française. Souvent réduit par la critique d’aujourd’hui au nationalisme, Barrès est cependant plus riche que ce que l’histoire en a retenu puisque sa pensée peut elle-même se décrire comme une trilogie, individualisme, nationalisme, catholicisme. Né dans une famille catholique, il conserve ses racines religieuses et dans son oeuvre, la présence de la religion est partout. Nous pourrions même affirmer que l’œuvre de Maurice Barrès est un exercice spirituel pour connaître la vérité : ses œuvres sont comme des expériences qui vont au bout du compte l’amener vers Dieu. Après l’individualisme et le nationalisme, l’écrivain trouve la voie de son salut dans le catholicisme. La pensée religieuse de Barrès occupe une grande place dans son œuvre, et cet aspect ne doit pas être négligé si l’on veut comprendre le grand écrivain. C’est un sujet riche et intéressant, qui mérite d’être exploité et étudié. De plus, sa pensée est tellement particulière que Barrès, lui-même, s’interroge dans un cahier : « Suis-je croyant ? Suis-je athée ? » Alors, cette étude présente tente à éclaircir la pensée religieuse du grand maître dans une période historique de la France. Et cette période si riche sur le plan des événements intellectuels permet aussi de comprendre mieux la France contemporaine, qui se saisit aujourd’hui à nouveau de mots comme « terre », « racine », « identité », etc. / As one of the greatest writers in the late XIXth and early XXth century in France, Maurice Barrès has greatly influenced the French society. Often reduced to nationalism by critics, however, Barrès is much richer than what history has withheld, since his thoughts could be described as a trilogy : individualism, nationalism and Catholicism. Born in a Catholic family, he retains his religious roots and the religion is clearly omnipresent in his works. The works of Maurice Barrès could be considered as the spiritual exercises and experiences that will ultimately bring him to the Supreme Being - God. After individualism and nationalism, the writer finds his own way of salvation in Catholicism. The religion occupies a large place in the works of Barrès. Nevertheless, this aspect should not be overlooked if we want to better understand his thoughts. The religious thought of Barrès is a rich and interesting topic that deserves to be studied and exploited. His thought is so special in the sense that Barrès questions his beliefs; he says in his personal diary : “Am I a believer ? Am I an atheist ?” This present study attempts to explain the religious thought of the great master during a specific period of French history. This period, which is very rich in terms of intellectual events, enables us to have a better view of contemporary France and the new acceptance of words such as “earth”, “root”, “identity”, etc.

This study addresses the question of church schools’ compatibility with the tradition of liberal education and the extent to which these schools contribute to intolerance in society. Critics of church schools argue that the religious foundation of church schools contributes little to their academic success and that any school with a similar pupil intake will be academically successful. Critics therefore advocate removal of church schools from the English education system. However, using the evidence in the relevant literature, research studies, and eighty Church of England and Roman Catholic schools’ prospectuses, this study argues that church schools understand and express their nature as: (i) denominational; (ii) voluntary-aided; and (iii) comprehensive. This understanding is crucial to the schools’ approach to their role of providing pupils with skills necessary to live in all forms of society. The skills provided in church schools stem from the Christian understanding of Man as made in the image of God to share in, and provide stewardship for, the created order. In conclusion, this study rejects the argument that church schools: (i) contribute to intolerance in society; (ii) indoctrinate pupils; and (iii) undermine pupils’ autonomy for the following reasons: 1. The schools provide Christian education which accepts differences in human nature and prepares individuals to live in diverse communities. 2. Christian education is incompatible with coercion and manipulation. 3. Christian education provides opportunity for pupils either to accept or to reject the Christian faith or teaching.

I detta examensarbete fokuserar vi på lärarna som undervisar i religionskunskap. Målet med arbetet är att vi skall få en större förståelse för hur lärarna arbetar med inkludering samt att vi skall motivera fler lärare till att arbeta med inkludering i undervisningen. Anledningen till detta är att det finns flera fördelar, bland annat att eleverna känner sig delaktiga i sin skolgång vilket resulterar i god relation mellan lärare och elev samt elev och elev, på så vis kommer även ens skolresultat att öka. Följande examensarbete kommer att baseras på en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fem ämneslärare. Studien har även sin grund i fenomenologi som vetenskapsteori som framför allt intresserar sig för upplevelser av mänskliga subjekt. Hur kan man arbeta med inkludering i religionskunskapsundervisningen och vilka effekter har det? Vad tycker lärarna om att arbeta i ett inkluderande klassrum och hur påverkar det eleverna? Hur kan man på bästa möjliga sätt få eleverna delaktiga i undervisningen? En metod vi kommer att synliggöra är bland annat elevberättelser som handlar om att stärka eleverna identitet men även skapa förståelse för andra berättelser. Vi vill undersöka fördelarna och nackdelarna med denna metod utifrån lärarnas erfarenheter. Att synliggöra andra metoder anser vi även vara väsentligt för att få en större förståelse i lärarnas arbete kring inkludering. Studien visar på att lärarna inledningsvis hade skilda tolkningar på begreppet inkludering. Däremot var det uppenbart att lärarna hade liknande tankar och tolkningar under intervjuernas gång. Alla lärare var inte bekanta med begreppet elevberättelser, däremot var lärarna som inte hade hört talas om metoden tidigare positivt inställda till att använda sig av elevberättelser i deras framtida undervisning. Å andra sidan poängterar samtliga vikten av att känna sina elever och ha en god relation för att använda denna metod eftersom religion anses vara känsligt ämne enligt lärarna. Att arbeta med inkludering är inget som prioriteras av ledningen på ens arbetsplats. Samtliga lärare önskade att detta skulle få ett större fokus, trots att man angav tidsbrist som det största hindret.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen : ● Vilka didaktiska val är att föredra i ett mångkulturellt samt mångreligiöst klassrum för att motverka de svårigheter och problematik som finns inom religionsundervisningen? Kunskapsöversikten är riktad till blivande och verksamma lärare då den arbetar mot en större kunskap som pedagog för att motverka konflikter och osäkerhet i relation till religionsundervisningen i ett mångreligiöst klassrum. Vi har sökt efter våra sökord på både engelska och svenska via olika databaser tagit fram relevant forskning och därtill viktiga avhandlingar och böcker. För att ställa resultatet på spets lyfts för- och nackdelar med hur religionsundervisning kan vara i form av didaktiska val och hur undervisningens grund planeras upp i antingen tematiskt arbetssätt eller erfarenhetsbaserat arbetssätt, möjligen båda två. I resultatet presenteras även hur de didaktiska valen väljer att presentera olika religioner, vilken plats eleverna får ta och hur diskussioner i klassrummet görs. Resultatet visar på svårigheter i religionsundervisningen på grund av den befintliga timplanen, de utdaterade läromedlen och de olika perspektiven och historierna som måste ta hänsyn till. Genom att diskutera om hur alla elever ska bli inkluderade och likvärdiga i ett mångreligiöst klassrum gällande religionsundervisningen formuleras slutsatsen till att det viktigaste i hela undervisningen är grunden i klassrummet som skapar en trygghet för framtida lärdomar.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur lågstadielärare bäst planerar sin religionsundervisning så inkluderande som möjligt i relation till hur Sveriges religiösa mångfald ser ut idag. Vi kommer generellt skriva om inkludering i relation till religionsundervisningen utifrån ett elevperspektiv där våra valda forskningsartiklar kommer att ligga till grund för arbetet. Men vi kommer också ta upp hur lärare påverkar eleverna genom sitt sätt att planera undervisningen. Arbetets metod består av en systematisk litteraturstudie där vi genom valda sökord sökt fram våra forskningsartiklar i olika databaser. Frågeställningen som genomsyrar hela arbetet är att undersöka hur lågstadielärare kan planera och undervisa om skolämnet religionskunskap där ambitionen är att inkludera alla individer oavsett religiös bakgrund.   Resultat- och analyskapitlet har skrivits utifrån tre huvudrubriker som under arbetets gång framställts då valda artiklar bearbetats. Huvudrubrikerna är religiös mångfald och mångkulturs påverkan på skolan, socialt lärande i relation till religionsundervisningen samt lärarens roll i religionsundervisningen. Under dessa tre huvudrubriker presenteras valda artiklar för att svara på arbetets frågeställning. Vidare i slutsatser och diskussionskapitlet diskuteras och problematiseras artiklarnas innehåll och därmed har ett vidare forskningsområde diskuterats fram. Forskningsområdet blir att undersöka hur pass mycket ens uppväxt egentligen påverkar inom religiösa övertygelser och tankar kring religioner.

Religionsfrihet är en av de grundläggande rättigheterna i Sverige, som ingår i arbetet för att bygga ett inkluderande samhälle. Denna kunskapsöversikt hade som syfte att bidra med kunskap om hur lärare kan arbeta för att främja tolerans i undervisningen för elevernas religiösa eller icke- religiösa livsåskådningar. Detta syfte konkretiserades i två frågeställningar som fokuserar på vilka metoder kan användas av lärare för att främja tolerans samt vilka utmaningar det är möjligt att lärarna bemöter i detta arbete. Metoden som användes för att genomföra denna undersökning var sökning på Google Scholar för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som behandlar kunskapsöversiktens ämne. Resultatet visar att det finns flera metoder för att främja tolerans i undervisningen i religionskunskap, såsom studiebesök, öppna diskussioner eller religions relaterade dialoger. Bland de utmaningar som lärarna kan bemöta i sitt arbete för att främja tolerans räknas den dominerande sekularisktiska diskursen och medias framställning av religioner, som bidrar till att eleverna förvärvar stereotyper och fördomar om vissa religioner. Slutsatsen är att lärarna behöver välja lämplig metod utifrån elevernas förutsättningar och samtidigt behöver läraren fokusera på att utveckla sina kompetenser och gå på vidareutbildning för att kunna främja tolerans i undervisningen.

博士（社会学） / 12613甲第935号 / 一橋大学

博士（社会学） / 12613甲第937号 / 一橋大学