No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa vad forskningen säger om hur elever talar om religion samt hur talet påverkar undervisningen. Vår empiri består av vetenskapliga artiklar och myndighetsdokument primärt mellan åren 2011 till 2019 med fokus på en svensk och norsk kontext. Materialet analyseras och diskuteras i förhållande till den svenska skolan och lärarpraktiken. Resultatet visar bland annat att talet påverkas av en sekulär norm, av huruvida klassrummet upplevs som tryggt samt att konflikter lätt uppstår i friktionen då olika religiösa värderingar yttras.

Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida lärare väljer att bedriva religionskunskapsundervisning med hänvisning till att skapa en klassrumsmiljö som främjar tolerans. Syftet är även att synliggöra de utmaningar lärarna ställs inför i religionskunskapsundervisningen samt hur lärarna går tillväga med dessa utmaningar. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att undersöka lärarnas val av didaktiska metoder i undervisningen. Intervjuernas fokus ligger på vilka metoder lärarna använder sig av för att skapa tolerans hos eleverna. En central punkt i undersökningen grundar sig i synen på den sociokulturella teorin om samspel och lärande, andra teoretiska utgångspunkter såsom pragmatism och fenomenologin förekommer som underlag för vår analys av det samlade datamaterialet. Examensarbetets resultat presenteras i fyra delar med olika teman som belyser undersökningen. Resultatet av undersökningen visar på hur olika metoder spelar roll i religionskunskapsundervisningen för att främja en gynnande lärandemiljö för eleverna.

Avsikten med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med att skapa en meningsfull undervisning utifrån ett interkulturellt perspektiv i religionskunskap. Vårt intresse för det interkulturella perspektivet grundar sig i en strävan att förstå hur vi som människor kan få en större förståelse för varandra. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som riktar sig till ämneslärare i religionskunskap. Vi har intervjuat sex olika religionskunskapslärare från fyra olika skolor i södra Sverige, samt en skola i Mellansverige. Vi upptäckte under arbetets gång att lärarna inte var helt bekanta med det interkulturella arbetssättet. Trots detta arbetade samtliga utifrån ett förhållningssätt som stämmer väl överens med det interkulturella perspektivet. Detta genom att elevernas kulturella bakgrund och erfarenheter nyttjas. Resultatet visar även att vidare forskning kring interkulturellt arbetssätt i religionsundervisningen kan vara till stor nytta för lärares profession men även för elevernas utveckling.

Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning har för avsikt att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande i religionskunskap. Avsikten har varit att fördjupa oss i hur undervisning i religionskunskap kan främja elevers skolframgång med hjälp av språkutveckling. Bakgrunden till vår frågeställning är att vi såg en brist i hur man jobbar språkinriktat i religionskunskapen ute på vår VFU, med särskilt fokus på läsförståelse, ordförråd och samtalsinteraktion i enlighet med en ämnesdisciplin.  För vår undersökning har vi använt oss av såväl nationell som internationell forskning för att hitta relevans i vår sökning. Resultatdelen valde vi att dela in i tre delar. Läsförmåga, begrepp och ordförråd samt samtal är de språkdidaktiska perspektiv vi valt att fokusera på. Målet är att få fram värdet av att eleverna bildar sig förmågor i det ämnesspecifika språket för att kunna erövra ämnet. Resultatet av vår kunskapsöversikt visar att både språk- och kunskapsutveckling inom ämnet förstärks och fördjupas när elever i religionskunskapen får arbeta aktivt och processinriktat. För en sådan utveckling behövs en väl reflekterad och medveten didaktisk planering från lärarens sida. Forskning visar att en undervisning med fokus på språkutveckling gynnar alla elever i alla ämnen. Våra forskningsområden är konkret religionsdidaktik och språkutveckling.

Denna kunskapsöversikt lyfter de utmaningar som lärare i religionskunskap möter i en sekulär såväl som mångkulturell och mångreligiös samhälle. Vidare belyses hur de kan bemötas i syfte för att skapa tolerans och förståelse. Översikten utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka vanligt förekommande utmaningar finns det för lärare inom religionskunskapsundervisningen och vad beror det på enligt forskning? Vad menar forskningen är det effektivaste sättet att ta sig dessa typer av utmaningar i klassrummet?  Översikten sammanställer resultaten av åtta vetenskapligt granskade studier, det vill säga en avhandling och sju artiklar. Vi har tagit inspiration från Nilholms (2017) SMART metod för hur vi skulle framställa kunskapsöversikten. Metoden är ett sätt att systematiskt genomföra forskningsöversikter samt ge en överblick av det valda ämnesområdet. Det ger en övergripande beskrivning hur författaren kan gå tillväga i sökningen, kartläggningen och analysen av tidigare forskning (ibid. ss. 42-43).  Resultatet av den insamlade forskningen visar att religionskunskap läraren ställs inför en rad olika utmaningar. Dessa hinder är bland annat baserad på lärarens egna kompetens såväl som elevernas kritik av religion och fördomar. Forskningen pekar också på vilka möjligheter det finns för att bemöta dessa utmaningar. Det redogör för metoder som kan tillämpas i undervisningen såsom religionsdidaktik, diskussioner och studiebesök.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och därmed möter vi elever med olika trosuppfattningar. Enligt Skolverket (2011) skall religionsundervisningen bidra till att öka elevernas kännedom om alla religioner samt skapa en djupare förståelse och tolerans om andras trosuppfattningar. Därför lägger Skolverket (2011) vikt på att undervisningen ska bedrivas på ett icke- konfessionellt synsätt (Skolverket 2011). Det medför olika utmaningar för lärarna. Vårt syfte med översikten är att ta reda på vilka utmaningar lärarna möter samt deras inställning till religionskunskap. För att kunna bekanta oss vid ämnet valde vi relevanta nyckelord och sökte i databaser såsom ERIC (ProQuest). Flertalet funna artiklar handlade i stora omfattningar om religionskunskap dock var det inte begränsat inom vårt forskningsområde.  För att kunna begränsa sökningen ytterligare skapade vi urvalskriterier som resulterade till tio träffar av vetenskapliga artiklar som verkade relevanta till vår sökning. Resultatet i vår översikt tyder på att lärarna möter olika utmaningar i religionsundervisningen. Vidare visar resultatet vilka åtgärder som krävs för att kunna bemöta dessa utmaningar.

Enlig Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (rev. 2019, s.6) ska skolan utgå från elevers erfarenhet i sin undervisning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som finns inom religionsundervisningen i svenska skolor ur ett lärarperspektiv i årskurs F-3. I vår studie har vi valt att fokusera på vilka utmaningar lärarna möter i ett mångkulturellt klassrum samt hur dessa utmaningar bemöts. För att uppfylla syftet har vi valt följande frågeställningar: Vilka arbetssätt använder lärarna sig av i arbetet med att bemöta utmaningar i religionsundervisningen? Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppkomma. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer i vår studie. Vi intervjuade sex lärare från sex olika skolor. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet i studien visar att alla lärarna använder sig av elevernas egna erfarenheter och kunskaper som resurser på olika sätt, till exempel när en elev har specifika kunskaper om en religion men läraren har inte det. Lärarna tycker det finns många fördelar med ett mångkulturellt klassrum. En fördel är att det blir naturliga diskussioner då många av eleverna är troende. Alla lärarna använder sig av filmer, bilder och texter i sin religionsundervisning på olika sätt. Lärarna är eniga om att det bästa sättet att bemöta utmaningar i den mångkulturella religionsundervisningen är med hjälp av olika läromedel. Studiens resultat diskuteras i förhållande till ett intersektionellt perspektiv med fokus på religion.

Utmaningarna och kraven på religionsämnet blir tydligare i ett alltmer sekulärt samhälle. Det diskuteras om hur undervisningen ska utformas och bedrivas i detta mångreligiösa samhälle. Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hurreligionslärare utformar sin undervisning utifrån förhållningssätt och didaktiker i relation till ett inkluderingsperspektiv. Resultatet visar på olika strategier att ta sig an uppdraget. Samtliga resultat talar för ett förhållningssätt grundat i inkludering av eleverna och deras erfarenheter. En annan del av resultaten talar om medvetenheten om världsbild och att inkludera världsbildsutbildning i den traditionella religionsundervisningen. Lika för resultaten är att samtliga visar på interkulturell kompetens. Metoden för arbetet har varit en kvalitativ innehållsanalys där vi bearbetat forskning inom området. Slutsatsen är, och som resultatet visar, att religionsundervisning som främjar inkludering i ett mångreligiöst och sekulärt samhälle, kan bedrivas olika men fortfarande vara lika gynnsam för elevers utveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra problematik som kan uppstå i religionsundervisning, samt försöka belysa hur lärare kan planera och genomföra sin undervisning för att förhindra dessa konflikter, som kan väcka nya kontroversiella frågor som behöver diskuteras. För att uppnå syftet har följande frågor formulerats: Vilka konflikter kan uppstå i religionsundervisning? Hur kan lärare genom sin planering, undervisning och arbetsmetoder undvika dessa konflikter? Vi har använt oss av metoden: informationssökning, där sökningar i olika databaser resulterat i både nationell och internationell forskning. Materialet innehåller avhandlingar, forskningsartiklar, en nyhetsartikel, skolans styrdokument, Barnkonventionen samt Diskrimineringslagen. Den tidigare forskningen menar att grunden till problematiken beror på lärares lektionsinnehåll och relationskompetens samt elevers livsåskådningar och tolkningar kring religionsvetenskap. Vidare så visade forskningen att elevers demokratiska kompetenser och värderingar avgränsas mot lärarens etiska och moraliska förhållningssätt i klassrummet. Forskningen lyfter även fram lärares erfarenheter av konflikter i religionsundervisning, bakomliggande orsaker samt undervisningsmetoder som kan förhindra konflikter. Den tidigare forskningen visar även att lärarnas egna värderingar påverkar deras arbetssätt i undervisningen, samt hur lärare förhåller sig demokratiskt i klassrummet för att undvika framtida konfliktsituationer. Genom att samla in, värdera och sammanställa tidigare forskning som handlar om konflikter i religionsundervisning, så är det vår förhoppning att denna kunskapsöversikt ger en förståelse för varför det förekommer fler konflikter inom religionsundervisning jämfört med vad som förekommer inom andra ämnen. Eftersom det är ett ämnesområde som är relevant för vår framtida yrkesprofession, så hoppas vi även att kunskapsöversikten väcker nya frågor, tankar och diskussioner kring kontroversiella frågor.