<p><strong>Sedan ett antal </strong>år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.</p><p><strong>Syftet med vår </strong>studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.</p><p><strong>Vi har använt </strong>oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema.</p><p><strong>Intervjuerna visade att</strong> fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid.</p><p><strong>Några arbetsskador finns</strong>, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.</p>

<p>I vårt samhälle har bilden fått en allt större betydelse för att förse oss med information om vår omvärld och det förflutna. I ett modernt samhälle utgör bilder från kameror vår huvudsakliga källa till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom på våra museer skapar vi en föreställning om hur världen såg ut förr. Hur dessa bilder används styr hur vi ser på det förflutna, vilket i sin tur bidrar till samhällets kollektiva minne. Syftet med studien har varit att problematisera fotografiet som kulturarv och visa på dess komplexitet. Genom intervjuer med fem kulturinstitutioner Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek och Arbetets museum har jag undersökt synen på fotografiet som kulturarv. Bilden som framträder i studien är av ett medium som både attraherar och förför oss. Samtidigt som dess förmåga att passa in i olika kontexter bidrar till en tvetydighet som möjliggör ett ifrågasättande av sanningshalten i fotografier.</p> / <p>In our society photographic images have assumed an ever greater role in providing us with information about the world around us and about our past. In modern society pictures taken by cameras are the main source of real life information distant from personal experience. Through pictures stored in museums we can create an image of the world as it appeared in past times. The way these pictures are used can influence our perception of the past and they affect society’s collective memory. The purpose of this study is to question the use of photography in cultural heritage work and show the complexity of the situation arising from their use. Through interviews with 5 different institutions – Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek and Arbetets museum – I have examined how the use of photographs is perceived when working with cultural heritage. The results of the study throw light on a medium which both attracts and seduces us. At the same time it also reveals that the capacity of photographs to be used in so many diverse contexts leads to an ambiguity which allows their truth content to be questioned.</p>

<p>Mobile TV is an application which has not yet been much described in academic literature. But the media and telecommunications industries are busy with Mobile TV deployment, motivated by for example decrease in revenues from existing products. This study should be seen as an exploratory study in the academia, aiming at a context for the experiences from exploratory work in the industry.</p><p>The study of the status of the application Mobile TV focused on legislation, spectra, content and terminals. These areas are of great interest for the telecom and the media industries, and their interests were described with regards to Mobile TV. Large structures like local legislation, spectral resource management on EU level and charging for content becomes visible and are discussed. On a lower level, two differences between the industries were high-lighted. One is the way revenue is collected for content, and the other is information sharing about the Consumers preferences. Overcoming these differences would ease collaboration. Another business topic for the two industries is the relation between the SIM card (which manifest the subscription) and the charging for content.A value network model which satisfies the legal, technical and business requirements is presented. In particular, a new role as Content Site Provider is identified. Since the interviewees suggested a future hybrid solution, both Mobile TV via streaming and via broadcast are included in the model.It is concluded that the telecom industry had all the means and incentive to create Mobile TV. It is also concluded that the process of digitalization is an ongoing process which continues to have an impact on the two industries, in that different offerings can be bundled together. One possible scenario is an Internet-like evolution of the mobile Internet, the Consumers will learn to find the applications closer to the source. This would make a broadcast solution less likely. The higher cost for over-the-air transmission is one obstacle for this scenario, but it might vanish with next generation mobile networks.</p>

I vårt samhälle har bilden fått en allt större betydelse för att förse oss med information om vår omvärld och det förflutna. I ett modernt samhälle utgör bilder från kameror vår huvudsakliga källa till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom på våra museer skapar vi en föreställning om hur världen såg ut förr. Hur dessa bilder används styr hur vi ser på det förflutna, vilket i sin tur bidrar till samhällets kollektiva minne. Syftet med studien har varit att problematisera fotografiet som kulturarv och visa på dess komplexitet. Genom intervjuer med fem kulturinstitutioner Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek och Arbetets museum har jag undersökt synen på fotografiet som kulturarv. Bilden som framträder i studien är av ett medium som både attraherar och förför oss. Samtidigt som dess förmåga att passa in i olika kontexter bidrar till en tvetydighet som möjliggör ett ifrågasättande av sanningshalten i fotografier. / In our society photographic images have assumed an ever greater role in providing us with information about the world around us and about our past. In modern society pictures taken by cameras are the main source of real life information distant from personal experience. Through pictures stored in museums we can create an image of the world as it appeared in past times. The way these pictures are used can influence our perception of the past and they affect society’s collective memory. The purpose of this study is to question the use of photography in cultural heritage work and show the complexity of the situation arising from their use. Through interviews with 5 different institutions – Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek and Arbetets museum – I have examined how the use of photographs is perceived when working with cultural heritage. The results of the study throw light on a medium which both attracts and seduces us. At the same time it also reveals that the capacity of photographs to be used in so many diverse contexts leads to an ambiguity which allows their truth content to be questioned.

Sedan ett antal år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador. Syftet med vår studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema. Intervjuerna visade att fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid. Några arbetsskador finns, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.

Mobile TV is an application which has not yet been much described in academic literature. But the media and telecommunications industries are busy with Mobile TV deployment, motivated by for example decrease in revenues from existing products. This study should be seen as an exploratory study in the academia, aiming at a context for the experiences from exploratory work in the industry. The study of the status of the application Mobile TV focused on legislation, spectra, content and terminals. These areas are of great interest for the telecom and the media industries, and their interests were described with regards to Mobile TV. Large structures like local legislation, spectral resource management on EU level and charging for content becomes visible and are discussed. On a lower level, two differences between the industries were high-lighted. One is the way revenue is collected for content, and the other is information sharing about the Consumers preferences. Overcoming these differences would ease collaboration. Another business topic for the two industries is the relation between the SIM card (which manifest the subscription) and the charging for content.A value network model which satisfies the legal, technical and business requirements is presented. In particular, a new role as Content Site Provider is identified. Since the interviewees suggested a future hybrid solution, both Mobile TV via streaming and via broadcast are included in the model.It is concluded that the telecom industry had all the means and incentive to create Mobile TV. It is also concluded that the process of digitalization is an ongoing process which continues to have an impact on the two industries, in that different offerings can be bundled together. One possible scenario is an Internet-like evolution of the mobile Internet, the Consumers will learn to find the applications closer to the source. This would make a broadcast solution less likely. The higher cost for over-the-air transmission is one obstacle for this scenario, but it might vanish with next generation mobile networks.

The aim of this two year master thesis is to analyze how digital preservation is presented as a problem in the Swedish national strategy for the digitization and digital preservation of the Swedish cultural heritage. In order to study which assumptions about digital preservation exists within the strategy I apply the discourse oriented methodological tools presented by Carol Lee Bacchi, which focuses on discerning what problem or, rather, representation of a problem exists within a specific policy. This study is a post-structuralist discourse analysis. The main focus of the study is on what assumptions and prerequisites the dominating representation of the problem is based upon and how the representation has evolved. The main material of the study consists of public investigations conducted by the Swedish state, governmental propositions and replies as well as other public documents upon which Bacci's methodological tools are applied. Results show that digital preservation is primarily interpreted as a financial problem as the national strategy and its surrounding documents stress the need of cost-efficient solutions. The discourse of cost-efficiency is based upon instrumental political ideals, and results show that there is a specific kind of terminology within the documents which strengthens the dominance of this discourse. The consequence of the dominating representation of the problem as being of a financial kind marginalizes other vital aspects of digital preservation.

The media industry in general and the newspaper in particular is going through major changes – technological, logistical, economical – due to the dropping sales and width of the printed daily newspaper. Few organisations have been spared the necessary rationalizations and cut-downs in staff. All of them are expected to produce more and better content, in more and new channels and platforms, with less resources. Some have been preparing for this a long time, others have never entered the digital world of news. In qualitative interviews with informants from six swedish newspapers, coming daily, we study their strategies for a digital future – where the attention of the audience is hard to get, advertising incomes are sparse, many of the competitors offer their products for free and development of new technology, new competition and changing consumer patterns is accelerating exponentially.   The results show that those not yet successful on the internet will implement paywalls of the metered model within the next six months, to make up for lost income, one already uses a hard paywall and have lost most of its traffic, and one will not use a paywall – though they have a premium service – fearing all readers will stop visiting their site. Those who are making paywalls a reality in Sweden next year still believe in the printed newspaper, and also in a loyal reader, who will be rewarded with more than those who choose the free alternatives. Their perspective is optimistic, though very uncertain, as to the future prospects of making money from digital products.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande. Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna. Inom forskningsfältet finns framför allt brist på studier ur samhälls- och komm­u­nikationsvetenskapliga perspektiv. Målet med denna studie är att bidra med ny kunskap till forsk­ningsfältet genom att anamma just dessa två perspektiv. Studiens material utgörs av sex intervjuer med medarbetare på Arbetsförmedlingen, tre på natio­n­ell nivå och tre på lokal nivå, samt kvalitativ textanalys av sex strategidokument. Empirin vi själva samlat in utgår alltså ifrån myndighetens perspektiv på relationen till de arbetssökande. Denna kompletteras med sekundär empiri för att också belysa relationen ur de arbetssökandes pers­pektiv. Resultaten från studien visar att medarbetare på nationell och lokal nivå inte är riktigt överens be­träffande huruvida digitalise­ringen leder till att de arbetssökande ställer större krav på Arbetsför­medlingen. Men vad man dock är överens om är att digi­taliseringen är ett verktyg som skapar möjligheter som underlättar för de arbetssökande att ställa större krav. Vi kan också konstatera att det inom Arbetsförmedlingen i stort råder en gemensam syn på att mer ansvar förskjuts till de arbets­sökande. Nyliberalismen driver på såväl ett ökat kravställande som en ökad ansvars­förskjutning, vil­ket för­utsätter nya, företrädesvis digitala, sätt att kommuni­cera. Vidare leder digitaliseringen till en ökad till­gänglighet och valfri­het för de arbetssökande när det gäller såväl servicens innehåll som val av serviceleverantör och kommu­ni­kationskanal. Arbetsförmedlingens ambition är att styra sina kun­der till webben. Det blir därför allt viktigare att behärska de digitala verktygen för att kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. När de digitala ser­vicevägarna prioriteras på bekostnad av den fysiska Arbets­förmedlingen riskerar de digitalt resurssvaga att miss­gynnas och marginaliseras. Genom resultaten kan vi sluta oss till att digitaliseringen blir ett effektivt verktyg för att tillgodose de nya kommu­nikativa preferenser som följer med den nyliber­alistiska ideologins strävan mot ökad individ- och marknadsorientering. I vår studie har vi visat att det finns en viss övertro på digitaliseringen från Arbetsförmedlingens sida. Ofta ser man till teknikens fördelar, men glömmer att ta hänsyn till den samhälleliga och sociala kontexten. Vi kan även konstatera att Arbetsför­medlingen till viss del saknar kunskaper om den digitala klyftans dimensioner och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exklusionen av digitalt resurssvaga arbetssökande.

Since a few years back television has been on a verge of an enormous digital change. Web-TV is now growing at an incredible rate and is said to completely change the way we consume TV. The purpose of this essay is to determine and gain an understanding of how representatives of the broadcast industry looks at the phenomenon of web-TV and especially the different kinds of online video services and how they believe this will affect the television. Methods used are qualitative interviews which we compared with previous studies on the subject and acknowledged communication theories. The respondents were people with good insight and understanding of the media and TV industry. Some of the conclusions made are that the representatives believe television needs to be redefined and that there has been a shift in power in favor for the viewers. We have also seen that the representatives believe TV consumption now is more flexible where it’s no longer bound to a specific time and place.