This paper examines the Camphill Community in Glencraig, Northern Ireland, as a casestudy for inclusive living for individuals with intellectual disabilities. This allows anin-depth understanding of the principles and practices of inclusive living, for peoplewith intellectual disabilities. The study is targeted at a four-representative sample ofindividuals working within the Camphill Community. The empirical data was analyzedusing the theoretical frameworks of the social disability model, holistic theory, and thecommunity therapeutic model. The results identified several fundamental principles andpractices that promote inclusive living, including mutual respect and recognition of eachindividual's dignity and worth, mutual support and shared responsibility, person-centredcare, social inclusion and accessibility, community life and inclusion, life-sharingpractices, meaningful work, and inclusive education for individuals with disabilities.The paper highlights specific practices within each of these categories, such asaccessibility in interior and exterior spaces, social activities and events that fosterinclusion, and the practice of meaningful work. This includes the methodologies usedby the Camphill Community. The findings of this study have important implications forimproving the lives of people with disabilities and promoting inclusive living practices.

Studien syftar till att undersöka hur lärare i grundsärskolans ämnesområde kommunikation undervisar och vilka läromedel/modeller lärarna använder. Frågeställningen lyder: - Hur beskriver lärare undervisningen ämnesområdet kommunikation?  - Vilka läromedel/modeller använder lärarna i grundsärskolan för undervisning i ämnesområdet kommunikation?  Studien lutar sig mot det sociokulturella perspektivet (Vygotskiji,1978) där språk, kommunikation och interaktion med andra är grunden för lärande. Studien antar också ett didaktiskt perspektiv som stöd där lärarens undervisning i grundsärskolans ämnesområde kommunikation är central. Didaktiska frågorna vad/innehåll samt undervisning/hur skapar ett ramverk i sorteringen av intervjudata.Studien använder kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer. Fem ämnesområdeslärare i fyra olika kommuner deltar i studien. Studien har ett målstyrt (Bryman, 2018) urval av informanter som är verksamma i olika kommuner för att få en vidare bild av hur undervisningen ser ut. Resultatet visar att lärarna använder eleven och kursplanen som stöd i utformningen av undervisningen. Eleven har ett starkt inflytande i skapandet av undervisningen som kan utövas enskilt eller i grupp. Undervisningen lärarna använder – hur de undervisar - är träning i AKK, meningsfulla vardagsaktiviteter, rutiner/strukturer för att skapa kommunikativa mönster Olika läromedel som återkommer är böcker, bokstäver, digitala hjälpmedel som smartboard, Ipad samt olika kommunikationsmodeller som är individuellt anpassade. Upplevelser anpassade efter eleven använder samtliga lärare, upplevelserna kan vara utflykt till skogen eller enkla sinnesupplevelser. Undervisningen har även olika förutsättningar organisatoriskt vilket bidrar till hur undervisningen utformas, exempelvis beroende på andra professioner och samverkansformer. Resultatet visar även att lärarna använder olika schemastrukturer som påverkar val av läromedlen och undervisning. / The study aims to investigate how teachers in the special need school's teach ​​communication and which teaching aids/models the teachers use. The question is: - How do teachers describe teaching ​​communication?- Which teaching aids/models do the teachers in special needs school use for teaching​​ communication? The study leans towards the socio-cultural perspective (Vygotskiji, 1978) where language, communication and interaction with others are the basis for learning. The study also adopts a didactic perspective as support where the teacher's teaching in the special needs school's ​​communication is central. The didactic questions what and how create a framework for sorting interview data.The study uses a qualitative method with semi-structured interviews. Five special needs teachers in four different municipalities participate in the study. The study has a goal-directed (Bryman, 2018) selection of informants who are active in different municipalities in order to get a broader picture of teaching.The results show that the teachers use the student and the curriculum as support in the design of teaching. The student has a strong influence on the design of the teaching which can be practiced individually or in groups. The teaching the teachers use is training in AKK, meaningful everyday activities, routines/structures for creating communicative patterns, books, letters, digital aids such as smartboards, iPads and various communication models that are individually adapted. Experiences adapted to the student are used by all teachers, the experiences can be trips to the forest or simple sensory experiences. The teaching also has different organizational prerequisites, which contributes to how the teaching is designed, for example depending on other professions and forms of collaboration. The results also show that the teachers use different schedule structures that influence the choice of teaching materials and teaching.

Bakgrund: Att vara vårdnadshavare till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism kan vara ett krävande arbete. I många fall handlar det om att ansvara för barn med omfattande omvårdnadsbehov som vida överstiger det normala både vad gäller barnets intellektuella utveckling och barnets förmåga till sociala interaktioner. Som ett resultat av detta löper vårdnadshavare till dessa barn en större risk att drabbas av psykisk ohälsa såsom till exempel depression och ångest. En viktig del av samhällets stöd till dessa vårdnadshavare är att, via Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade erbjuda olika typer av insatser. Insatser som i många fall kan vara nödvändiga för att vårdnadshavarna ska få en välfungerande vardag och god hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdnadshavare till barn med LSS-insatser upplever stödet och huruvida omsorgsansvaret påverkar vårdnadshavares mående och ekonomi. Metod: Denna studie har en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer. För att uppfylla studiens syfte tillfrågades sex vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism. Vi använde oss av tematisk analys för att bearbeta det insamlade materialet och skapade teman och kategorier som vi fick fram genom det sammanställda resultatet. Resultat: I resultatet framkommer det att vårdnadshavarna till barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism i många fall upplever oro, stress och ångest på grund av deras barns omfattande omsorgsbehov i kombination med vårdnadshavarnas omsorgsansvar. Förutom hälso-och måendeaspekten kan även vårdnadshavarens ekonomiska situation i många fall påverkas negativt. Detta då barnens omfattande omvårdnadsbehov i vissa fall gör det omöjligt för vårdnadshavaren att arbeta heltid samtidigt som de ska också ska finna tiden och orken att fullt ut ansvara för omsorgen av barnen. Många vårdnadshavare löser detta genom att övergå från heltidsarbete till deltidsarbete vilket kan resultera i ett avsevärt inkomstbortfall med stor effekt på vårdnadshavarens ekonomiska situation. En återkommande upplevelse i våra resultat är att vårdnadshavarna upplever att det nu befintliga stödet inte möter deras faktiska behov, att det tar för lång tid att få insatserna beviljade och att stödet därför oftast kommer allt för sen. Diskussion: I resultatet framkommer det att vårdnadshavare upplever att det tar lång tid innan de kan få möjlighet att få de stöd och hjälp de behöver. Resultatet visar även på att trots att vårdnadshavare får ekonomisk ersättning så räcker det inte till alla utgifter som det är tänkt att det ska täcka. Studiens resultat visar också att vårdnadshavare påverkas fysiskt och psykiskt av omsorgsansvaret och är i behov av mer stöd och hjälp för att klara av vardagen. / Background: Being the guardian of a child with intellectual disability and/or autism can be demanding work. In many cases, it is about being responsible for children with extensive nursing needs that far exceed the normal both in terms of the child's intellectual development and the child's ability for social interactions. As a result, guardians of these children run a greater risk of suffering from mental illness such as depression and anxiety. An important part of society's support for these guardians is to, via the Social Services Act and the Act on support and services for certain disabled people, offer different types of interventions. Actions that in many cases may be necessary for the guardians to have a well-functioning everyday life and good health. Purpose: The purpose of this study is to investigate how guardians of children with LSS interventions experience the support and whether the responsibility of care affects the guardian's well-being and finances. Method: This study has a qualitative method consisting of semi-structured interviews. To fulfill the purpose of the study, six guardians of children with intellectual disability and/or autism were asked. We used thematic analysis to process the collected material and created themes and categories that we obtained through the compiled results. Result: The results show that guardians of children with intellectual disability and/or autism in many cases experience worry, stress and anxiety due to their child's extensive care needs in combination with the guardians' care responsibilities. In addition to the health and well-being aspect, the guardian's financial situation can also be negatively affected in many cases. This as the children's extensive care needs in some cases make it impossible for the guardian to work full-time at the same time as they must also find the time and energy to be fully responsible for the care of the children. Many guardians solve this by switching from full-time work to part-time work, which can result in a considerable loss of income with a large effect on the guardian's financial situation. A recurring experience in our results is that the guardians feel that the currently existing support does not meet their actual needs, that it takes too long to get the interventions granted and that the support therefore usually comes too late. Discussion: Our results show that guardians feel that it takes a long time before they can get the support and help they need. The results also show that even though guardians receive financial compensation, it is not enough to cover all the expenses it is supposed to cover. The results of the study also show that guardians are affected physically and psychologically by the responsibility of care and are in need of more support and help to cope with everyday life.

1 Abstract The diploma thesis clarifies the specifics of establishing social relationships ofpeople with mild intellectual disabilities. The aim of the work is to understand the specifics of establishing social relationships for people with mild intellectual disabilities, to understand in depth how people with mild intellectual disabilities perceive the possibilities of gaining and maintaining social ties. The first part summarizes the findings from the study of available literature related to this topic. In the second part, using a qualitative research survey, which used the method of interviewing respondents with mild intellectual disabilities who live in sheltered housing, seeks answers to the questions that were asked at the beginning of the research survey. An e-mail interview with two sexual confidants working in the organization was used to supplement the information obtained from the respondents. Qualitative research was chosen due to the nature of the target group. The results of the work are based on analysis of the mentioned interviews with respondents and they are supplemented by information from the sexual confidants. It was found that the topicality of social relations is of great importance for people with mild intellectual disabilities. Maintaining social relationships or developing them can...

Historians have studied mental institutions in the mid-20th century; however, few have discussed them within the context of the period's paternalistic social movements and perceptions. Florida's Sunland program provides a lens for studying the parental role the institutions and general public took toward the intellectually disabled. Specifically, administrators saw residents of the Sunland Training Centers and Hospitals as perpetual children, trapped in an "eternal childhood." The institution was presented as a family unit, abiding by 1950s ideals of the companionate household. When the Sunlands proved generally unsuccessful, Florida's communities began to supplement their efforts. The social movements of the 1960s inspired community care organizations and other special programs in lieu of institutionalization. Reports of neglect and abuse at the Sunlands contributed to the community's subsequent perception of residents as "victimized children," deprived of a "normal" life. Such a view of the intellectually disabled continues to dominate discussions of the Sunlands, community care, and "normalization." This study informs a broad understanding of the past while contributing to these contemporary considerations. Research into the Sunland Training Centers and Hospitals, as well as their surrounding communities, relies on subjective sources. The flagship training center, located in Gainesville, published an internally-circulated newsletter utilized in this work. Detailed studies of Florida's newspapers provide the perspective of Florida's community members, including women's clubs and civil rights activists. Finally, articles and books written on Sunland "hauntings" illustrate recent attempts to define and patronize the intellectually disabled. All of these sources point toward a liberal paternalism that dominated discussions of the intellectually disabled in the mid-20th century.

The Medicaid Home and Community Based Services Waiver (HCBS) funds services for people with developmental disabilities in community based group homes. The purpose of the Medicaid HCBS Waiver is to: (1) support alternatives to institutions, (2) promote independence, (3) maximize functioning, and (4) support community integration. Direct care staff members have primary, day to day contact with people with developmental disabilities living in group home settings. Residential agencies for people with developmental disabilities have the responsibility to train direct care staff in the use of effective teaching strategies in order to realize the purpose of the Medicaid HCBS waiver. Direct care staff's knowledge of effective teaching strategies will afford people with mental retardation an opportunity for greater independence and help them achieve their maximum potential within the community. This study set out to evaluate what factors were related to direct care staff members' knowledge of effective teaching strategies. The factors investigated include agencies use of evidence based staff training practices, feedback as a performance management strategy, and Certified Behavior Analysts involvement with the training and support of direct care staff. A random sample of 294 direct care staff members who work in 55 different group homes throughout the State of Florida participated in the study. Direct care staff members' average score on the knowledge of effective teaching strategies quiz was 23.31 out of 50 questions. The maximum score achieved was 43. These findings indicated that the direct care staff members generally did not demonstrate knowledge of effective teaching strategies. The findings of this investigation demonstrated a statistically significant positive relationship between direct care staff members who received empirically derived staff training and knowledge of effective teaching strategies. Additionally, the investigation found a statistically significant positive relationship between the behavior analyst involvement and direct care staff members' knowledge about how to teach. The investigation failed to identify a statistically significant relationship between performance feedback and knowledge about how to teach. This research is important to policy formulation as it relates to the efficient and effective delivery of supports for people with developmental disabilities.

Att växa upp tillsammans med ett syskon med funktionsnedsättning kan innebära utmaningar. Trots detta beskrivs syskon till barn med funktionsnedsättning som en bortglömd grupp i det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna personer beskriver sin uppväxt tillsammans med ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF), med fokus på hantering av svåra situationer och känslor som kan uppstå i relation till sitt syskons funktionsnedsättning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna personer som vuxit upp med ett syskon med IF. Resultatet visade att en uppväxt tillsammans med ett syskon med IF är berikande och kärleksfull. Samtidigt innebär syskonskapet ett ansvarstagande, oroskänslor och brist på uppmärksamhet från föräldrarna. Hanteringsstrategier för att handskas med svåra situationer och känslor identifierades. En diskussion har förts rörande resultatet i relation till teorierna KASAM och Coping samt tidigare forskning. Studien visar att ytterligare forskning behövs kring individer som vuxit upp med ett syskon med IF. / Growing up with a disabled sibling can involve real challenges. Despite this, siblings of children with disabilities have been a forgotten group within social work. This study ́s aim was to investigate how adults describe their upbringing alongside a sibling with intellectual disabilities (IF). Focusing specifically on managing difficult situations and emotions that emerge in relation to the siblings' disability. Seven qualitative interviews were done with adults who grew up alongside an IF sibling. Results show that an upbringing alongside an IF sibling is both enriching and loving. Siblinghood involves certain responsibilities, sets of emotional worry and lack of engagement from parents. Strategies of coping/managing with difficult situations and emotions were identified. The findings were discussed in relation to the KASAM and Coping theories as well as against earlier research. The study shows that further research is needed on persons who grow up alongside an IF sibling.

Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning [IF] som grupp lever i en mycket ojämlik situation i förhållande till andra grupper i samhället. Många ungdomar med IF lever i ett utanförskap och forskning visar att det finns en ökad risk för normbrytande beteende för gruppen. På så vis är detta en klientgrupp som socialsekreterare möter i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare i en medelstor kommun arbetar med kriminella ungdomar som också har en IF. Studiens metod är kvalitativ utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra socialsekreterare samt en gruppledare. De vetenskapsteoretiska utgångspunkter studien grundar sig i är professionsteori samt samverkansteori. Intervjupersonerna hade en gemensam uppfattning om att arbetet med målgruppen är utmanande samt komplext. Både faktorer inom den egna verksamheten och utomstående faktorer skapade utmaningar för arbetet. Slutsatser som dras av den genomförda studien är att nuvarande insatser inte är anpassade efter målgruppens behov samt att kunskapen och samverkan kring gruppen behöver öka. Arbetet med målgruppen beskrivs vara komplext samtidigt som forskningen kring gruppen är bristande. Gruppen unga kriminella med intellektuell funktionsnedsättning måste uppmärksammas inom det sociala arbetet och forskningen för att skapa en mer gynnsam framtid både för målgruppen och de professionella som möter den / Juveniles with intellectual disability (ID) as a group live in an unequal situation in relation to other groups in society. Many juveniles with ID lives in isolation and research shows that there is an increased risk of norm-breaking behavior. In this way, it is a client group that social service workers meet in their work. This study aims to examine how social service workers in a medium-sized municipality work with criminal juveniles who have an ID. The method of the study is qualitative on the basis of semi-structured interviews with four social service workers and one group leader. The theoretical approaches of the study are professional theory and interplay theory. The interviewees had a common perception that working with the target group is challenging and complex, partly because of internal factors within the organization but also external factors. Conclusions that are being made are that current efforts are not well adjusted for the target group’s needs, as well as that the knowledge and interplay about the group needs to increase. Working with the target group is being described as complex and the scientific research about the group is lacking. Criminal juveniles with ID need to be acknowledged within social work and scientific research to create a more favorable future for the target group and the professionals who meet them

Background: People with Intellectual Disability (ID) run an increased risk of suffering from illness. Research has confirmed that people with intellectual disabilities are at greater risk than the rest of the population to being offered lower quality of care. The nurse has an ethical duty to have knowledge of what the diagnosis of ID means in order to provide person-centered care to people with ID.  Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses’ experience of providing care to people with Intellectual Disability. Method: The literature study is based on ten scientific peer reviewed studies with qualitative study design. The databases used were Cinahl and Psycinfo. The quality of the studies included in the literature study are reviewed. The data analysis was conducted by condense, encode, systematizing and categorizing the material. Results: The analysis resulted in three main categories; The meaning of communication, The meaning of knowledge and The meaning of the organization. The category The meaning of communication is divided into four subcategories; Communication difficulties, Tools and strategies, Communication through a relative or personal assistant and Taking the role of representative. The category The meaning of knowledge consists of two subcategories; Theoretical knowledge and Practical experience. The category The meaning of the organization is also built up by two subcategories; Structural challenges and Increased workload. Conclusion: Nurses have experience of communication difficulties and of using different tools and strategies to make the communication work. Nurses express a need for more time, increased knowledge and more practical training opportunities in caring for people with ID. The results indicate that more time for the care meeting, improved structure around handover between healthcare professionals and clarification of the division of responsibilities and roles between nurses and personal assistants, are possible areas of improvement in the care of people with ID. / Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) löper en ökad risk att drabbas av ohälsa. Forskning har bekräftat att personer med intellektuell funktionsnedsättning riskerar att i högre grad än övriga befolkningen, erbjudas vård av lägre kvalitet. Sjuksköterskan har en etisk plikt att ha kunskap om vad diagnosen IF innebär för att kunna ge personcentrerad omvårdnad åt personer med IF. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga peer reviewed studier med kvalitativ studiedesign. Databaserna som användes var Cinahl och Psychinfo. Studierna som inkluderats i litteraturstudien är kvalitetsgranskade. Dataanalysen utfördes genom att kondensera, koda, systematisera och kategorisera datamaterialet. Resultat: Resultaten är indelat i tre kategorier; Kommunikationens betydelse, Kunskapens betydelse och Organisationens betydelse. Kategorin Kommunikationens betydelse är i sin tur indelat i fyra subkategorier; Kommunikationssvårigheter, Verktyg och strategier, Kommunikation via anhörig eller personlig assistent samt Ta rollen som företrädare. Kategorin Kunskapens betydelse består av två subkategorier; Teoretisk kunskap och Praktisk erfarenhet. Kategorin Organisationens betydelse byggs även upp av två subkategorier; Strukturella svårigheter och Ökad arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor har erfarenheter av kommunikationssvårigheter samt av att använda sig av olika verktyg och strategier för att få kommunikationen att fungera i vårdmötet med personer med IF. Sjuksköterskor uttrycker behov av mer tid, ökad kunskap och fler praktiska utbildningstillfällen inför att vårda personer med IF. Resultaten tyder på att mer tid till vårdmötet, förbättrad struktur kring överrapportering mellan vårdpersonal samt tydliggörande av ansvars och  - rollfördelning mellan sjuksköterska och personliga assistenter, är möjliga förbättringsområden inom omvårdnad av personer med IF.

Våld mot människor med intellektuell funktionsnedsättning är ett allvarligt samhällsproblem. Omfattande tidigare forskning visar att denna grupp är överrepresenterade som offer för våld och övergrepp såväl inom som utanför funktionshinderomsorgens domän. Trots detta saknas forskning om våldets fenomenologi och kontextensens betydelse för våld inom funktionshinderomsorgens område. Denna scoping review syftar till att undersöka våldets karaktär på stöd- och omsorgsboende för individer med intellektuell funktionsnedsättning. Detta arbete visar på att dessa boende är miljö där våld av både interpersonell och institutionell karaktär frodas. De boendes utsatthet förstärks av faktorer såsom graden av funktionalitet och kön. Våldets negativa effekter ses även förstärkta av den omständighet att det inte sällan är omsorgsorganisationen eller enskilda representanter för denna som står för utförandet av våldshandlingar. Genom att belysa risk- och skyddsfaktorer kopplade till våld och makt inom funktionshinderomsorgen och omsorgsboenden framträder bilden av den organisatoriska kulturen som en central faktor när det gäller våld och missförhållande kopplat till miljön på stöd- och omsorgsboenden. Trots att lagstiftning och riktlinjer inom funktionshinderomsorgen har utvecklats väsentligt de senaste årtiondena så tycks ett fostrande ideal med institutionella anor leva vidare inom delar funktionshinderomsorgen. / Violence against people with intellectual disabilities is a significant social problem. Extensive previous research shows that this group is over-represented as victims of violence and abuse both within and outside the domain of disability services. Despite this, research on the phenomenology of violence is lacking. This scoping review aims to examine the nature of violence in residential care settings for individuals with intellectual disabilities. This review shows that these settings for are an environment where violence of both an interpersonal and institutional nature thrives. Residents' vulnerability is reinforced by factors such as their level of functionality and gender. The negative effects of violence are also amplified by the fact that it is frequently the care organisation or individual representatives of the organisation who carry out acts of violence. By highlighting risk and protection factors linked to violence and power in disability care and residential care settings, the picture emerges of an organisational culture as a central factor in violence and abuse linked to the environment in residential care settings. Legislation and guidelines in disability care have developed considerably in recent decades, but still an educationist ideal with institutional roots lives on both inside and outside disability care.