L’ambition des politiques sociales actuelles est de réduire les inégalités dans l’accès aux droits : renforcer l'accès à une pleine citoyenneté aux personnes handicapées et tendre vers une société inclusive. Reflet d’un changement de paradigme, le terme « inclusion » succède à celui d’« intégration». Autrement dit, ce n’est plus à l’individu « différent » de s’adapter à un système dit « normal », mais à la société de faire en sorte d'inclure toute personne quelles que soient ses particularités : la solidarité est l’affaire de tous. À La Réunion, les politiques inclusives s’inscrivent dans un contexte sociologique particulier. L’île présente des particularismes dus à une histoire coloniale récente, suivie d’un développement socioéconomique accéléré depuis la départementalisation en 1946. Ce DROM – Département Région Outre-Mer – présente les atouts d’une société industrielle mais n’en reste pas moins dépourvue de ressources propres. Un métissage de la population, une multiplicité, une mixité de pratiques culturelles et cultuelles sur ce petit territoire viennent rappeler la singularité des Réunionnais. La lecture du handicap et son traitement social en sont fortement imprégnés. Cette société qui a développé un mode de fonctionnement particulier, a fabriqué des espaces inclusifs qui ne correspondent pas toujours aux exigences et codes de la société française métropolitaine. Ces espaces viennent se poser parfois en dualité avec l’école, ce qui place les enfants handicapés mentaux sur la liminalité, sorte de sas entre les deux sphères, familiale et scolaire, mais dans lequel certains élèves stagnent. Les dispositifs actuels en faveur de l’inclusion amènent les acteurs impliqués, familles et professionnels, enseignants et travailleurs sociaux, à œuvrer pour une meilleure inclusion. / Social policies nowadays aim at reducing inequalities in access to rights: reinforce access to full citizenship for people with disabilities and build an inclusive society. The concept of "inclusion" is gradually substituting that of "integration", following the change of paradigm. In other words, it is no longer up to the person with “special needs” to adapt himself to a so-called "normal" system. It’s up to society to ensure that everybody is included, regardless of his particularities. Solidarity is everyone's responsibility. The sociological context of Reunion Island is quite particular: it has known a colonial history before its accession to the statute of French department in 1946, which has accelerated its socio-economic development. This Overseas Department presents the advantages of an industrial society, without any natural resources. The various cultural and religious practices in such a small territory due to the melding of populations make the people of Reunion island singular. Their representation of handicap and its social treatment are strongly influenced. This society has developed spheres of inclusion with particular codes that are quite different from those of the French metropolitan society. Therefore, these particular codes are sometimes different from those practiced in school. And children with mental disabilities live in a sort of airlock between the family and school spheres, where some students stagnate, in the liminality. Nowadays all stakeholders, families, teachers and social workers, try to rely on new schemes to achieve a better inclusion for these children.

Les désordres intellectuels (DI) comprennent une collection hétérogène de désordresneurodéveloppementaux qui émergent pendant l’enfance. Ils ont une incidence de 1 à 3% dansla population et sont associés avec des déficits dans les fonctions mentales et adaptives. Denombreuses mutations ont été identifiées dans des gènes codant pour des protéines quiremplissent des fonctions biologiques très diverses dans le cerveau. Parmi ces protéines,certaines sont enrichies à la synapse, supposant que les déficits cognitifs associés aux DIpourraient être reliés à des déficits synaptiques. L’objectif scientifique de notre équipe et decomprendre le rôle de certaines protéines dans la fonction synaptique et la cognition enutilisant des souris génétiquement modifiées portant des mutations dans le gènecorrespondant. Je me suis concentré sur Il1rapl1, un gène codant pour la protéine Interleukinreceptor-accessory-protein-like-1. Des mutations ou micro-délétions dans ce gène sont liés audéveloppement de DI chez l’homme. Dans les neurones, Il1rapl1 code pour une protéinetransmembranaire qui serait impliquée dans la formation et/ou la stabilisation de synapsesexcitatrices. Les conséquences de l’absence d’IL1RAPL1 à des niveaux plus intégrés restaientpeu étudiées lors du début de ma thèse. J’ai utilisé une souris déficiente pour IL1RAPL1 (KO) afinde comprendre le lien entre les déficits comportementaux et la fonction synaptique. Pour cela,j’ai soumis des souris KO à des taches comportementales de peur conditionnée. J’ai ensuiteutilisé une combinaison d’approches in vitro, ex vivo et in vivo afin de caractériser la fonctionsynaptique dans les circuits neuronaux dédiés : l’amygdale latérale et basolatérale. Desenregistrements electrophysiologiques ont montré une dérégulation de la balance entre latransmission inhibitrice et excitatrice (I/E) dans l’amygdale de souris Il1rapl1 KO, causant ainsides déficits dans la capacité d’acquérir et d’exprimer la mémoire de peur conditionnée. Lacorrection de ce déficit synaptique in vivo par pharmacologie ou par optogénétique a permis derestaurer le comportement chez les souris KO. / Intellectual disability (ID) comprises a highly heterogeneous collection of neurodevelopmentaldisorders that arise during childhood. They have an incidence of 1-3% in the population withimpairments in mental and adaptive functions. While the etiologies of IDs are thought to bevery heterogeneous, a significant proportion of ID has genetic origins. Mutations in single IDgenes lead to dysfunctions in proteins that fulfill highly different biological functions in thebrain. Interestingly, ID-related proteins are often found enriched at synapses, suggesting thatcognitive impairments defining ID could be related to alterations of synaptic function. The maingoal of our research team is to understand the role of ID-related proteins in synaptic functionand cognition using mouse models bearing gene mutations associated to ID in humans. Myresearch focused on the study of Il1rapl1, a gene coding for the Interleukin-receptor-accessoryprotein-like-1 protein. Micro-deletions or point mutations in this gene are directly linked to thedevelopment of ID and autism spectrum disorder in humans. In neurons, Il1rapl1 encodes atrans-membrane protein and several in vitro experiments point to its important role in thedifferentiation and formation/stabilization of excitatory synapses trough interactions withpresynaptic, trans-synaptic or postsynaptic partners. However, the consequences of Il1rapl1deficiency at more integrated levels remains poorly understood. The principal objective of mythesis is to explore the link between synaptic deficits and behavioral impairments in Il1rapl1-deficient mice. To achieve that, wild-type and mutant animals were first submitted to fearlearning tasks. I then used a combination of in vivo, ex vivo and in vitro functional essays tocharacterize synaptic functions in behaviorally relevant neuronal circuits. Ultimately, ourworking hypothesis were challenged in vivo by pharmacological and optogenetic approaches tonormalize behavioral deficits in Il1rapl1 KO mice. Altogether my work demonstrates thatInhibitory/Excitatory imbalances associated with the absence of Il1rapl1 impaired both thecapacity to form new memories as well as the expression of previously formed memories.

Le syndrome de Prader-Willi (SPW) est une maladieneurodéveloppementale rare d’origine génétique dont les manifestationspsychologiques incluent une déficience intellectuelle légère à modérée, descomportements ritualisés, une obsession pour la nourriture, des accès de colèreet une labilité émotionnelle. Le premier objectif de ces études est d’appuyer lalittérature suggérant un déficit des fonctions exécutives dans le SPW. Ledeuxième objectif est d’évaluer s’il existe un déficit du traitement émotionneldans le SPW. Le troisième objectif est de déterminer si les effets modulateurs dela valeur émotionnelle sur l’efficience du contrôle exécutif sont exprimésdifférentiellement dans le SPW comparativement à la population saine. Deuxpré-expériences et cinq expériences ont été menées en utilisant des mesurescomportementales (pré-expériences 1, 2, expériences 1 à 5) et une associationentre mesures comportementales et mesures électrodermales (expériences 1, 2,3, 5). Les mesures comportementales montrent un ralentissement du traitementde l’information et une plus faible précision des réponses dans le SPW. Lesmesures physiologiques montrent des réponses de plus faible intensité et defaçon surprenante, plus précoces dans le SPW. Dans la majorité des cas, letraitement émotionnel de l’information est identique dans les deux groupes auniveau des mesures objectives. En revanche, l’évaluation subjective d’images àconnotation émotionnelle montre un biais de positivité dans le SPW. Enfin,l’efficience de la capacité de mise à jour de l’information est singulièrementaltérée dans le SPW lorsque l’environnement comporte des références à lanourriture. / Prader-Willi syndrome (PWS) is a rare neurodevelopmental geneticdisease whose psychological manifestations include mild to moderateintellectual disability, ritualistic behavior, obsession with food, temper tantrums,emotional lability and psychiatric disorders. The first aim of these studies is tosupport the growing evidence that PWS people show an impairment ofexecutive functions. The second aim is to investigate whether PWS people havean impairment of emotional processing. A third objective is to determine if themodulating effects of emotional significance on the efficiency of executivecontrol are differentially expressed in PWS in comparison to the healthypopulation. Two pre-experiments and five experiments were conducted usingbehavioral measures (pre-experiments 1, 2 and experiments 1 to 5) and bothbehavioral and electrodermal measures (experiments 1, 2, 3, 5). Behavioral datashowed a global slowness of processing and a lower response accuracy.Physiological data showed weaker but surprisingly earlier responses in the PWSgroup. In the majority of cases, emotional processing was identical in the twogroups at the level of objective measures. In contrast, the subjective rating ofpictures of emotional significance showed an overall positive rating bias in thePWS group. Finally, the updating capacity of working memory is singularlyhampered in PWS when the environment contains references to food.

The care choicesystem and its replacementmodel were introduced in Region Halland in 2007 with the aim of contributing to good quality, continuity, high accessibility but also increased freedom of choice in primarycare for the individual. The aim of this study was to illustrate the experience of qualified healthcare professionals in primary care in Region Halland had regarding the replacementmodel within care choiceselection in relation to individuals with intellectual disabilities. Qualitative survey responses from healthcare professionals in primarycare were analyzed according to the Grounded Theory method. The result identified a main category, a theme, "care needs of individuals with intellectual disabilities are not fully met" and two subcategories "flaws in replacementmodel" and "complex care needs". The theme and its subcategories are described in a table that illustrates the clinical experience of the healthcarestaff regarding how care needs are met for individuals with intellectual disabilities in relation to the replacementmodel. It can be noted that the clinical effects that the replacementmodel in the healthcaresystem generated in terms of continuity and accessibility for individuals with intellectual disabilities have largely been negative. The districtnurse with a leading role in nursing, organization and leadership holds the core competence important to utilize in the pursuit of developing and sustainable care. Healthcare needs to master the responsibility that lies with them so that the care needs of individuals with IF can be fully met. Further research is needed in this area as a basis for the development of the replacementmodel and its clinical significance. / Vårdvalssystemet och dess ersättningsmodell infördes i Region Halland år 2007 med syfte att bidra till god kvalitét, kontinuitet, hög tillgänglighet men även ökad valfrihet inom primärvården för regioninvånarna. Syftet med denna studie var att belysa vilken erfarenhet legitimerad vårdpersonal inom primärvården i Region Halland hade angående ersättningsmodellen inom Vårdval i förhållande till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Kvalitativa enkätsvar från vårdpersonal yrkesverksamma inom primärvården analyserades enligt Grounded Theory. Resultatet vilket identifierats utgörs av kärnkategorin, temat, vårdbehov för individer med intellektuell funktionsnedsättning tillgodoses ej fullt ut samt två underkategorier ersättningsmodellen brister och komplext vårdbehov. Temat och dess underkategorier belyser vårdpersonalens kliniska erfarenheter av hur vårdbehov tillgodoses för individer med intellektuell funktionsnedsättning i relation till ersättningsmodellen. Konstateras kan att de kliniska effekter vilka ersättningsmodellen inom vårdvalssystemet genererat gällande kontinuitet och tillgänglighet för individer med intellektuell funktionsnedsättning till stor del utfallit negativt. Distriktssköterskan med ledande roll inom omvårdnad, organisation och ledarskap innehar kärnkompetens viktig att tillvarata i strävan efter utvecklande och hållbar vård. Hälso- och sjukvården behöver bemästra det ansvar som åligger dem så att även vårdbehov hos individer med IF kan tillgodoses fullt ut. Vidare forskning behövs inom området som grund för utvecklandet av ersättningsmodellen och dess kliniska betydelse.

BACKGROUND Children and youth with intellectual disabilities have a right to participation in life just like any other children. AIM This study aims to explore the most influential factor on the participation of a child with intellectual disability and to compare the level of participation between children with ID from South Africa and China. To this day there is still insufficient information on what can influence the participation of children with intellectually disability and how to improve their attendance in everyday activities. METHOD A cross-sectional study using secondary data was conducted. The data was collected through the ‘Picture my participation’ tool that explores the self-perceptions of children with ID in everyday activities. Study participants were 191 children and youth from South Africa and China, ages 6 to 21, who have intellectual disabilities. A multiple linear regression was conducted to find an answer to the research questions. Data of this study was retrieved from the CHILD group at Jönköping University. RESULTS The findings of this study show that children with intellectual disabilities have a lower participation rate in social and community activities than in home activities. It shows that children who live in South Africa have a higher participation mean than children in China. Within China children who live in an urban area show higher participation than the children living in the rural area CONCLUSION The level of participation of children and youth with intellectual disabilities is highly influenced by the social environmental factors in the child’s life. Cultural contexts include the country, socio-economic status, poverty, and ethnicity. A child and his environment are all part of a greater cultural context.

The aim of this thesis is to describe and analyse the moral reasoning of people with mild intellectual disability, as well as to find out their understanding of more abstract terms of the moral domain, what the principle of their deciding is, and which values are important for them. In the first part, the thesis concentrates on the influence of the intellectual disability on the cognitive, emotional and personality aspects of the subjects. It also introduces several theories of the moral development, moral structure and values, and finally, the thesis presents the outcomes of the foreign research focused on the moral reasoning of people with intellectual disability. In six case studies in the empirical part, the thesis demonstrates the moral reasoning of people with mild intellectual disability, who have been respondents of exploratory interviews. In the concluding part, the thesis attempts to find some identical significant moments which might be characteristic of moral reasoning of people with mild intellectual disability, and put them into the context of other research and theories.

Syftet med studien var att undersöka hur personal på daglig verksamhet kan fortsätta utveckla sitt arbetssätt och samverkansarbete med andra professionella aktörer för att stödja individer med intellektuella funktionsnedsättningar i deras sexualitet och sexuella identitet. den metod som användes var att genomföra en intervjustudie med personal på olika dagliga verksamheter. den kvalitativa metod som användes för att analysera empirisk intervjudata kallas för tematisk dataanalys och innebär att den transkriberade texten kodades, kategoriserades och delades in i teman som bildade en röd tråd genom hela studien. Avslutningsvis jämfördes den empiriska analysen med tidigare forskning. Resultatet visade att det fanns sex övergripande teman som kunde identifieras i dataanalysen. 1) Behov av samverkan mellan olika professionella aktörer, 2) Ta vara på bredd på utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet inom personalgruppen, 3) Behov av expertis för att kunna anpassa det individuella stödet, 4) Att som personal förstå hur värderingar och normer visar sig hos deltagarna, 5) Ta vara på situationer som uppstår för att aktualisera frågorna, 6) Anpassning och integritet för deltagarnas skull. Sammanfattningsvis framkom vikten av att man som anställd i en LSS-verksamhet ska vara medveten om sitt uppdrag för att inte riskera att få rollen som terapeut/psykolog när det gäller frågor och områden som andra professionella yrkesutövare ska arbeta med. Kontinuitet i arbetet kring frågor om sexualitet och sexuell identitet är också av stor vikt, likaså kunskapsöverföring kollegor emellan, samt anpassning till de olika individernas behov av stöd, förståelse och möjligheter. Samverkan mellan olika professionella aktörer kan också bidra till att olika verksamheter både hos personalgruppen eller hos deltagarna med intellektuell funktionsnedsättning kan få större förståelse för vilka rättigheter man har som människa med en sexualitet och sexuell identitet i samhället. De teoretiska begreppen sexuella skript och social gemenskap bidrog till att fördjupa analys och diskussion. / The aim of this study was to examine how staff at daily activity-centers can continue their developing-and-cooperation-work with other professional actors to support individuals with intelllectual disability in their sexuality and sexual identity. The method wich was used was that through a qualitative interview study with staff at daily activity centers. The qualitative method that was used for analyzing empirical interview data is called thematic data-analysis, which means that the transcribed text was coded, categorized and split into themes that created a red thread throughout the whole study. The result showed that there were six overarching themes that could be identifyed in the data analysis, 1) needs of cooperation between different professional actors, 2) Take care of level of education and work life experiences within the group of employees in the daily activity-centers, 3) needs of expertise to be able to adjust the individual support, 4) as an employee understand how values and norms present themselves within the group of participants, 5) Take advantage of situations that occur to axtualize the questions, 6) adaption and integrity for the participants sake. In summary the results showed the importance of that an employee in a support-facility should be aware of the work assignment to avoid the risk of becoming a therapist/psychologist when it comes to questions that other professional actors are meant to work with. Continuity in work when it comes to questions about sexuality and sexual identity are of great importance, also knowledge transfers between colleagues and adjustment to the different individuals support needs, cognitive levels and possibilities. Cooperation between different professional actors can also contribute to the fact that different facilities, both within a group of employees or a group of participants with intellectual disability can get a greater understanding which rights you have as a human being with a sexuality and sexual identity in society. The theoretical concepts of sexual scripts and social community contributed to deepen the analysis and discussion.

Denna studie har undersökt professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Ungdomar är mer utsatta för våld än vuxna människor och har man en intellektuell funktionsnedsättning är det större risk att man blir utsatt för sexuella övergrepp. Detta är ett problem som förekommer världen över och kan förebyggas i form av att professionella har rätt kunskap, får handledning och får stöd i verksamheten från bland annat riktlinjer och tydliga rutiner. Studiens syfte är att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, vilket har landat i olika perspektiv. De perspektiven är professionella som arbetar med förövare av sexuella övergrepp och offer för sexuella övergrepp. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med tematisk analys visar resultat att det finns brister inom det svenska systemet och vårdkedjan för hur professionella ska arbeta med ungdomar och sexuella övergrepp. Det saknas kunskap, vägledning, styrdokument men också ett intresse från myndigheter att ansvara för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. / This study has examined the perspectives of professionals on sexual abuse and young people with intellectual disability. Young people are more exposed to violence than adults and young people with intellectual disability are shown to be at even higher risk of violence and sexual abuse. This is a problem that occurs worldwide and can be prevented in the form of professionals having the right knowledge, receiving guidance and receiving support in their profession from clear guidelines and routines. The purpose of the study is to examine professionals' perspectives on sexual abuse and young people with intellectual disability, which led to different perspectives. Those perspectives are professionals who work with perpetrators of sexual abuse and victims of sexual abuse. Through semistructured interviews that were analyzed with thematic analysis, the results that show that there are shortcomings within the Swedish system and the care chain for how professionals should work with young people and sexual abuse. There is a lack of knowledge, guidance, governing documents but also an interest from authorities to be responsible for young people with intellectual disability and sexual abuse.

Cygan S & Mulhi V. Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för hälsa och samhälle, 2021. Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning klassificeras som en kognitiv sjukdom som till största sannolikhet är orsakad av en hjärnskada. Hjärnskador kan uppstå på grund av missbildningar, andra sjukdomar hos modern eller barnet. Funktionsnedsättningen kan även uppstå på grund av kromosomavvikelser. Det är av vikt att sjuksköterskan går på special utbildning för att få mer kunskap, förståelse samt att kunna kommunicera och bemöta patienterna på rätt sätt för att ge en förbättrad omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid omvårdnad av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där Cinahl och PubMed användes som databassökningar. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som besvarar syftet. De genomfördes och dataanalyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Omvårdnadsbehovet, sjuksköterskans yrkesprofession samt sjuksköterskans professionella presentation. I omvårdnadsbehovet lyfter författarna delaktigheten i omvårdnaden. Detta genom att inkludera patienterna mer i samband med sin vårdplanering. Det hälsofrämjande behovet är också ett omvårdnadsbehov som patienterna behöver. Mycket fokus läggs på den intellektuella funktionsnedsättning den fysiska hälsan riskerar då att förbises. Att kunna upptäcka, behandla och utvärdera smärta är ytterligare en del av omvårdnadsbehovet som lyfts fram i resultatet. Under den andra rubriken, sjuksköterskans yrkesprofession, benämns kommunikation som ett ämne av vikt då patientgruppen ibland kräver en speciell form av kommunikation från sjuksköterskan för att kunna göra sig förstådd. Under den sistnämnda huvudrubriken i resultatet lyfter författarparet kunskap och erfarenheter. Dessa ämnen har visat sig ha en stor inverkan i sjuksköterskans arbete med patientgruppen. Den sista underrubriken, etik och kulturella skillnader, handlar om att förhålla sig etiskt korrekt i samband med patienter som lider av intellektuell funktionsnedsättning, men även dess anhöriga. Konklusion: Litteraturstudien framför flera olika faktorer som kan förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Det som var utmärkande var att personcentrerad vård och vårdplanering är vad som behövs, vidare ska sjuksköterskor gå på specialutbildning för vidare kunskap, erfarenhet och ha ett öppet sinne för de kulturella aspekterna. Men även att ha en god kommunikation, väl bemötande och attityd gentemot patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa faktorer kommer att förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. / Cygan S & Mulhi V. The care of patients with intellectual disabilites. A qualitative literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health and Society, 2021. Background: Intellectual disability is classified as a cognitive disorder that is most likely caused by a brain injury. Brain damage can occur due to malformations, other diseases in the mother or child. The disability can also occur due to chromosomal abnormalities. It is important that the nurse attends special training to gain more knowledge, understanding and to be able to communicate and respond to patients in the right way to provide improved nursing. Aim: The aim of the study was to investigate which factors are important to take into account when caring for patients with intellectual disabilities. Method: A qualitative literature review was conducted where Cinahl and PubMed were used as database searches. The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach that answer the purpose. They were performed and data analysed with content analysis. Results: Three themes were identified: the need for nursing, the nurse's professional profession and the nurse's professional presentation. In the need of nursing, the authors highlighted the participation in nursing. This by including patients more in connection with their care planning. The need of health promotion is also a need for the care that patients need. A lot of focus is placed on the intellectual disability; the physical health risks being overlooked. Being able to detect, treat and evaluate pain is another part of the need for care that is highlighted in the results. Under the second heading, the nurse's professional profession, communication, is referred to as a subject of importance as the patient group sometimes requires a special form of communication from the nurse in order to be understood. Under the later main heading in the result, the author couple highlights knowledge and experience. These substances have been shown to have a major impact on the nurse's work with the patient group. The last subheading, ethics and cultural differences, refers to the importance of behaving ethically in connection with patients suffering from intellectual disabilities, but also suffering of their relatives. Conclusion: The literature review presents several different factors that can improve nursing care for patients with intellectual disabilities. What was distinctive was that person-cantered care and care planning is what is needed, and nurses must attend special training for further knowledge, experience and have an open mind for the cultural aspects. But also to have good communication, good treatment and attitude towards patients with intellectual disabilities. These factors will improve nursing care for patients with intellectual disabilities.

Syftet med denna studie är att belysa läroplanen för gymnasiesärskolan och undervisningen i en klass inom gymnasiesärskolans nationella program ur ett läroplansideologiskt perspektiv.Vidare är syftet att undersöka vilka jämförelser -och eller gränsdragningar som kan göras mellan teori i form av läroplanen och praktik i form av undervisning i en klass på gymnasiesärskolans nationella program.Data har samlats in genom en dokumentstudie av läroplanen för gymnasiesärskolan samt genom observationer av undervisning inom gymnasiesärskolans nationella program. Resultaten av studie och observationer analyseras och diskuteras utifrån Schiros (2013) läroplansideologier.Resultaten visar att läroplansideologier finns både i läroplanen och i undervisningen, samt att de i stor utsträckning korrelerar med varandra, det vill säga de läroplansideologier som är mest synliga i läroplanen i princip är samma som de som är mest synliga i undervisningen. Den läroplansideologi som sammantaget är dominerande i både läroplan och i undervisning är den elevfokuserade.Nyckelord / The purpose of this study is to shed light on the curriculum for upper secondary special education and the education in a class within the upper secondary special education´s national program from a curriculum ideological perspective.Furthermore, the purpose is to investigate which comparisons and or demarcations can be made between theory in the form of curriculum and practice in the form of teaching in a class in the upper secondary special education´s national program.Data has been collected through a document study of the curriculum for upper secondary special education and through observations of teaching within the upper secondary special education´s national program. The results of both study and observations have been analysed and discussed through Schiro´s (2013) curriculum ideologies.The results show that curriculum ideologies exist both in the curriculum and in teaching, and that they largely correlate with each other, ie the curriculum ideologies that are most visible in the curriculum are in principle the same as those that are most visible in teaching. The ideology that all together dominates in both curriculum and in teaching is the student-focused one.