The aim of this study was to critically analyse the bill (2021/22:162) which lay the foundation for the upcoming changes to the Swedish Education Act. Applying Carol Bacchi's framework “What’s the problem represented to be?”, this study aimed to answer how problems and solutions were presented in relation to the school's assignment towards students with intellectual disabilities (ID). In addition, identifying what silences could be discovered in the bill. Dyson and Millward's forms of inclusion constituted the study's theoretical framework. The analysed areas were limited to strengthening student health, guaranteeing early support efforts, and replacing and eliminating certain outdated concepts. The results show that none of the government's proposals met the criteria for strong inclusion, but contained both inclusive and exclusionary elements. Although the bill presented an ambition to strengthen the education for students with ID, results showed that this ambition did not include all students. Depending on which proposal the government presented, students with ID were attributed different characteristics to justify the government's proposal. This study also shows that the presented solutions were applicable within the existing school system and deriving from individual shortcomings. Further problematization of overall obstacles for students with ID was thus missing.

No description available.

Bakgrund: Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat globalt. Då dessa personer lever längre än tidigare, har behovet av vård ökat för denna patientgrupp. Kommunikation utgör grunden för delaktighet och personer med intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp till följd av nedsatta färdigheter i att kommunicera. Sjuksköterskor får under utbildningen elementär kunskap om att vårda patienter oavsett sjukdom, men begränsad undervisning ges gällande intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning inom hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. 12 artiklar från databaserna CINAHL och PsychInfo analyserades genom Fribergs fem steg. Personcentrerad vård användes som teoretisk referensram. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kommunikation och kompetens (sjuksköterskors kunskapsbrist, otillräcklig utbildning & erfarenhet), organisationen påverkar omvårdnaden (tidsbrist & arbetsbelastning, teamsamverkan), trygghet genom kontinuitet (patientrelationens inverkan på kommunikationen, sjuksköterskors relation med anhöriga och stödpersonal).  Slutsats: Sjuksköterskor upplever hinder för att kommunicera med personer som har intellektuell funktionsnedsättning, till följd av brist på kunskap, erfarenhet och utbildning. Att lära känna patienten och anhöriga visar sig vara av stor vikt men begränsas på grund av organisatoriska brister som tidsbrist och personalresurser. / Background: The amount of people with intellectual disability has increased globally. Communication is the foundation of participation and people with intellectual disability, represent a vulnerable group due to impaired communication skills. During the nursing education, nurses gain elementary knowledge about caring for patients regardless of illness, but limited education is given regarding intellectual disability. Aim: To describe nurse’s experience of communicating with adults who have an intellectual disability in healthcare. Method: A qualitative literature review was made using an inductive approach. 12 articles from the databases CINAHL and PsychInfo were analysed using Friberg’s five step. Person-centred care was chosen as the theoretical framework.Result: Three main themes emerged: communication and competence (nurses lack of knowledge, insufficient education and experience), the organization impacts the healthcare (time shortage and workload, teamwork), safety through continuity (the patient relations impact on communication, and nurse’s relation with relatives and carers). Conclusion: Nurses experience barriers to communicate with people with intellectual disability because of insufficient knowledge, experience and education. Getting to know the patient and their relatives appears to be of great importance but is limited due to organizational deficiencies such as time shortage and staff resources.

No description available.

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to provide a greater understanding of what the child's perspective means in child care investigations when the parent has an intellectual disability. Five interviews with social workers who are or have been active in child care investigations were conducted. The results showed that the social workers often noticed that parents with an intellectual disability had a lack of parenting skills. The results also showed that there were difficulties in keeping focus on the child's perspective regarding children of parents with an intellectual disability. The most important finding was that all the interviewees considered it difficult to maintain focus on the child's perspective when the parents had an intellectual disability. / Studiens syfte var att ge en större förståelse kring vad barnperspektivet innebär i utredningar av föräldraförmågan hos föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Fem intervjuer med socionomer som är eller har varit verksamma inom en utredningsenhet för barn och familj genomfördes. Resultatet av studien visade att samtliga socionomer ansåg att föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning hade en bristande föräldraförmåga. Resultatet visade vidare att det fanns svårigheter att beakta barnperspektivet gällande barn till föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Studiens viktigaste resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att barnperspektivet var mer komplicerat att tillämpa vid utredning av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning.

In Miranda v. Arizona (1966), the Supreme Court of the United States required that custodial arrestees be informed of their constitutional and continuous rights to silence and to legal counsel. Moreover, the ruling mandated that waivers be considered valid only if they were made knowingly, intelligently, and voluntarily. However, in the decades that followed, evidence from both caselaw and empirical scholarship clarified that, for many vulnerable populations, these rights are in jeopardy. Among these vulnerable populations, those with limited cognitive capacities (LCCs) have been functionally excluded from research which primarily focused on persons with intellectual disabilities. This thesis offers a novel exploration of the role of specific cognitive impairments on Miranda comprehension and reasoning, with a focus on verbal intelligence (VIQ). Using a large archival sample of pretrial defendants (N = 820), current results suggest that defendants struggled with Miranda abilities regardless of other, individual characteristics. However, verbal intelligence emerged as a very strong predictor of Miranda comprehension such that those with lower VIQ were considerably more vulnerable to impaired comprehension. More so, data suggest that several compounded vulnerabilities (i.e., minoritized racial/ethnic identity status, limited academic achievement, illiteracy) are essential to understanding the extent of vulnerability in the criminal legal system in addition to the negative impacts of cognitive impairments. Several crucial implications for clinical practice and legal decision-making are explored. Finally, essential areas for future research are presented.

I den svenska anpassade skolan finns det elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som behöver stöd i att få sina röster hörda. Dels för att forskningsläget gällande matematikundervisning i anpassad skola är gjord i liten omfattning, dels för att den forskning som finns fokuserar på procedurförmåga och automatiseringsförmåga. Det är tydligt att det finns ett stort behov av att undersöka matematikundervisning i anpassad skola. Denna studies syfte är att få fördjupad kunskap om hur lärare/speciallärare i matematik i anpassad gymnasieskola planerar och genomför en undervisning och bedömning som främjar elevers lärande i ämnet matematik. Specifikt är syftet att få kunskap om hur elever i anpassad gymnasieskola erbjuds en undervisningsmiljö som främjar deras matematikutveckling. Urvalet består av fyra lärare och tolv elever från nationellt program. Studien genomfördes med en trianguleringsmodell bestående av lärarintervjuer, lektionsobservationer och fokusgruppssamtal med elever. Resultatet i studien analyserades med tematisk analys. Som teoretiska perspektiv användes Öhmans utökade didaktiska triangel och sociokulturellt perspektiv. Resultatet tyder på att det finns många matematikdidaktiska val som lärare kan göra för att underlätta för elever med IF i den anpassade gymnasieskolan. Resultatet visar även att det finns hinder som gör att matematikundervisningen inte blir som eleverna vill och kan genomföra. Både elevers och lärares undervisningspraktik, att planera och genomföra undervisning, påverkas av faktorer utanför klassrummet såsom skolans styrdokument och tillgång till individanpassat undervisningsmaterial. Studiens resultat visar att det finns ett fortsatt stort behov av att studera vidare interventioner i matematik som kan utformas tillsammans med lärare, speciallärare och elever med IF för att sedan kunna användas i matematikundervisningen.  Nyckelord: anpassad skola, intellektuell funktionsnedsättning, speciallärare, matematikundervisning / Students with intellectual disability (ID) in Swedish schools need to have their voices heard about their education. Since the research regarding intellectual disability linked to the design of mathematics education is made to a small extent and focusing on interventions that test students’ procedural skills and ability to automatise there is a need to research education of mathematics in special needs upper secondary schools. The aim of this study is to research how teacher and special needs teachers in special needs upper secondary schools plan, implement and assess in mathematics education for students with ID. It´s also to find out what the students’ perception of the education are. Four teachers and twelve students from special needs upper secondary schools participated in the study.  The study was conducted using a triangulation model consisting of interviews with teachers, observations in classrooms and focus groups with students. The data from the study was analysed using thematic analysis. Theories used where the extended didactic triangle by Öhman and the sociocultural perspective. The result shows that there are many mathematical didactic choices that teachers can make to facilitate learning for students with ID in special needs upper secondary schools. The study’s results also reveal obstacles that prevent mathematics education from aligning with students’ desires and capabilities. Both students and teachers teaching practise, to plan and implement teaching, is affected by external factors beyond the classroom as policy documents and individualised education material. The result shows that there is a further need to study interventions in mathematics that are developed with teachers, special needs teachers and students with ID that can be used in the mathematics education. Keywords: special needs school, intellectual disability, special needs teacher, mathematics education

Sammanfattning Bakgrund: Omvårdnadens ansvarsområden är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Trots att barn med intellektuella funktionsnedsättningar har likvärdiga rättigheter till vård visar internationella studier på brister i anpassad vård. Sjuksköterskor tycker ofta att det är svårt, utmanande och tidskrävande att ta hand om dessa barn. God omvårdnad bygger på att främja goda relationer mellan barnen, deras föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med intellektuell funktionsnedsättning på barnklinik.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med 14 specialistsjuksköterskor från två barnkliniker omfattande både slutenvårdsavdelningar och öppenvårdsmottagningar. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Datainsamlingen resulterade i två kategorier, med tillhörande underkategorier. Den första kategorin beskriver att det krävs en individanpassning för att mötet ska bli bra, där relationsskapande och anpassning av kommunikation har stor betydelse. Den andra kategorin beskriver att omgivningsfaktorer har betydelse för mötet, där förberedelser och föräldramedverkan är viktiga komponenter för barnets trygghet. Även kunskap och erfarenhet hos specialistsjuksköterskan är av betydelse.  Slutsats: Studien visar vikten av att specialistsjuksköterskan individanpassar mötet med barn med intellektuell funktionsnedsättning. Med hjälp av en personcentrerad omvårdnad kan barnets individuella behov tillgodoses. Nyckelord: Intellektuell funktionsnedsättning, pediatrisk omvårdnad, personcentrerad omvårdnad, specialistsjuksköterska. / Summary Background: Nursing's responsibilities encompass promoting health and preventing disease. Despite children with intellectual disabilities having equivalent rights to care, international studies reveal care adaptation shortcomings. Nurses often find providing care for these children difficult, challenging, and time-consuming. Effective nursing relies on fostering good relationships between the children, their parents, and nursing staff. Purpose: To describe specialist nurses experiences of meeting children with intellectual disabilities at a child´s clinic.  Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted, with 14 specialist nurses from two children´s clinics covering both inpatient and outpatient care. The analysis was conducted using qualitative manifest content analysis, according to Graneheim & Lundman.  Results: The data collection resulted in two categories, with associated subcategories. The first category describes that individual adaption is required for the meeting to be good, where relationship building, and adaption of communication are of great importance. The second category describes that environmental factors are important for the meeting, where preparations and parental involvement are important components for the child´s safety. The specialist nurse´s knowledge and experience are also important.  Conclusion: The study shows the importance of the specialist nurse individually adapting the meeting with children with intellectual disabilities. With the help of person-centred care, the child's individual needs can be met.    Key words: Intellectual disability, pediatric nursing, person-centered care, specialist nurse