Denna studie syftar till att undersöka om det finns några branschspecifika skillnader i valet av redovisningsmetod hos svenska onoterade företag i fyra olika branscher. De fyra branscherna är bank-, finans- och försäkringsverksamhet, bygg-, design- och inredningsverksamhet, fastighetsverksamhet samt partihandel. Studien har utifrån bland annat institutionell teori, positiv teori och tidigare forskning format två hypoteser; H1: Majoriteten av företagen i urvalet kommer att tillämpa IFRS, och H2: Företag inom samma bransch kommer välja samma redovisningspraxis. Undersökningen genomförs inledningsvis med en kvantitativ metod genom att analysera företagens årsredovisningar från år 2020 för att se om de tillämpar IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Därefter tillämpas en kvalitativ metod som ett komplement till resultatet från den kvantitativa datainsamlingen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 15 respondenter från urvalet i de fyra olika branscherna. Resultatet visar att majoriteten av företagen tillämpar K3 och endast ett fåtal företag tillämpar IFRS. Det kvalitativa resultatet visar att majoriteten av respondenterna väljer att tillämpa K3 då den är lättare än IFRS samt att företagen inte har några planer på en börsnotering eller internationalisering. Därmed finns det inga starka incitament att frivilligt tillämpa IFRS före K3. Resultaten kan kopplas till institutionell teori såsom tvingande isomorfism då flera respondenter upplever ett tvång från moderbolag och banker att de egentligen bör tillämpa IFRS. Man kan även koppla resultaten till mimetisk isomorfism då vissa företag ser till vad andra företag i samma bransch tillämpar för redovisningsmetoder. Det går däremot inte att göra någon koppling till normativ isomorfism, positiv redovisningsteori eller tidigare forskning för denna studies urval. / This study aims to investigate whether there are any industry-specific differences in the choice of accounting method among Swedish unlisted companies in four different industries. The four industries are “banking, finance and insurance”, “construction, design and interior design”, “real estate” and “wholesale”. Based on institutional theory, positive theory and previous research, the study has formed two hypotheses; H1: Most of the companies in the sample will apply IFRS, and H2: Companies in the same industry will choose the same accounting practices. The survey is initially carried out using a quantitative method by analyzing the companies' annual reports from 2020 to see if they apply IFRS or K3 in their consolidated accounts. Then a qualitative method is applied as a complement to the result from the quantitative data collection. Semi-structured interviews were conducted with 15 respondents from the sample in the four different industries. The results show that most companies apply K3 and only a few companies apply IFRS. The qualitative result shows that most of the respondents choose to apply K3 as it is lighter than IFRS and that the companies have no plans for a stock exchange listing or internationalization. Thus, there are no strong incentives to voluntarily apply IFRS before K3. The results can be linked to institutional theory such as compelling isomorphism as several respondents experience a compulsion from parent companies and banks that they should apply IFRS. One can also link the results to mimetic isomorphism as some companies look at what other companies in the same industry apply for accounting methods. However, it is not possible to make any connection to normative isomorphism, positive accounting theory or previous research for the selection of this study.

Bakgrund: Gränsdragningen kring vad som ska klassas som en underhåll- en investeringsåtgärdavseende fastigheter har ändrats under åren. Införandet av IFRS ändrade regelverket från att baseraspå regler till att baseras på principer. Principbaserade regelverk har ett naturligt tolkningsutrymme.Ideella organisationer rekommenderar ytterligare information för att komplettera den regelverketkravställer. En branschförening har tagit fram Best Practise Recommendations som ettkompletterande tillvägagångssätt för fastighetsbolagen att öka sin transparens mot investeraren.Specifikt rörande investeringar i det befintliga beståndet. Syfte: Detta examensarbete syftar till att undersöka hur ett antal noterade fastighetsbolag definieraroch presenterar sina underhålls- och investeringskostnader i sina årsredovisningar. Undersökningengörs för att kunna jämföras med definitioner av begreppen underhåll och investeringar, IFRSbestämmelser och rekommendationer givna av branschorganisationer. Metod: Empirin inhämtades genom att undersöka urvalets årsredovisningar. Årsredovisningarnagranskades i sin helhet men undersökningen omfattade främst den finansiella informationen som finnsatt tillgå i resultaträkningen, balansräkningen och de tillhörande noterna. I övrigt har relevantbakgrundsfakta och teorier samlats in från adekvata studier och artiklar och sammanställts somreferensram. Slutsatser: Trots att företagen bedriver liknande verksamheter i samma bransch och följer sammaregelverk skiljer sig definitionen av underhållskostnader och hur de redovisas. Alla fastighetsbolagenhar följt IFRS regelverk men ej tillämpat de presenterade rekommendationer vad gällertilläggsupplysningar om investeringar. / Background: What is to be classified as a maintenance or investment measure regarding real estatehas changed over the years. Due to the implementation of IFRS the regulations shifted to be basedupon principles and therefore it has a natural scope for interpretation. One association has developedBest Practice Recommendations as a complementary approach for real estate companies to increasetheir transparency towards the investor. Specifically concerning investments in the existing stock. Objective: This paper aims to investigate how a few listed real estate companies define and presenttheir maintenance and investment costs in their annual reports. The study is conducted to be able tocompare with the definitions, the IFRS provision and recommendations. Method: The information was obtained by examining the samples annual reports. The annual reportswere examined in their entirety, but the examination mainly included the financial informationavailable in the income statement, balance sheet and the accompanying notes. In other respects,relevant background facts and theories have been collected from adequate studies and articles andcompiled as a frame of reference. As the purpose of this study was to examine and review theinformation that is available to all investors, we exclusively used the real estate companies' annualreports. The information in these financial reports is the same as that provided by an investor based onthe demarcation of the study. Conclusions: This essay shows that of the studied real estate companies, the additional informationabout maintenance costs was variable or non-existent. Even though companies conduct similaractivities in the same industry and follow the same regulations, the definition of maintenance costsand how they are reported differs. All real estate companies have complied with IFRS regulations buthave not applied the presented recommendations regarding additional information on investments.

Problemställning: IFRS 3 ersatte IAS 22 år 2005. Det innebär att bolag, för varje rörelseförvärv, ska beskriva faktorerna i förvärvad goodwill. Samtidigt visar studier att beskrivningar är så bristfälliga att de försvårar intressenters bedömningar av framtida värdenedgångsprövningar. Bristande beskrivningar får även följder för kapitalmarknaden. Syfte: Syftet är att undersöka hur bolag noterade på Stockholmsbörsen beskriver de faktorer som utgör förvärvad goodwill. Vidare är syftet att undersöka om det finns samband mellan beskrivningen och förvärvande bolags bransch, segmentsstorlek respektive andelen goodwill i förhållande till totala tillgångar i rörelseförvärvet. Forskningsfrågor: Finns det samband mellan beskrivningen och det förvärvande bolagets bransch respektive segmentstorlek? Finns det samband mellan beskrivningen och rörelseförvärvets goodwillkvot? Metod: Undersökningen har utgått från en kvalitativ strategi där bolagens beskrivningar av förvärvad goodwill granskats. Resultat: Av 170 rörelseförvärv med beskrivningar var andelen som innefattade lönsamhet och/eller synergier 32 %, immateriella tillgångar 5 % och lönsamhet och/eller synergier tillsammans med immateriella tillgångar 63 %. Vidare var 12 % informativa, 51 % något informativa och 37 % närmast intetsägande.Samband fanns mellan beskrivningen och hälsovårdsbolag. Samband fanns också mellan beskrivningen och Small Cap bolag. Däremot saknades samband mellan beskrivningen och goodwillkvot i rörelseförvärven. Kunskapsbidrag: Våra resultat bekräftar tidigare studier om att beskrivningar är otillräckliga som bedömningsunderlag för framtida nedgångsprövningar av goodwill. Vi har funnit samband mellan beskrivningen och hälsovårdsbolag respektive Small Cap bolag. / Presentation of the problem: In 2015, IFRS 3 replaced IAS 22. Since then, a qualitative description of the factors that make up the acquired goodwill is required for each business combination. However, studies show that the descriptions are insufficient for the stakeholders’ estimations of future impairment tests of acquired goodwill. Insufficient descriptions also have negative effects on the capital market. Purpose: The purpose is to examine how companies listed on the Stockholm Stock Exchange describe the factors that make up the acquired goodwill. Furthermore, the purpose is to examine if the description is related to the acquirer’s industry, market capitalization segment or the ratio of goodwill to assets in the business combination. Research questions: Is the description related to the acquirer's industry or market capitalization segment? Is it related to the ratio goodwill to assets in the business combination? Methodology: The study builds on a qualitative research strategy where the companies' descriptions of acquired goodwill are examined. Results: Out of 170 business combinations with a description, 32 % described future profit and/or synergies, 5 % intangible assets and 63 % future profit and/or synergies together with intangible assets. Furthermore, 12 % were informative, 51 % somewhat informative and 37% almost insignificant.Regarding relations, a connection was found between descriptions and health care companies. A connection was also found between descriptions and Small Cap companies. No connection was found between descriptions and the goodwill to assets ratio in the business combination. Contributions to knowledge: Our results confirm previous studies that descriptions are insufficient as basis for future impairments tests of recognized goodwill. We have found connections between descriptions and health care companies as well as Small Cap companies.

The goal of the master's thesis is to prepare the opening statement of financial position according to the International Financial Reporting Standards. The theoretical part commences with the analysis of the current regulation of IFRS in the Czech Republic. Then follows the explanation of conditions and reasons for transition to IFRS. In the end of the theoretical part, the process of transition is explained as well as the application of IFRS 1. The practical part deals with the detail analysis of the individual line items of the statement of financial position according to the Czech GAAP. There also analyzed the relevant regulation of individual line items according to IFRS as well as performed adjustments required from the entity in order to transition to IFRS.

This diploma thesis deals with the reporting of non-current tangible assets in accordance with International Financial Reporting Standards and according to Czech accounting regulations. In the part devoted to IFRS is a detailed description of the approach the reporting of non-current tangible assets according to the standards: IAS 16, IAS 41, IFRS 5 and IAS 36. In the section devoted to Czech accounting regulations is the most valuable part comparison of the reporting in accordance Czech regulation and the reporting of non-current tangible assets in IFRS. The last part of this diploma thesis is the practical part, which deals with the analysis of selected company financial statements.

<p>Bakgrund: Ett flertal länder runt om i världen har under de senaste åren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade är Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och därigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, Rörelseförvärv, vilken implementerades för koncerner noterade på börsen i Sverige från och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen om rörelseförvärv.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bolagen inom segmentet Large Cap på Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvärv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68.</p><p>Teori: Den teoretiska utgångspunkten är främst teorin om informationsasymmetrin men även intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen.</p><p>Metod: En granskning av bolagens årsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram där de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven.</p><p>Slutsats: Vid granskningen av bolagens årsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tämligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel rösträtt, och anskaffningsvärde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning. När det gäller resterande delar såsom förvärvskostnad, verkligt värde, redovisat värde, faktorer till uppkommen goodwill samt resultatpåverkan på koncernen har inte företagen i lika hög grad lämnat komplett information.</p>

<p>Vi undersöker huruvida redovisningsharmoniseringen inom EU har ökat jämförbarheten av företags finansiella information. Detta har gjorts genom en replikastudie på en undersökning genomförd av Joos och Lang publicerad 1994 där de fann att någon konvergens mellan Frankrike, Storbritannien och Tyskland ej kunde konstateras.</p><p>Länderna som undersöks är Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland under perioden 1995 - 2005. Genom att ta reda på hur ROE, E/P- och B/M-kvoterna utvecklat sig kan vi dra slutsatsen att viss konvergens har skett mellan länderna.</p><p>En pris- och en avkastningsregression har även utförts men resultaten av dessa kan ej bevisa att konvergens mellan länderna har skett under vår undersökningsperiod.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal påverkats av den standardändring som infördes i USA från och med årsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. Vår undersökning, som genomförts med en jämförande ekonomisk utvärderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid såväl ett positivt som ett negativt resultat är standardändringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten är desto större förbättring av vinst per aktie på grund av den uteblivna avskrivningen.</p>

<p>Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.</p><p>Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler. För att göra detta har vi använt oss av skriftliga källor, främst i form av IFRS 2 och en analys av företagens årsredovisningar från år 2005 (alternativt 2004/2005). Analysen av årsredovisningarna gjordes utifrån ett antal punkter som vi ställt upp med utgångspunkt i upplysningskraven och Bilaga B i IFRS 2. Vi kompletterade sedan detta med en telefonintervju med en revisor från ett av Sveriges största revisionsbolag.</p><p>Efter att ha genomfört vår analys kom vi fram till att företagen i allmänhet är dåliga på att redovisa enligt IFRS 2. Något som känns oroande är att företagen har betydligt lägre poäng på de mer djupgående frågorna. Sämst är företagen på att ange vilka indata som har använts vid uträknandet av det verkliga värdet och bäst är de på att ange kostnaderna och beskriva sina program. Majoriteten av företagen säger dock att de använder Black-Scholes-modellen, detta trots att denna enligt IFRS 2:s Bilaga B sällan är lämplig vid värdering av optioner till anställda. Det verkar även finnas en ovilja att redovisa enligt IFRS 2, både i form av att företag väljer att inte följa standarden och genom att många företag undviker att direkt nämna IFRS 2 vid namn, trots att de tydligt nämner de andra standarderna. Slutligen kan man konstatera att det behövs en standardisering av informationen som skall ges. I nuläget ger företagen olika mängder information till olika kvalitet. Dessutom är informationen spridd i årsredovisningens noter och ibland även utanför. Detta bidrar till att det uppstår svårigheter för läsarna av årsredovisningarna att följa hur företagen har redovisat samt att jämföra olika företag.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.</p><p>I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3. Detta visar då att goodwillavskrivningar inte påverkar de finansiella nyckeltalen i de undersökta företagen signifikant. I framtiden finns dock en viss oro för hur eventuella nedskrivningar kommer att påverka resultatet i företagen, då nedskrivningar liksom avskrivningar påverkar resultatet negativt.</p>