Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer. Vår slutsats är att subjektiva bedömningar fått negativa effekter på redovisningens kvalitativa egenskaper. Det beror på IFRS 3 och IAS 36 är principbaserade och ger företagsledningen möjligheter att utforma redovisningen. Vi anser även att en tidsfördröjning finns vid nedskrivning av goodwill. Generellt har IFRS bidragit till en ökad harmonisering men IFRS 3 och IAS 36 har inte bidragit till en ökad harmonisering av redovisningen i Sverige. Det beror på att de subjektiva bedömningarna påverkat de kvalitativa egenskaperna på ett negativt sätt.

Regelverket K3 har implementerats och inneburit förändringar för företagen. Regelverket ska tillämpas av företag som anses stora men inte är börsnoterade. Studier har gjorts kring detta i revisorers och bankers perspektiv, men företagens syn i frågan verkar saknas. Vi har därför undersökt de förändringar som skett och hur detta påverkat företagen. K3 beskrivs vara en anpassad version av det internationella regelverket IFRS-SME. Studien har bedrivits bland värmländska företag som tillämpar K3. Vi har genomfört 12 semistrukturerade intervjuer med personer som i hög grad varit inblandad i redovisningen hos företag i olika branscher och av varierad storlek. Studien fokuserar på att fånga företagens perspektiv på bytet till K3 samt vilka förändringar som de erfarit. Genom diskussioner har vi skapat en förståelse för hur de företag vi haft kontakt med uppfattat de fördelar som var tänkta vid skapandet av IFRS-SME. De största förändringarna för företagen i och med K3 har varit komponentavskrivning, utökat upplysningskrav samt nya bestämmelser runt leasing. Nästan alla respondenter är överens om att de krävt stor arbetsinsats för att implementeras korrekt. Komponentavskrivningen var mest arbetskrävande och inte helt omtyckt. Fördelar som var tänkta med IFRSSME var att möjliggöra internationella jämförelser och samtidigt underlätta för företag att söka internationell finansiering. Många av respondenterna menade att detta var helt ointressant för dem då de agerar lokalt och redan har tillgång till bra finansiering. I IFRS-SME har fokus varit på bankernas informationsbehov då de setts som onoterade företags viktigaste intressent. Vi fann att finansieringen via bank enbart förekom i ungefär hälften av de fall vi undersökte och att bankerna då gavs kontinuerlig information utöver årsredovisningen. Gällande komponentavskrivningen har företagen sedan implementering ändrat uppfattning och anser att den bidragit med positiva effekter. Många av de tänkta fördelarna kan ha varit missriktade i sin skapelse. Detta skulle kunna förklara varför företagen vi talade med tvivlade på användbarheten. Till slut tror vi även att företag som kan samarbeta vid ett standardbyte kan minska sina totala konsultationskostnader. / The accounting regulation K3 has been implemented for companies that are seen as large but not public. Studies has been made about this regulation through the perspective of auditors and banks, but not companies in general. Because of this, we have chosen to focus on the changes that has occurred and how they have affected these companies. K3 is described as an adapted version of IFRS-SME. The study has been conducted in companies located in the Swedish county of Värmland, and it’s based on interviews with those involved with the companies accounting. The studied companies wary in both size and industry and we have tried to capture their perspective about replacing the old accounting regulation with K3. Through these discussions, we have made ourselves an understanding of how these businesses have perceived the benefits intended in the creation of IFRS-SME. The greatest changes with K3 has been that of component depreciation, increased disclosure requirements and new rules concerning leasing, where the component depreciation was seen as the most burdensome. The intended benefits of IFRS-SME was to enable international comparisons and make it easier for companies to seek international financing. Most of our respondents felt that these were of no interest for the company as they operate locally and already have good access to financing. IFRS-SME focus has been on the banks' needs for information, as they are seen as the non-listed company's primary stakeholders. We found that financing through bank only occurred in about half of the cases we investigated, and that they were given continuous information in addition to the annual report. Regarding the component depreciation, the affected companies have since implementation changed their opinion and now believe that it has contributed with positive effects. A lot of the intended advantages may have been misguided in their creation. This might explain why the companies we spoke with doubted their usefulness. We also believe that companies can cooperate when replacing an accounting regulation in order to reduce their total cost of consultation.

Bakgrund och problemformulering: Införandet av IFRS innebar en stor förändring av redovisningsnormer för de noterade företagens koncernredovisning. Vid IASB:s publicering av redovisningsstandard, IFRS 3 Rörelseförvärv, år 2004, reviderades även standarden IAS 36 Nedskrivningar och IAS 38 Immateriella tillgångar. I samband med denna uppdatering av IAS 36 infördes en ny syn på förvärvad Goodwill. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur väl svenska och brittiska börsnoterade bolag följer upplysningskraven vid nedskrivningsprövning av goodwill samt undersöka huruvida uppfyllandet skiljer sig mellan länderna. Metod:Studien utförs i linje med den deduktiva forskningsansats och med en kvantitativ metod där börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen, Large Cap och London stock exchange, FTSE 100 ingår. Data har hämtats utifrån bolagens årsredovisningar som sedan har granskats och sammanställts. Referensram: Referensramen i studien utgörs av teorier och redovisningsstandarden som behandlar upplysningskraven. Empiri: De upplysningskrav som uppfylldes mest och utförligt var redovisat goodwillvärde och hur denna värde var fördelat på olika KGE samt kraven om grunden för beräkning av återvinningsvärde. I de flest fall saknades information bland de företag som fastställde sitt återvinningsvärde på nyttjandevärde. Både svenska och brittiska företag hade bristfällig information gällande upplyskraven vid nedskrivningsprövning av goodwill. Slutsats: Vid sammanställning av empiri framgår att båda länderna inte har angett utförliga upplysningar vid nedskrivningsprövning av goodwill. Det som kan konstateras för att jämförbarheten ska uppnås är en betydande förbättring av de facto harmonisering som innebär den faktiska tillämpningen av regelverket IFRS.

Tesis para optar al grado de Magíster en Tributación / No disponible a texto completo / El proceso de globalización nos ha llevado a la creación de una normativa contable común a todos los países, para la entrega de información financiera de manera transparente, comprensible y comparable, lo cual ha generado las normas International Financial Reporting Standard (IFRS), generando un proceso de convergencia mundial. Estas normas implican una serie de cambios en los criterios contables, que influyen notoriamente en la valorización de los activos y pasivos, cambios en el patrimonio y en los resultados. Su aplicación es transversal a todas las áreas de la organización; lo que implica mayor transparencia por nuevas revelaciones e impacto en los impuestos diferidos. Frente a lo anterior, nos hemos preguntado: ¿Cómo afecta a la determinación e los impuestos diferidos la adopción de las IFRS? El trabajo ha sido estructurado, partiendo de la base, que uno de los impactos principales para las empresas se va a reflejar en la contabilización de los impuestos diferidos, porque se incrementa la diferencia en la aplicación de los criterios contables versus los criterios tributarios, especialmente, en las denominadas diferencias temporarias. Existen muchos casos de ajustes entre el resultado contable e impositivo, por ejemplo la empresa naviera puede haber registrado cargos no admitidos por la ley tributaria, o viceversa, o utilidades contables no gravadas impositivamente o viceversa. A continuación, elegimos la industria naviera, como objeto de nuestro análisis, por los efectos importantes que pudieran tener en la valoración de la flota naviera (activo fijo) y los cambios en la vida útil de la flota. Todo esto, en relación a la contabilización y tratamiento de los impuestos diferidos. Al respecto, trabajamos con los estados financieros consolidados de la Compañía Sudamericana de Vapores S.A. (CSAV) y Subsidiarias, al 31 de diciembre de 2010. CSAV es una sociedad anónima abierta, sujeta a las normas de la Superintendencia de Valores y Seguros, en Chile. Luego, analizamos los activos y pasivos por impuestos diferidos, contenidos en los estados financieros consolidados, revisando también algunas navieras extranjeras para comparar como lo hacen fuera de nuestro país. Concluyendo que la recuperación de los saldos de activos, requerirán de la obtención de utilidades tributarias importantes en el futuro, para revertir esos activos.

The thesis deals with the financial statements which are presented in accordance with Czech Accounting Standards and with IFRS. There is the description of the financial statements in accordance with Czech Accounting Standards in the first part. The specification of the major legal standards is also part of this chapter. The second part is focused on the financial statements which are presented in accordance with IFRS. In the next chapter there is the analysis of the main differences between Czech Accounting Standards and IFRS. The goal of the last part is to analyze the financial statements of two companies. One of them (České dráhy, a.s.) presents its financial statements in accordance with Czech Accounting Standards and the other (ŽSR) presents them in accordance with IFRS.

Final thesis "Issue of inventories in a company with business activities" contains in a summary bookkeeping of inventories and other problems connected with inventories - evaluation of inventories in various parts of business cycle, problems with stocktaking, ordering of inventories. Ivnentories and their evaluation is defined under both czech law and international standards. In the last part there is an example of concrete czech company which is a member of international corporation.

Financial instruments stand for a critical role in current economy. Total value of financial assets was $167 trillion due to McKinsey study in 2007. More alarming is a fact that total value of all derivative at OTC market was more than $600 trillion what is more than world's wealth. It is obvious that such a market needs rigorous regulation. International Accounting Standard Board (IASB) releasing new standard which regulate only financial instruments aims to react on that fact. In first part I would like to show current situation on financial market and brief regulation due to current rules. From the text there should be obvious nowadays turbulent environment and crisis deforming financial market. It was necessity for me to demonstrate the process of developing and adopting of the new standard. Next part of my diploma thesis refers to adopted rules for financial assets. This should be the fundamental part for users of financial statements as well as for my diploma thesis. The main changes took part in classification of financial assets. There are two new concepts for classification of financial asset which should be described in detailed. For better illustration I also placed practical part for classification according to new models. For readers it is convenient to know the differences between exposure draft and released standard. That should demonstrate the complex view of IASB. There are few changes in classification of financial liabilities. The main change is in specific case of own credit which I posted in thesis. This specific problem postponed the whole endorsement of the standard. The last chapter is dedicated to convergence between IFRS and US GAAP. Both parties work on convergence on reporting of financial instruments.

My work focuses on legal and accounting definition of securities distributed according to the type, form and other factors.It will focus in particular on simplification of stocks and bonds, their measurement and reporting. Work also includes a simlified example, which compares the methods of valuation of securities in accordance with IFRS applicable to their different impacts on basic finacial indicators. At the conclusion I tried to briefly compare the international financial system IAS/IFRS and US GAAP, and I added some informations from the securities trading and publishing.

A research report submitted In partial fulfilment of the Degree: Master of Commerce School of Accountancy 2015 / Using an exploratory interpretive research approach and IFRS 13 as a case study, this thesis investigates the factors which affect the decision to adopt International Financial Reporting Standards. Detailed interviews with a sample of some of South Africa’s preparers’ of financial information and audit managers are used to gain an understanding of what factors influence companies, other than those in the financial services sector, to adopt early IFRS 13. The research findings are particularly significant as very little interpretive research has been performed on financial reporting from a South African perspective. In addition, the research performed to date has primarily considered the adoption of IFRS as a whole rather than a particular standard within IFRS. In addition, the fact that IFRS 13 has only recently been released offers an invaluable opportunity to study how current international accounting developments are being internalised by South African corporates. Through the interview process it was determined that the majority of the interviewees did not elect to early adopt IFRS 13. As a result, the rationale of the decision to not early adopt IFRS 13 was discussed and explored. It was found that technical constraints - such as the need to provide staff training and the requirement to provide additional accounting disclosure – discouraged the early adoption of the standard. Factors such as the effect of adoption on earnings, decisions made by competitors as well as the relevance of the standard to business operations were also considered as part of this decision. Overall, the interviewees showed a logic of resistance towards the standard and the standard setters which is manifested, not by misapplication of the standard, but by dismissing its ability to provide more useful information to users of financial statements and delaying its adoption.

Tidigare forskning inom området har fokuserat på hur länder och bolag uppfattat implementeringen av IFRS. Majoriteten av tidigare forskning har varit inriktad på utvecklingsländer med fokus på revisorers uppfattning. Däremot har det oss veterligen inte genomförts någon forskning på hur revisionsbyråer arbetar med IFRS utifrån redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Med tidigare forskning i beaktning har vi funnit ett forskningsgap. Syftet med uppsatsen är att studera hur svenska Big Four arbetar med nya standarder med fokus på redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv, med IFRS 9 som exempel. Vi vill också undersöka betydelsen av redovisningsspecialisters kunskap och expertis samt hur denna transfereras vidare i byrån, till revisorer och klienter. Studien antar en kvalitativ ansats och intervjuer samt dokumentanalys har använts för att nå redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Vi har med hjälp av professionsteori analyserat vår empiri för att nå våra slutsatser. Resultaten av studien visar att båda rollerna är viktiga och avgörande i arbetet med nya standarder. Professionerna besitter hög kunskap och expertis som används på olika sätt. Vi har konstaterat att transferering av kunskap är en stor del för revisionsbyråer i arbetet med nya standarder eftersom förståelsen för en ny standard skapas genom interna stödfunktioner. Vår data visar även att de studerade revisionsbyråerna arbetar med bra interna stödfunktioner för att underlätta förståelsen för IFRS 9 som anses vara en komplex standard. / Previous research in this field has focused on how countries and companies perceived the implementation of IFRS. The majority of previous research has focused on developing countries with a focus on the auditor's opinion. However, as far as we know, less research has been done on how audit firms work with IFRS based on accounting specialists’ and auditors’ perspective. With previous research in mind, we have found a research gap.   The purpose of this thesis is to study how Swedish Big Four work with new standards, with a focus on accounting specialists’ and auditors' opinion, with IFRS 9 as an example. We also want to examine the importance of accounting specialists' knowledge and expertise and how this is transferred further in the firm, to auditors and clients.  This study has a qualitative approach where interviews and document analysis have been used to reach the accounting specialists and auditors' perspective. By applying professionalism theory, we have analyzed our empirical data to reach our conclusions.  The results of this study show that both roles are important and crucial in the work with new standards. The professionals possess high knowledge and expertise that are used in different ways. We have found that transfer of knowledge is a big part for audit firms in the work with new standards, since the understanding of a new standard is created through internal support functions. Our data also shows that the studied audit firms work with good internal support functions to facilitate understanding of IFRS 9 which is considered a complex standard.