Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier baserade på sjuksköterskors erfarenheter; att ha kulturell kompetens i omvårdnaden, att inte kunna kommunicera, att möta kulturella skillnader i könsroller och att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar. Diskussion: Brister i kommunikationen försvårar omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. Den kulturella kompetensen påverkar förståelsen för dem med annan kulturell bakgrund. Synen på behandling och omvårdnad skiljer sig mellan olika kulturer och påverkas av den kulturella kompetensen. Slutsats: Kommunikationsbrister påverkar hela omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. När en kommunikation fungerar kan sjuksköterskans kulturella kompetens öka och det leder till en bättre omvårdnad, delaktighet från patient och närstående och en ökad förståelse för kulturella skillnader.

Bakgrund: I Sverige är det 31000 stycken människor som har palliativ vård. Cancer är oftast den vanligaste orsaken till palliativ vård. Palliativ vård handlar om att vårda hela människan och lindra symptom. Hopp är motiverande impuls som driver människan till att hantera svåra och stressiga situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelser av hopp i palliativ vård vid cancer ur ett patientperspektiv. Metod: Studien är gjord som en allmän litteraturstudie med systemisk ansats. Till hjälp används 14 artiklar. Resultat: Fynden som hittades var överlevnad, mål, framtiden, meningen med livet, relationer till andra, symptom kontroll och självkänsla. Slutsats: Patienten bör få vara delaktig i sin vård och känna tillit till vårdpersonalen. Vårdpersonalen kan hjälpa till med det genom att vara ärlig. / Background: In Sweden it is 31000 persons who have palliative care. Cancer is usually the most common cause palliative care. Palliative care is about nurturing the whole person and relieves symptoms. Hope is the motivating impulse that drives man to deal with difficult and stressful situations. Purpose: The purpose of literature is to illuminate the experience of hope in palliativ care for cancer from a patient perspective. Method: The study is designed as general literature review with a systematic approach. For help using 14 items. Results: The findings that were found were survival, goals, future, meaning of life, relationships with others, symptom control and self-esteem. Conclusion: Patients should be involved in their care and have confidence in caregivers. Health professionals can help with that by being honest.

Bakgrund: Palliativ vård är en globalt växande specialitet inom hälso- och sjukvård vilken ställer höga krav på sjuksköterskan både personligt och professionellt. Sjuksköterskans roll inom den palliativ vården är omfattande och ett flertal aspekter påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda en döende människa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1997-2012. Sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+ har kompletterats med manuella sökningar. De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs metod för dataanalys. Resultat: Tre övergripande teman identifierades; det professionella, det personliga och privata samt det komplexa vårdandet. Det som genomgående belysts i resultatet är att sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa beskrivits som krävande men samtidigt stimulerande. Sjuksköterskor i samtliga granskade studier uttryckte att de sett döden som en naturlig del av livet och att vården av en döende människa påverkat dem i deras yrkesutövande och även väckt tankar och reflektioner kring det egna livet.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån människosyn och vårdandets olika delar, att ansa, leka och lära. Det som vi funnit relevant och valt att diskutera vidare är olika aspekter som påverkat sjuksköterskans möjligheter att erbjuda optimal vård, hur sjuksköterskans professionella och personliga förhållningssätt uppmärksammats vid vård av döende människor samt den palliativa vårdens komplexitet. / Background: Palliative care is a globally growing specialty in health care which places high demands on nurses, both personal and professional. Nurse's role in palliative care is extensive, and several aspects both control and determine nurses' experiences of caring for a dying human being.  Aim: To describe nurses' experiences of caring for a dying human being. Method: A literature survey based on ten qualitative nursing research articles, published between the years 1997-2012. Used databases are CINAHL, PubMed and SweMed + with complements of manual searches. The selected articles were analyzed with Friberg's method of data analysis. Result: Three main themes have been identified; the professional, the personal and private, and the complexity of caring. The main themes are further described and developed with help of subthemes. The consistently highlighted in the results is that the nurses' experiences of caring for a dying human being are described as demanding but stimulating. Nurses in all reviewed studies expressed that they saw death as a natural part of life and to care for a dying human being influenced them in their profession and also brought thoughts and reflections on their own lives. Discussion: The results have been discussed on the basis of humanity and the various parts of caring; grooming, play and learn. What we have found relevant and have decide to further discuss is the different aspects that influenced nurses ability to provide optimal care, the nurse's professional and personal approach highlighted in the care of dying human being and the complexity of palliative care.

Årligen avlider ca 92 000 personer i Sverige av dessa avlider ca 35 % på sjukhus eller på annan institution. Arbetet som sjuksköterska inom palliativ vård innebär nära kontakt med döden och insikten om sin egen dödlighet. Palliativ vård inriktar sig på att förbättra eller upprätthålla den sjukes livskvalitet men verkar inte för att vare sig påskynda eller fördröja döden. Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda en patient i livets slutskede. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom två kategorier, Sjuksköterskors upplevelser av relationer i vårdandet samt sjuksköterskors upplevelser av yrkeserfarenheter. Resultatet påvisade att sjuksköterskans relationer till patienter, kollegor och patientens anhöriga var viktiga. Relationerna kunde vara svårdefinierade men de gav bra stöd åt sjuksköterskan. Det framkom även att bristen på tid kunde vara ett stort problem. Hur sjuksköterskan upplevde att det var att vårda en patient inom palliativ vård påverkades av egna erfarenheter samt yrkeserfarenheter. Önskvärt är mer utbildning för sjuksköterskan kring vården av en patient i livets slutskede. / Every year about 92 000 people dies in Sweden, about 35% of these deaths occur in a hospital or at another institution. To work as a nurse in palliative involves close contact with death and the realization of the nurses own mortality. Palliative care focuses on improving or maintaining the patient's quality of life, but neither to hurry or slowdown death. The purpose of this scientific work was therefor to highlight nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. The study was conducted as a literature review, 16 research articles were examined. The results revealed two categories, nurses' experiences of relationships in caring and nurses' experience of professional experience. The results demonstrate that nurses' relationships with patients, colleagues and relatives of the patients were important. Relations could have varied forms but they often gave support to the nurse. It was also found that lack of time could be a major problem. How the nurse came to experience nursing in palliative care was influenced both by personal experience and professional experience. More education is desirable for the nurses that are caring for patients at the end of life.

Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande. Brister i kommunikationen mellan olika vårdinstanser och professioner upplevde patienten som negativt. Sjuksköterskan upplevdes som en källa för information och kunskap. Erfarenheter av bristfällig information resulterade i nedsatt självbestämmande. Sjuksköterskans bemötande och tillgänglighet påverkade erfarenheten av vården. Vårdplatsen för patienterna var sjukhus, hospice eller hemmet och en gemensam nämnare var att alla platser skapade trygghet hos patienterna. Under yrkeskarriären möter sjuksköterskan patienter i behov av palliativ vård och för att få en grund att stå på i mötet med patienten behöver grundutbildningen för sjuksköterska innefatta obligatorisk undervisning om palliativ vård. Ett ökat samarbetet mellan vårdprofessionerna och en fortlöpande forskning kan bidra till att förbättra patienters erfarenheter av och livskvalitet i den palliativa vården. / The experience of palliative care have been studied, but mainly from a next of kin and nursing perspective and little has been devoted to study the patient perspectives of the care offered. The purpose of this study was to illustrate experiences of palliative care from a patient perspective. Fourteen scientific articles were selected for review, analysis and processing in order to answer the present study purpose. The processing resulted in five categories, experiences of; communication, information, treatment, accessibility and place of care. Patients’ in need of palliative care experienced the communication as satisfactory. Deficiency in communication between care professions and the patient was experienced as negative. The nurse was perceived as a source of information and knowledge. Lack in given information experienced to result in decreased self-determination. The nurse treatment and availability affected the experience of care. The place of palliative care was at hospital, in hospice or at home and one common denominator was that all sites created safety for the patients. Nurses will during their careers face patients in need of palliative care. The nurses need a foundation to stand on in the meeting with the patient and it requires that the basic education includes mandatory education about palliative care. Greater cooperation between health professions and an ongoing research may help improve patients' experiences and quality of life in palliative care.

Mitt syfte är att undersöka hur dödshjälpsdebatten lyfts fram i tidningsartiklar för att därefter beskriva hur de olika argumenten diskuteras. Syftet med denna uppsats är också att undersöka tankar ifrån olika perspektiv i samhället och beskriva personers upplevelser i tidningsartiklarna. Hur ser argumentationen om dödshjälp ut i artiklar, återkommer argument och hurlyfts de fram? Hur sammanbinds perspektiven i artiklarna med olika tanketraditioner?

Purpose: The purpose of this study is to highlight what is perceived as- and what is not perceived as- supportive and comforting, by the sick child in palliative care, and by its family. Method: Systematic literature review in which only scientific articles from the years 2001-2010 have been included. Analysis: A method inspired by qualitative content analysis was used. Results: The analysis revealed five categories of what the sick child and its family experienced as supportive and comforting - and what was perceived negatively - in the context of palliative care for children. The results showed that it was very important to have competent, dedicated and compassionate staff that not only care for the child but also see to the whole family. Recurrence factors were the importance of straight and honest information and communication and to be close and involved in the child's care. Discussion: The results summarized available research on comfort to families in the palliative care for children and may be of importance in clinical practice due to the lack of depth in the available literature. Conclusion: For a nurse to be present and accessible, appears to be the greatest help for grieving families.

Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Alla deltagare arbetade nära patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Data som samlades in granskades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat. Innehållsanalysen resulterade i två kategorier; ”Vård nära patient och närstående” samt ”Bearbetandeprocessen”. Det visade sig att arbetet upplevdes tillfredsställande. De tyckte att det var positivt att få möjligheten att skapa en så bra sista tid i livet som möjligt för patienten. Det framkom dock att arbetet med dessa patienter kan vara psykiskt påfrestande. Av denna anledning ansågs det viktigt att bearbeta sina känslor, antingen med hjälp av arbetskollegor eller via professionell handledning. Slutsatser. Trots psykisk påfrestning upplevs mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter vid livets slutskede som någonting tillfredsställande. Dock behövs bearbetning och handledning av svåra situationer. Då detta erhålls kan den psykiska påfrestningen minska.

Sammanfattning Bakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det här arbetet används begreppet kultur för människor från ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i världen vilket leder till en stor blandning av människor från olika kulturer, detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Att möta och vårda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund än dem själva kan vara något av det svåraste en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från olika kulturer inom den palliativa vården. Metod: Detta är en litteraturstudie där åtta vårdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehåll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Artiklarna har sedan analyserats genom innehållsanalys då innehållet i dem brutits ned till meningsbärande enheter som sedan grupperats och resulterat i nya kategorier. Resultat: Deltagarna i studierna menade att situationer kan uppstå i vården som kan beskrivas som kulturella utmaningar. Kommunikationsproblem är ett exempel på detta. De menar att fokus bör läggas på patientens egen upplevelse av sin kultur och de behov som den leder till, det vill säga individuella kulturella behov. Sjuksköterskorna tyckte det kunde vara bra att ha en medvetenhet om att kulturella behov kan förekomma. Diskussion: Generalisering ska undvikas då detta kan leda till begränsningar av vården. Det centrala i vårdandet är patienten som person och vad denne anser är vikigt. Genom att använda sig av detta synsätt kommer automatiskt frågan om betydelsen av patientens kultur att besvaras. Utbildning ska ske fortlöpande under hela grundutbildningens gång. Praktiska inslag så som uppgifter i kulturell vård i den verksamhetsförlagda utbildningen och rollspelsövningar med kulturellt fokus kan vara lämpliga moment. Nyckelord: Palliativ vård, kultur, individuell vård, sjuksköterskors upplevelser Keywords: Palliative care, culture, individual care, nurses’ experiences

Fler och fler människor vårdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvården på ett bra sätt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervård. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Detta gav tio artiklar som har kvalitetsgranskats och därefter analyserats. Resultatet blev två huvudgrupper med information och stöd. Resultat som handlade om information delades in i mottagen information, önskemål om informationsgivning och andra informationskällor. Stöd indelades i praktiskt och känslomässigt stöd. Diskussion: Informationen som gavs av vårdpersonal räckte inte alltid till och anhöriga sökte mer information via internet. Många anhöriga sökte oftast inte emotionellt stöd av vårdpersonalen utan fann detta genom olika kontakter, bland annat vänner och annan släkt. Men de anhöriga ansåg att det var viktigt att det fanns stöd att tillgå från sjuksköterskan för att minska oro och ångest. Slutstats: Behovet av individanpassad och lättförståelig information är stort och det är viktigt att sjuksköterskan erbjuder emotionellt och praktiskt stöd till de anhöriga.