Glaukom är en kronisk ögonsjukdom och är den vanligaste orsaken till blindhet bland barn. Hela familjen drabbas när ett barn insjuknar i glaukom. Syftet med studien var att belysa vad det innebär för familjen när ett barn drabbas av glaukom. Denna integrativa litteraturstudie visade att det fanns behov av ökad kunskap angående varför det är viktigt att följa givna ordinationer angående medicinering. Men även orsaker till nedsatt syn och betydelsen av att skaffa rätt synhjälpmedel till dessa barn. Det fanns olika uppfattningar hos föräldrarna och barnen angående barnets livskvalitet, där föräldrarna upplevde att barnet hade sämre livskvalitet än barnet självt. En rad känslor som oro och rädsla, både hos det drabbade barnet och övriga familjen framkom. Ögonsjuksköterskan har en viktig roll att stödja hela familjen och det är därför viktigt att hen har kunskap om denna sjukdom. Det finns begränsat med forskning kring detta viktiga ämne och mer forskning behövs. En intervjustudie med dessa barn och deras föräldrar för att kartlägga hur de upplever vården i Sverige hade varit av intresse för att med utgångspunkt från det utveckla vården gällande denna patientkategori. / Glaucoma is a chronical eye condition, the most common cause of blindness amongst children and the whole family is affected when a child develops glaucoma. The purpose of this study was to highlight everyday experiences in families where a child has glaucoma. This integrative literature study showed that there is a requirement to improve our knowledge regarding the causes of reduced eye sight, the importance of following prescribed medication, and the effect of correct visual aids for these children. There was a difference in opinion between parents and child regarding the child’s quality of life; the parents experienced that the child had a lower quality of life than what the child actually experienced. A number of feelings, such as anxiety and fear, were experienced by both the child suffering from glaucoma and the rest of the family. The ophtalmic nurse has an important role to provide support for the whole family and it is therefore crucial that the nurse has sufficient knowledge about this condition. There is limited research into this important subject and more is required. An interview study with children and parents to identify how they experience the care in Sweden would be interesting and from that point of view develop the care of that group of patients.

Introduktion: I Sverige finns drygt 160 000 personer med demenssjukdom och en förekomst av sömnstörning på 44 % rapporteras i populationen. Sömnstörning medför risk för fall och höftfraktur, försämrad fysisk funktion och kognition, ökad dödlighet, försämrad livskvalitet och ökat vårdbehov. Nittio procent av dem som lever med en demenssjukdom får även beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) och i dessa symtom ingår störd dygnsrytm och störd sömn. Trots att icke-farmakologisk behandling rekommenderas som första hands alternativ är läkemedelsbehandling mycket vanligt.Syfte: Att undersöka om utomhusaktivitet kan påverka sömn och dygnsrytm samt hälsorelaterad livskvalitet hos personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende.Metod: Experimentell, single case metod med en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Strukturerade frågeformulär, sömndagbok och aktigraf användes. Interventionen bestod av 30 minuters utomhusvistelse, fem dagar i veckan.Resultat: Huvudresultatet indikerar att icke-farmakologiska åtgärder kan påverka sömn, dygnrytm och hälsorelaterad livskvalitet, även BPSD påverkades. Resultatet är delvis motstridigt men överensstämmer väl med vad som beskrivs i litteraturen.Diskussion: Deltagarnas kognitiva svikt medför både metodologiska och etiska problem. Dessa utgör en stor utmaning och gör området angeläget att beforska.Konklusion: Utifrån de risker sömnstörning medför bör vården förebygga, behandla och organisera för bättre sömn och sjuksköterskan har en central roll i detta arbete. Mer fokus behövs på mätmetoder, omvårdnadsåtgärder och utbildning på alla nivåer eftersom kunskap saknas, även organisationsförändringar kan vara nödvändiga / Introduction: In Sweden approximately 160,000 people live with dementia and the prevalence of sleep disturbances within this population is reported as 44 %. Sleep disturbances are associated with a higher risk of falling and hip fractures, physical and cognitive decline, a higher mortality rate, a lower quality of life and increased health care needs. Behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) affects 90 % of the population and disturbed sleep and sleep/wake rhythm are a part of BPSD. Despite the fact that non-pharmacological treatments are recommended as the best treatment option, pharmacological treatment is very common.Purpose: To explore the effect that outdoor activities have on sleep, the sleep/wake rhythm and health-related quality of life in with persons with dementia living in assisted facilities.Method: Experimental single case design with one intervention and one control group. Questionnaires, sleep diaries and actigraphy were used as measures and the intervention consisted of 30 minutes of outdoor activity, five days a week.Results: The results indicate that it is possible to influence sleep, the sleep/wake rhythm and health-related quality of life by engaging in outdoor activities, in addition BPSD seemed to be affected. The results are partly contradictory but correspond well with the literature.Discussion: The cognitive decline of the participants raised methodological and ethical issues and can pose a great challenge to research within this area, but these findings also elucidates the need for furthermore knowledge.Conclusion: Considering the potential risk of sleep disturbances, health care should aim to prevent and treat these issues while also organizing for better sleep. Registered nurses can play an important role in this treatment. More focus is needed on assessment, nursing treatment options and education, on all levels, since there is little knowledge in this area. Organisational changes may also be needed.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en nervsjukdom som det idag inte finns något botemedel mot. Sjukdomen har ett hastigt förlopp där musklerna förtvinar och försvagas samtidigt som sinnet är opåverkat. Livskvalitet innefattar fysiska, psykiska och sociala faktorer. Att få stöd av familj, vänner och fritidsintressen är något som bidrar mycket till ökad livskvalitet.

Bakgrund: Det finns idag cirka 35 000 personer som lider av schizofreni i Sverige. De schizofrena symtomen påverkar patientens livskvalitet i olika utsträckning. Negativa symtom som undergrupp har till skillnad från övriga symtom visat sig ha en sämre respons på medicinering och bidrar därmed till en risk för sämre livskvalitet. På grund av fortsatta utmaningar att behandla negativa symtom krävs ytterligare forskning på området för att optimera omvårdnaden för dessa patienter och på så sätt förbättra en riskerad livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer med negativa symtom inom ramen för schizofreni upplevde sin livskvalitet och omvårdnaden kring sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie har utförts, där artiklar relevanta för att besvara syftet och frågeställningar har granskats. Artiklarna i denna litteraturstudie granskades strukturerat och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Faktorer som påverkar livskvalitet hos schizofrena patienter delades in i kategorierna; generella negativa symtom, kognitiva svårigheter och sociala faktorer, som delades upp i underkategorierna; stigmatisering, socialt nätverk, sociodemografiska förhållanden och arbetsförhållanden. De omvårdnadseffekter som påverkade livskvalitet visade sig vara; vårdkontext, stöd och utbildning från vården samt coping-strategier. Slutsats: Schizofrena individer påverkas i stor utsträckning av hur vården och samhället ser på dem. Sammanvägt upplever patientgruppen att en ökad livskvalitet var sammankopplad med socialt stöd och en vårdkontext som fokuserade på att förena ett fungerande privatliv med behandling. / Background: In Sweden, 35 000 individuals are affected by schizophrenia. The various symptoms of the disease have a major impact on the individuals’ quality of life. However, individuals with negative symptoms, have been shown to respond poorly to traditional pharmacological treatment. Because of this, patients who suffer from severe negative symptoms are at risk of poorer quality of life. Due to continued challenges to treat negative symptoms, further research is required to provide an optimized care for this vulnerable group. Aim: The aim was to study how schizophrenic individuals with characteristically negative symptoms experience quality of life as well as their experiences of the care provided to them. Method: A literature study has been conducted where articles relevant to answer the purpose and questions have been examined. The included articles were systematically analyzed through content analysis. Results: Quality of life in schizophrenic patients was affected by negative symptoms, cognitive difficulties and social factors, the latter divided in the sub-categories; stigmatization, social networking, sociodemographic conditions and working conditions. The caregiving factors that had an impact on quality of life were proven to be: the context in which the care was given, support and education from healthcare and coping strategies. Conclusion: Schizophrenic individuals are greatly affected by how caregivers and the society view them. Patients experienced that an improvement in quality of life is linked to social support and a context of caregiving that focused on combine the treatment with a functioning private life.

SAMMANFATTNING Introduktion Olika typer av allergier utgör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Allergenspecifik immunterapi (ASIT) är en behandlingsmetod för patienter med måttlig till svår allergisk rinit med eller utan astma, då symtomlindrande behandling varit otillräcklig. Syfte Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur patienter skattar sina allergiska symtom, skattning av egenvårds medicinering samt skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten, före, under och efter avslutad ASIT-behandling mot björkpollen och/eller 5-gräs. Metod Studien var en kvantitativ registerstudie med deskriptiv och komparativ ansats. Patienters skattning av allergiska symtom och skattning av egenvårds medicinering samt den skattade livskvaliteten har studerats. Datainsamlingen är gjord under åren 2005 - 2009 med hjälp av ett självskattningsformulär som tilldelades patienter som fick ASIT-behandling på en Lung- och allergimottagning på ett sjukhus i mellan Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 42 patienter, 22 män och 20 kvinnor. Medelåldern i gruppen var 34,7 år. Resultat Resultatet i denna studie visade att det finns ett negativt samband mellan patienters skattning av allergiska symtom och skattning av livskvalitet både före och efter avslutad ASIT behandling. Livskvaliteten skattades signifikant högre mellan första och sista mätningen i hela patientgruppen. Både kvinnor och män skattade lägre egenvårds medicinering under behandlingstiden, men resultatet visar inte på några signifikanta skillnader i skattning av medicinering mellan kvinnor och män. Resultatet visade inga skillnader mellan könen avseende förändringen i den skattade livskvaliteten. Slutsats Patienterna skattar mindre allergiska symtom och lägre behov av egenvårds medicinering men högre livskvalitet efter ASIT-behandling. Resultatet visar inga skillnader mellan könen. Sådan kunskap kan bidra till värdefull information till vårdgivaren och det i sin tur kan bidra till en bättre omvårdnad av patienter som erhåller ASIT-behandling. / ABSTRACT Introduction Different types of allergies constitutes one of the public health diseases in Sweden. Allergenspecific immunotherapy (ASIT) is a treatment for patients with moderate to severe allergic rhinitis with or without asthma, where symptomatic treatment was insufficient. Aim The aim of this study was to obtain knowledge about how patients estimate their allergic symptoms, their estimation for self-care medication and their estimation of quality of life before, during and after ending the ASIT-treatment with birch pollen and or 5-grass allergen. Method A descriptive, comparative, quantitative patient journal study was conducted. Patients estimation of their allergy symptoms, their estimation of self-care medication and estimation of quality of life have been studied. The data was collected during the years of 2005-2009 by using self -assessment questionnaires wish was given to patients that was receiving ASIT treatmentat a Lung and Allergy Department, at a hospital in the middle of Sweden. The study group consisted of 42 patients, 22 men and 20 women with a mean age of 34,7 years. Results The main findings of this study shows that there is a negative connection between patient’s estimation of their allergic symptoms and quality of life both before and after ending ASIT treatment. Patients estimation of the quality of life got significantly higher in the whole study group comparing first and last measurement. Both women and men estimated lowered selfcare medication during the treatment period, but no significantly differences could be found between the genders regarding estimation of their medication. The result showed no differences between the genders regarding estimation of quality of life. Conclusion Patients estimated less allergic symptoms and lower need of self-care medication but a higher quality of life after ASIT-treatment. The result shows no differences between genders. Such knowledge can contribute to valuable information to caregivers and in turn it may result in a better care of patients who receives ASIT-treatment.

Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse. På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård. Den första analysen presenteras i text och tabellform, den andra genom citat. Studierna visar att trädgård erbjuder möjlighet till förändring då deltagarna genom aktivitet får tillfälle att göra och att vara. Glädje och tillfredställelse i aktivitetsutförandet gjorde att många deltagare upplevde aktiviteterna som välgörande och meningsfulla.

Bakgrund: Fysisk aktivitet kan vara att gå ut och ta en promenad, springa, träna på gymmet eller träna yoga. Effekten av fysisk aktivitet hos människor med depression är sedan tidigare studerat till viss del och finns dokumenterat i studier. Depression beräknas år 2020 vara den andra största orsaken till ohälsa hos människor. Den vanligaste behandlingsmetoden mot depression är farmakologisk behandling och det medför ofta milda till svåra biverkningar. Sjuksköterskan beskrivs ha en viktig och betydande roll i form av stöd för patienten som lider av depression. Syfte: Syftet var att belysa fysisk aktivitets inverkan vid depression. Metod: Till litteraturöversikten användes 11 vetenskapliga artiklar till resultatet. Samtliga artiklar analyserades systematiskt och ligger till grund för resultatet. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PsykInfo och från fri sökning, se matrisen. Analysprocessen av artiklarna har haft induktiv ansats. Resultat: Resultatet är uppdelat i fyra huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Resultat visar bland annat att fysisk aktivitet kan lindra symptom på depression och utövande av fysisk aktivitet kan verka som en förebyggande faktor mot att utveckla depressiva symptom. Den fysiska aktivitetens inverkan på människor med depression är både fysiskt och psykiskt. Diskussion: Att ha fysisk aktivitet som en komplementär behandling till den traditionella behandlingen för depression kan resultera i ett snabbare tillfrisknande. Att få motivation och stöd av sjuksköterskan under behandlingens gång kan vara avgörande för patientens tillfrisknande. I Orems teori betonas vikten av stöd och att arbeta på ett stödjande sätt som sjuksköterska kan resultera till att patienten tillfrisknar snabbare. / Background: Physical activity can be to go out for a walk, go out for a run, work out at the gym or practice yoga. Depression is estimated to be the second biggest cause of ill-health among people in 2020. The most common treatment method for depression is pharmacological treatment and that treatment often causes mild to severe side effects. The effect of physical activity in people with depression has previously been studied to some extent and is documented in studies and articles. Registered nurses are described as having an important role when patients are suffering from depression. Aim: The aim was to see the influence of physical activity while suffering from depression. Method: To the literature review, 11 scientific articles were used for the result. All articles were systematically analyzed as a basis for our results. The articles were collected from the databases Cinahl, PsykInfo and from independent search. An inductive approach was used in the analysis process. Results: The result is divided into four main headings with associated subheadings. The result shows, among other things, that physical activity can alleviate symptoms of depression and physical activity may act as a preventative factor in developing depressive symptoms. The effect of physical activity among people with depression is both physical and mental. Discussion: Having physical activity as a complimenting treatment for the traditional treatment for depression can result in a faster recovery. Getting motivation and support from the nurse during treatment can be crucial for the patient in his recovery. In Orem's theory, the importance of support is significant so when the nurse is working in a supportive manner it can result to a faster recovery of the patient.

Cancer är ett samlingsbegrepp för elakartade tumörceller som självständigt kan växa och spridas i kroppen. Behandlingar till cancern har en mängd biverkningar som tillsammans med sjukdomen kan påverka livskvaliteten. Vid sjukdom är stöd från familj och närstående viktigt. Sjuksköterskan har en stor hälsofrämjande potential i mötet med patienten och kan bidra till att skapa förutsättningar för att uppleva bästa möjliga livskvalitet. Syftet för denna studie är att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med en cancersjukdom. Studien är en kvalitativ analys av narrativer. Materialet består av bloggar som speglar att leva med cancer som ung vuxen. Genom analys av material identifierades tre teman: Att styras av cancern, att förhålla sig till framtiden i relation till cancern och att relationer får en ny betydelse. Smärta och fatigue upplevs som ett hinder i vardagen med cancer, vilket leder till negativa upplevelser av att inte kunna leva som vanligt. Därför är det viktigt att skapa möjlighet att ta tillvara på välmående stunder. Att ta tillvara på tillfällig glädje och att leva i nuet viktigt. Delmål sattes upp för att hantera rädsla och oro inför framtiden. Efter ett cancerbesked kan relationerna påverkas. När närståendes stöd inte upplevs gynnande kan alternativa former av stöd fylla tomrummet. / Cancer is a generic term for malignant tumour cells that grows and spreads throughout the body. Treatments comes with different side effects which influences the quality of life. Support from family and surrounding people is important and is connected with experienced happiness. The nurse has a key role in supporting health and can contribute to the best possible quality of life. The aim for this study is to describe life as a young adult with cancer.  A qualitative narrative analysis of blogs about living with cancer as a young adult was made. Through the analysis of the data three themes were identified: Being controlled by cancer, handling the future in relation to cancer and new meanings of relationships. Pain and fatigue is experienced as an obstacle in daily life, which causes disappointment and frustration. The chances to create possibilities to enjoy periods of experienced well-being is therefore important. To handle fear and worries about the future small goals in life were set. It is important to feel joy and live in the moment.

Traumatisk ryggmärgsskada kan få förödande konsekvenser för individen och drabbar både den skadade och personens anhöriga. Skadan kan orsaka stort lidande och personerna behöver finna hopp om att det finns en framtid och återanpassa sig till det nya livet med skada. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med traumatisk ryggmärgsskada. Sex kategorier formades ur analysen, att känna sorg och förlust över livet som var, att känna sig deprimerad och önska ett bättre psykologiskt stöd, att känna sig exkluderad ur samhället och ha behov av sociala kontakter, att acceptera den nya identiteten och hitta fungerande vardagsrutiner, att inse vikten av relationer och gott stöd i vardagen samt att finna hopp och acceptans genom en kristen tro. Studien gjordes med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats och omfattade tio artiklar. Traumatiska skador överlag kan orsaka en stor sorg till följd av det förlorade jaget. Personerna hamnar i ett lidande där de kan genomgå flera olika faser efter händelsen. För att finna acceptans i den nya situationen kan personerna förväntas genomgå en transitionsprocess. Anhöriga drabbas också hårt och får inte bli förbisedda av vården. Att drabbas av en traumatisk ryggmärgsskada förändrar hela den skadade personens värld. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur personerna upplever den nya situationen, vilka behov de har och processen de genomgår för att komma tillbaka till livet. Kunskapen behövs för att kunna bemöta dem på ett bra sätt och ge goda förutsättningar för en lyckad rehabilitering både fysiskt och psykiskt.

Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig gynekologisk operation som kan utföras på tre olika sätt; abdominellt, vaginalt eller laparoskopiskt. En kvinna med en benign sjukdom med behov av en hysterektomi lider av många symtom som kan sänka kvinnans livskvalitet och sexuella funktion. Kvinnor kan preoperativt ha en ängslan och oro kring hur operationen kommer att påverka kvinnans livskvalitet och sexuella hälsa.   Syfte: Att undersöka hur kvinnor skattar sin livskvalitet och sexuella funktion efter en genomgången elektiv hysterektomi med benign orsak.   Metod: Litteraturstudie där 13 kvantitativa originalartiklar granskades. Resultaten av dessa sammanställdes och analyserades med en innehållsanalys.   Resultat: Den största delen av artiklarna rapporterade att kvinnornas livskvalitet och sexuella funktion förbättrades efter hysterektomin. Kvinnornas sociala funktion, fysiska funktion, psykiska funktion och deras smärtproblematik förbättrades. Den sexuella funktionen förbättrades hos majoriteten av kvinnorna med ökad sexuell frekvens och fler sexuellt aktiva men oförändrad sexuell lust. Kvinnorna skattade sin Female Sexual Function Index (FSFI) högre, däremot visade två studier på försämrad FSFI och därmed försämrad sexuell funktion. Trots den förbättrade FSFI-poängen skattar kvinnorna fortfarande lägre än normalpopulationen.   Slutsats: Majoriteten av de kvinnor som genomgått en hysterektomi på grund av benigna orsaker skattar sin livskvalitet bättre postoperativt genom att kvinnorna får en förbättrad social funktion, fysisk funktion och psykisk hälsa. Den sexuella funktionen skattas högre trots att kvinnorna fortfarande skattar lägre än vad normalpopulationen gör. Fler kvinnor blir sexuellt aktiva och får högre sexuell frekvens men den sexuella lusten upplevs oförändrad. / Background: Hysterectomy is a relatively common gynecological surgery that can be performed in three different ways: abdominally, vaginally or laparoscopically. It has been suggested that women with benign cause for a hysterectomy suffers from many symptoms that can lower a woman's overall quality of life and sexual function. Many women experience anxiety prior to the operation concerning the outcomes of the surgery.   Aim: The purpose is to investigate how women estimate their quality of life and sexual function after an elective hysterectomy with a benign cause.   Method: A literature review where 13 quantitative original articles were examined. The result was compiled and analyzed using a content analysis method.   Results: Most of the articles reported that women's quality of life and sexual function improved after the hysterectomy. The women's social function, physical function, mental function and their pain problems had improved. This included that the women’s sexual frequency and sexual activity improved but their sexual desire was unchanged. In a contrary note some women estimated their FSFI higher, whilst in two other studies it was shown that some had FSFI which also concluded an impaired sexual function. Although women estimated their FSFI higher postoperatively their scores still show lower FSFI score than the normal population.   Conclusion: Most women who go through with a hysterectomy because of benign diseases evaluate their quality of life to be higher postoperatively by improving their social function, physical function and mental health. Their sexual function is estimated to be higher than it was preoperatively, even though women still show lower FSFI score than the normal population.